Trädgården och miljön

Miljöaspekter och risker vid gödsling

Översikt av gödselmedel och kretslopp

Åtskilliga gödselmedel står till buds för fritidsodlaren, både sådana med naturligt ursprung och de som framställs på konstgjord väg. Den egna trädgården och hushållet erbjuder växtnäringsämnen i form av gräsklipp, gröngödsling och kompost. Med dessa resurser kan vi bygga upp ett välfungerande kretslopp i trädgården, där både växternas och miljöns behov står i centrum. Inte minst urin platsar väl i detta kretslopp och kan ge tydliga miljövinster genom att vi minskar belastningen på reningsverken – läs mer om detta i Hemträdgården 2/2005: Urin som gödselmedel.

Risker för övergödning

Miljöproblem i samband med gödsling handlar framför allt om risken för läckage som bidrar till övergödning i hav och vattendrag. Detta kan uppstå om man gödslar för mycket, vid fel tidpunkt eller lagrar gödsel på olämpligt sätt. Oavsett om man använder konstgödsel, naturgödsel, kompost eller urin kan näringsämnen läcka ut om hanteringen är felaktig. Målet bör vara att tillföra lika mycket växtnäring som förs bort med skörden, men det är ofta svårt att uppskatta exakt hur mycket det är. Samtidigt kan var och en av oss tycka att den enskilda insatsen är liten, men i det stora hela bidrar vi alla, och det är avgörande att tänka på miljön även som fritidsodlare. Mer fördjupning finns i Anna Richert Stintzings rapport: Bruket av växtnäring i fritidsodlingar, JTI nr 102/2003.

Övergödningens konsekvenser och ekologi

Övergödning, eller eutrofiering, leder till att växtplankton i hav och sjöar förökar sig snabbt – det vi kallar "algblomning" är egentligen massförökning av plankton, inte en blomning i egentlig mening. Vattnet blir grumligare, solljuset blockeras och stora alger, till exempel blåstång, pressas mot ytan och missgynnas. Mängder av dött organiskt material från plankton sjunker till botten, där syret snabbt förbrukas vid nedbrytning. Detta kan resultera i syrebrist och bottendöd, något vi ser tydligt i t.ex. Östersjön, som är ett hårt belastat hav med tillrinning av näringsämnen och föroreningar från flera länder. Kväve och fosfor är de största bovarna. Kväve kommer framför allt från luftföroreningar som biltrafik, medan både kväve och fosfor läcker från jordbruket. Vidare bidrar reningsverk, industrier och fiskodlingar till näringspåslaget (Faktablad om ekologisk odling, nr 12 och 27 – www.tradgard.org).

Hur gödslar fritidsodlare?

Användningen av gödselmedel i svenska trädgårdar är dåligt kartlagd och varierar kraftigt beroende på kunskap, ambition och odlingsintresse. Enligt branschens uppskattning spenderas cirka 150 miljoner kronor årligen på gödselmedel, men detta säger lite om det enskilda hushållet. I rapporten Bruket av växtnäring i fritidsodlingar finns exempel från tre olika trädgårdsmiljöer. Den intensivt skötta villaträdgården gödslas rikligt: sex 50-literssäckar kogödsel till grunden, 3 dl kycklinggödsel/m² till grönsakerna, 10 kg konstgödsel till gräsmattan vid tre tillfällen, samt övriga tillskott till träd, buskar och urnor. Den extensivt skötta trädgården nöjer sig med exempelvis en säck kogödsel och 2 kg konstgödsel. I en typisk koloniträdgård dominerar naturgödsel, särskilt hästgödsel, till grönsaker och blomrabatter. [Se även Lise-Lotte Björkman: "Fritidsodlingens omfattning och betydelse", SLU, Försöksresultat för fritidsodlare 2001 nr 7.]

Studien visar hur stora skillnader det kan vara. I intensivskötta trädgårdar får vissa ytor, exempelvis gräsmatta, grönsaksland och blomrabatter, betydligt mer kväve än vad som bortförs vid skörd. [För vidare läsning: Svårt välja gödsel, Hemträdgården 3/2003.]

Exempel på gödsling i olika trädgårdar

• Intensivskött villaträdgård: Sex säckar kogödsel, 3 dl kycklinggödsel/m² till grönsakerna, 10 kg konstgödsel vid tre tillfällen till gräsmatta.
• Extensiv trädgård: En säck kogödsel och 2 kg konstgödsel.
• Koloniträdgård: Naturgödsel (särskilt hästgödsel) till grönsaker och blomrabatter.

Balanserad gödsling – för biologisk och miljömässig hållbarhet

Gödslingens betydelse för växt- och miljöhälsa

Balanserad näringstillgång är helt avgörande för att växterna ska hålla sig friska, ge god avkastning och tåla sjukdomar. Om man gödslar alltför mycket, i tron att det ger bättre resultat, riskerar man både att få problem i trädgården (onaturligt snabbväxande skott, mottaglighet för skadedjur) och negativ miljöpåverkan. För lite gödsel ger däremot svagare växter och minskad skörd.

Praktiska tips för gödsling

Ta för vana att läsa på gödselpåsens innehållsförteckning och följa rekommendationerna. Kom ihåg att växtnäringsinnehållet varierar mycket i stallgödsel. Ett riktvärde är 4–6 liter komposterad häst- eller kogödsel per kvadratmeter som grundgödsling tidigt på våren.
Följ växternas tillväxt under säsongen – meterlånga årsskott och mycket mörkgröna, frodiga blad kan vara en signal om för mycket kväve, något som inte gagnar vare sig skörden eller miljöns balans.

Vidare läsning och fördjupning

För fler tips och fördjupad information om växtnäring och gödsling, samt frågor om ekologisk odling och kretslopp, läs mer på:

• Bruket av växtnäring i fritidsodlingar, Anna Richert Stintzing, JTI nr 102/2003
• Faktablad om ekologisk odling, nr 12 och 27 (www.tradgard.org, medlemssidorna)
• Urin som gödselmedel (Hemträdgården 2/2005)
• Svårt välja gödsel (Hemträdgården 3/2003)
• Lise-Lotte Björkman: "Fritidsodlingens omfattning och betydelse", SLU, Försöksresultat för fritidsodlare 2001 nr 7

Att göra skillnad tillsammans

Genom att alla fritidsodlare bidrar med små, medvetna val – från kretsloppskompostering och återanvändning av hushållsresurser till noggrann läsning av gödselmängder och val av gödselmedel – kan vi tillsammans göra en stor skillnad för miljön och för framtida odlingsmöjligheter.