Vad är en bärfis?

Det kommer många frågor till Odla.nu om bärfisarna, dessa vackra insekter som kan få omgivningen att lukta pyton. Sylvia Svensson berättar om bärfisens liv och leverne.

Bärfisar – fascinerande insekter med många ansikten

Bärfisar utgör en stor och färgstark grupp inom familjen Pentatomidae, som i sin tur hör till ordningen halvvingar, Heteroptera. Totalt finns mer än 6 000 arter av bärfisar globalt, medan Sverige har dokumenterat 28 arter. Den platta kroppen och den markanta ryggskölden, ofta tydligt fyrdelad, gör bärfisen lätt att känna igen. Vill du veta mer om deras morfologi finns fördjupad information här.

Variation och färgprakt bland bärfisar

Hos bärfisar är variationen stor, både vad gäller storlek och färgteckning. Under tropiska förhållanden kan vissa arter bli upp till 45 mm långa och glänsa i klara nyanser av rött, grönt eller blått. Svenska arter håller sig mer diskreta i färgerna – vanligtvis mellan 5 och 12 mm – i toner som grönbrunt, rödbrunt eller olivgrönt, ibland med unika mönster eller teckningar.

Skillnader mellan arter

Skillnaderna mellan bärfisarter är inte bara ytliga; vissa arter har också mycket specifika livsmiljökrav, och det finns arter som endast förekommer på vissa typer av växter eller i särskilda livsmiljöer.

Illaluktande försvar – därför kallas de bärfisar

Bärfisar är kända för sitt distinkta försvar: de utsöndrar en starkt illaluktande vätska från speciella körtlar när de känner sig hotade. Syftet är att avskräcka såväl människor som rovdjur. Vätskan har gett upphov till namnet "bärfis", och doften kan sitta kvar både på växter och händer ett bra tag. Utforska mer om bärfisarnas försvarsmekanismer här.

Föda och ekologi

Bärfisar är framför allt växtätare, men många arter är rovdjur eller allätare – vilket gör gruppen ekologiskt mångfacetterad.

Växtätande bärfisar

De flesta svenska bärfisar suger växtsaft från blad, knoppar, frukter och ibland frön. Vissa är specialiserade på särskilda växtarter, såsom kål, bönor, lusern eller kungsljus. I köksträdgården kan de ibland orsaka skador, särskilt om plantorna är små och känsliga. Ett beprövat skydd mot angrepp är att täcka odlingarna med fiberväv.

Rovlevande och nyttiga arter

Rovlevande bärfisar spelar en viktig roll som naturliga skadedjursbekämpare i trädgårdar och jordbruk. De jagar exempelvis bladlöss och larver genom att sticka dem med sin sugsnabel och suga ut kroppsvätskorna.

Bärfisar i symbios – mellanting

Några arter lever både av växtsaft och animalisk föda, beroende på tillgång och säsong. Detta gör dem extra anpassningsbara och resilient mot förändringar i livsmiljön.

Livscykel och fortplantning

På våra nordliga breddgrader sker förökningen sommartid. Honan lägger klungor med ägg på bladen, ofta på den undre sidan, och vissa arter visar avancerad form av föräldraomsorg genom att vaka över både ägg och nykläckta nymfer. Under utvecklingen genomgår bärfisar en ofullständig förvandling (hemimetaboli), där nymferna ser ut som vuxna individer, men saknar vingar. Exempel på märkliga beteenden är arten strimlus (Graphosoma lineatum), vars nymfer kan uppvisa kannibalistiska tendenser.

Övervintring och generationsväxling

Ofta övervintrar bärfisar som vuxna (imago) eller stora nymfer, ibland nedgrävda i marken eller undangömda under löv och bark.

Bärfisar – skadedjur eller nyttodjur?

När blir bärfisarna ett problem?

Vanligen orsakar bärfisar liten skada i trädgården. Men vissa arter – framförallt de som lever av grönsaks- och bärplantor – kan i stort antal orsaka både missfärgningar och minskad skörd. Särskilt angrepp på unga plantor och späda frukter är problematiska. För att skydda skörden rekommenderas att man täcker odlingarna med fiberväv tidigt på säsongen.

När är bärfisar nyttodjur?

Rovlevande bärfisar hjälper till att hålla populationen av skadedjur nere i trädgården. De är därför ett välkommet inslag för ekosystemets balans och växternas hälsa.

Ekologisk betydelse och biologiska samband

Bärfisarnas närvaro tyder ibland på hög biodiversitet, då de ofta ingår i komplexa näringskedjor. De utgör föda för fåglar, men undviks ofta på grund av sin avskräckande doft.

Exempel på bärfisar i Sverige

Grön bärfis (Palomena prasina) – vanlig i trädgårdar och lövskogar.
Strimlus (Graphosoma lineatum) – lätt igenkänd på sitt röda och svarta mönster.
Brytbönsbärfis (Nezara viridula) – påträffas ibland i växthus och odlingar.

Identifiering i fält

Det går att särskilja arter genom buken, färgteckningen och ryggsköldens form. Mer ingående artbeskrivningar hittar du hos Odla.nu.

Källor och vidare läsning

Läs mer om bärfisar, nyttodjur och skadedjur hos Sylvia Svensson på Odla.nu