Två klättrande spenater
Rankspenat, Hablitzia tamnoides
Rankspenat (även kallad klätterspenat eller kaukasisk spenat) är en perenn växt från Kaukasus som tillhör mållafamiljen (Amaranthaceae) och är således släkt med både vanlig spenat och mangold. Rankspenat har en kraftig rot och skjuter upp ur jorden mycket tidigt på våren – ibland redan när snön nyss smält undan. Det är dock klokt att inte rota runt i jorden för tidigt på våren eftersom växten kan skadas.
Under sommaren kan rankspenaten klättra flera meter med sina långa, slingrande skott, särskilt om den får stöd av exempelvis en spaljé, nät eller buske. Bladen är hjärtformade och blir snabbt större ju mer etablerad växten blir. Den blommar längre fram på säsongen med små, diskreta och grönaktiga blommor i toppen.
Rankspenat är utmärkt för svenska odlingsförhållanden: den klarar vintern långt upp i landet, åtminstone till zon 5-6, och många odlare menar att den oftast klarar sig även i lite magrare jordar, men växer bäst om jorden är näringsrik och håller fukten länk. Rankspenat självsår sig ofta men blir sällan ett problem – eventuella fröplantor är lätta att känna igen och rensa bort vid behov. Fröerna är små och svarta och måste köldbehandlas (stratifieras) för att kunna gro. Första året utvecklas plantan långsamt och den mår bäst av att odlas i kallbänk under vintern och sedan planteras ut på sin permanenta växtplats kommande vår.
Bladen används på samma sätt som spenat – antingen råa i sallad, i soppor, stuvningar, pajer eller wokade rätter. Skörda helst bladen innan blomning, då de är som mjällast. Efter midsommar tenderar bladen att bli grövre och något beskare. Förutom sin funktion som nyttoväxt blir rankspenat också en ståtlig prydnadsväxt – särskilt när den får klättra mot stolpar och verandor länk.
Odlingstips för Rankspenat
Sådd och etablering
- Plantera fröerna grunt i kallbänk tidigt på våren eller hösten.
- Stratifiera fröerna för ökad groning.
- Undvik att störa rötterna under de första vårveckorna.
Placering och skötsel
- Trivs bäst i halvskugga till sol.
- Ge ett stabilt stöd för klättring.
- Håll jorden jämnt fuktig men väldränerad.
Malabarspenat, Basella alba
Malabarspenat (Basella alba och dess rödbladiga form Basella alba ‘Rubra’) går även under en lång rad namn: Ceylonspenat, Poi sag, Indian spinach och Malabar nightshade. Den tillhör en egen växtfamilj, Basellaceae, som innehåller ca 25 arter och står alltså inte nära släkt med vanlig spenat eller rankspenat länk.
I motsats till rankspenat är malabarspenat en snabbväxande, slingrande ettåring i vårt klimat. Den kan dock övervintras som krukväxt inomhus. Blad och stjälkar är betydligt köttigare och tjockare än hos rankspenat, med en lätt slemmig, saftig konsistens som påminner om portlak. Malabarspenat kräver ett varmt, soligt läge och mår bäst när den får något att slingra sig kring – en spaljé, nät eller till och med en annan stark växt funkar utmärkt.
Så Malabarspenat inomhus under våren (april-maj) och plantera ut först när utomhustemperaturen är stabilt över 10–12°C och frostrisken definitivt är förbi. Fröerna gror snabbare om de blötläggs före sådd. Den kan också odlas helt som rumsväxt året om, för fönsterodling länk.
Blad, unga skott och toppar används i matlagning – antingen råa i sallad, snabbstekta i wok, i soppor eller ångkokta. De köttiga bladen ger en mustig, järnrik smak som ofta uppskattas i asiatiska och indiska rätter. Under sommaren går det bra att skörda växten flera gånger, eftersom nya skott skjuter snabbt där man klipper. Efter blomning bildas bärlika, mörkt färgade frön, vilka kan sparas till nästa års sådd länk.
Sådd och skötsel av Malabarspenat
Förkultivering
- Så frö inomhus i april-maj; blötlägg över natten före sådd.
- Placera varmt och ljust för snabbare groning.
Efter utplantering
- Plantera ut först när det är varmt, minst 10–12°C.
- Ge plantan något att slingra på, tex spaljé eller nät.
- Passar utmärkt även som rumsväxt i soligt fönster.
Jämförelse Rankspenat och Malabarspenat
| Egenskap | Rankspenat (Hablitzia) | Malabarspenat (Basella) |
|---|---|---|
| Växttyp | Flerårig perenn, mycket härdig | Ettårig eller rumsväxt |
| Växtfamilj | Amaranthaceae (spenatsläkt) | Basellaceae (ej släkt med spenat) |
| Klimattålighet | Klarar svensk vinter till zon 5–6 | Kräver värme, tål ej frost |
| Tillväxtsätt | Klättrande (utan klängen), kraftig rot | Slingerväxt, snabbväxande |
| Blad/stjälk | Hjärtlika och tunna | Köttiga, saftiga och tjocka |
| Användning | Soppa, paj, wok, sallad, stuvning | Sallad, wok, soppa, asiatiska rätter |
| Förökning | Frö (kräver köldstratifiering), självsår | Frö (blötläggs), sticklingar |
| Prydnadsvärde | Hög – frodig, vacker klätterväxt | Hög – färgglad, exotisk klätterväxt |
| Självsådd | Ja, men blir inte besvärlig | Ofta inomhusodlad, sprider sig ej ute |
Slutsats
Trots namnförbistringen är det alltså två olika växter vi pratar om:
- Rankspenat är perfekt för dig som vill ha en flerårig, tidigt vårskördande bladgrönsak som också är lättodlad och vacker i trädgården – en utmärkt modellväxt för den som vill odla ätbart på friland, även i kalla delar av landet länk.
- Malabarspenat är däremot valet för dig som vill odla en spännande, snabbväxande och köttig grönsak som lämpar sig väl för asiatiska smaker, eller som ovanlig prydnad i fönstret eller den varma uteplatsen länk.
Båda fungerar som spenatsubstitut i köket men lämpar sig för olika odlingsförhållanden och har varsitt främsta användningsområde. Med rätt placering och skötsel kan de bli personliga favoriter i den ätbara trädgården!