Trädgården och miljön
Trädgården och miljön - gödsling. Från Hemträdgården 4 -2005.
Åtskilliga gödselmedel står till buds för fritidsodlaren, både sådana med naturligt ursprung och de som framställs på konstgjord väg. Den egna trädgården och hushållet erbjuder växtnäringsämnen i form av gräsklipp, gröngödsling och kompost. Med dem kan vi skapa kretslopp i trädgården. Urin platsar väl i kretsloppet och kan ge miljövinster genom att vi minskar belastningen på reningsverket.
Miljöproblem i samband med gödsling är risken för läckage som bidrar till övergödning i hav och vattendrag. Det kan uppstå om man gödslar för mycket, vid fel tidpunkt eller förvarar gödseln på olämpligt sätt. Målet bör vara att tillföra lika mycket växtnäring som förs bort med skörd m m, men det är svårt att uppskatta denna mängd. Konstgödsel, naturgödsel, kompost och urin kan alla läcka näring vid felaktig hantering. Vårt bidrag som fritidsodlare kan tyckas litet, men det är väl ingen anledning att strunta i miljön?
Övergödning ger bottendöd Övergödning, eutrofiering, gör att växtplankton i hav och sjöar förökar sig kraftigt. Man talar om "algblomning" vilket egentligen är en massförökning av plankton och inte någon blomning. Vattnet blir grumligare, solljuset blockeras och stora alger, t.ex. blåstång, tvingas upp mot ytan där den inte trivs. En stor mängd organiskt material från döda växt- och djurplankton faller till bottnarna. Nedbrytningen av materialet kräver syre, och när det tar slut blir det syrebrist och bottendöd. Östersjön är ett mycket belastat hav med tillrinning av näring och föroreningar från stora och tätbefolkade områden i flera olika länder, och här breder bottendöden ut sig.
Övergödningen orsakas av kväve och fosfor. Stora mängder kväve kommer från nedfallande luftföroreningar, främst från biltrafiken. Jordbruket läcker både kväve och fosfor. Andra källor är reningsverk, industrier och fiskodlingar.
Gödsling dåligt studerad Några undersökningar som visar hur vi fritidsodlare använder gödsel finns inte. Branschen uppskattar att vi gör av med 150 miljoner kr på gödselmedel under ett år (se vidare Lise-Lotte Björkmans arbete), men det säger inte så mycket om den enskilde odlaren. Troligen skiljer det väldigt mycket beroende på kunskap, intresse och vad man odlar.
I rapporten "Bruket av växtnäring i fritidsodlingar" beskrivs växtnäringstillförseln i tre trädgårdar under en säsong.
Exemplen är hypotetiska men bygger på genomsnittliga odlingssituationer och intervjuer.
Den intensivt skötta villaträdgården tillhör en familj som vill ha en välskött och produktiv trädgård, där gräsmattan är viktig. Här grundgödslar man med sex 50-literssäckar kogödsel, ger grönsakerna 3 dl kycklinggödsel/m2, gräsmattan 10 kg konstgödsel 3 gånger, träd och buskar totalt 2 liter benmjöl och urnorna sammanlagt 1 liter flytande gödsel.
I den extensivt skötta trädgården prioriteras naturmark och lättskötthet - här går det bara åt en säck kogödsel och 2 kg konstgödsel. Det tredje exemplet beskriver gödslandet i en koloniträdgård, där fritidsodling är det stora intresset under sommaren. Grönsaker och rabatter får en hel del hästgödsel i denna trädgård.
Studien visar att vissa ytor (gräsmatta, grönsaker, blommor) i intensivt skötta trädgårdar får ta emot mycket kväve per yta, jämfört med vad som bortförs med skörd.
Balanserad gödsling bäst för trädgård och miljö Hur väl vi känner igen oss i exemplen eller inte kan var och en fundera över. Balanserad näringstillgång är viktigt för att växterna ska hålla sig friska, blomma och ge bra skörd. En önskan om fina resultat i kombination med att man inte ser konsekvenserna kan leda till att en del av oss gödslar alltför rikligt. Andra tycker det är dyrt, jobbigt att släpa hem och något man "glömmer" till förmån för roligare trädgårdssysslor. Behoven och ambitionerna är olika!
Ta för vana att läsa på förpackningen om näringsinnehåll och vilka mängder som rekommenderas. I stallgödsel varierar växtnäringsinnehållet mycket och det är svårt att ange mängder. Ett riktvärde är 4-6 liter/m2 av komposterad häst/kogödsel som grundgödsling på våren. Följ växternas utveckling - meterlånga årsskott och mörkgröna yppiga blad tyder på för mycket kväve vilket varken gynnar växter eller miljö.
Läs mer om växtnäring och gödsling: Bruket av växtnäring i fritidsodlingar. Anna Richert Stintzing, JTI nr 102/2003. Faktablad om ekologisk odling, nr 12 och 27. Gå in på www.tradgard.org, medlemssidorna. Urin som gödselmedel. Hemträdgården 2/2005. Svårt välja gödsel. Hemträdgården 3/2003. Lise-Lotte Björkman. "Fritidsodlingens omfattning och betydelse", SLU, Försöksresultat för fritidsodlare 2001 nr 7.