Trädgården och miljön

Den fjärde artikeln på temat miljö handlar om bekämpningsmedel. Förorenat vatten och minskad biologisk mångfald är två faror med dessa.

Uppdaterad och utvidgad text om bekämpningsmedel i trädgården

Baserad på Trädgården och miljön – bekämpningsmedel. Från Hemträdgården 5 - 2005 samt tillhörande källor och länkar.

Lössen sitter tätt på rosskotten och krusbärsbusken är full av glupska larver. Kirskålen envisas i rabatten och mellan plattorna dyker det upp gröna blad. Vad gör du? Litar på sprutan för att snabbt bli av med eländet? Tar fram vattenslangen och försöker spola bort angriparna? Plockar för hand, klämmer ihjäl, gräver och rensar? Eller kanske väljer du att blunda och ändå njuta av din trädgård?

Vi reagerar alla olika när växterna angrips eller ogräset sprider ut sig. Din kunskap och ditt intresse, ambitionen med trädgården, tillgång på tid och personligt förhållande till naturen avgör valet av åtgärd – kemiska medel är bara ett av många verktyg.

Vad har vi i sprutan?

Bekämpningsmedel för att skydda växterna mot ogräs, skadedjur och svampsjukdomar kallas växtskyddsmedel. De delas in i olika behörighetsklasser – fritidsodlare får använda de mildaste, så kallade klass 3-preparat. Se mer hos Kemikalieinspektionen om regler och klassificering.

Statistik visar att svenska hushåll år efter år köper omkring 280 ton kemiska bekämpningsmedel för trädgårdsbruk. Ogräsmedel dominerar helt, medan preparat mot insekter och viltskador kommer därefter. Svampmedel används mer sällan och volymerna är små.

En annan grupp är växtvårdsmedel, exempelvis såpor och oljor, som också räknas som växtskyddsmedel. Dessa produkter har ofta naturligt ursprung och får – till skillnad från kemiska medel – användas utan att vara specifikt godkända eller registrerade av Kemikalieinspektionen. De verkar genom att kväva mjukhudade insekter, larver och ägg och anses generellt harmlösa för både människa och miljö. För många fritidsodlare är dessa produkter förstahandsvalet, även om exakta användningssiffror saknas.

Olika typer av växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel kan delas in i:

Ogräsmedel (herbicider)
Insektsmedel (insekticider)
Svampmedel (fungicider)
Växtvårdsmedel – ofta varianter på såpor, oljor eller biologiska produkter

Läs mer om växtskyddsmedel och klassificering hos Kemikalieinspektionen.

Risk för vattenförorening

Den största miljörisken med bekämpningsmedel i hemträdgårdar är risken för vattenförorening. Problemet är störst när ogräsmedel används på hårda ytor som grusgångar, plattor och stenläggningar. Det är framförallt glyfosat som blivit omdiskuterat eftersom ämnet lätt kan hamna i dräneringsvatten och matas vidare till vattendrag och sjöar. Efter att Kemikalieinspektionen beslutat att vissa glyfosatpreparat inte skulle finnas kvar i klass 3 trodde man att konsumtionen skulle minska, men detta stoppades av Regeringsrätten. EU:s regelverk vägde tyngst och ämnet finns fortfarande kvar på marknaden – men debatten fortgår.

Fenoxisyror finns i några kombipreparat för gräsmattan (gödsling/bekämpning, se även Ht 3/2004, s 42). Även här är vattenförorening den primära miljörisken.

Järnsulfat, som används mot mossa i gräsmattan, är det överlägset vanligaste ogräsmedlet i privata trädgårdar och stod 2004 för 60 % av försäljningen. Järnsulfat är ett naturnära ämne och anses knappast skadligt för miljön, men det har endast kortvarig effekt och måste ofta användas år efter år.

Läs mer om växtskyddsmedel, statistik och regler hos Kemikalieinspektionen.

Harmlösa småkryp drabbas också

Insektsmedlen i klass 3 omfattar både naturligt förekommande substanser och helsyntetiska medel. Vissa bryts snabbt ner i naturen och är skonsammare, andra är mer långlivade. Problemet är att inte enbart skadeinsekter påverkas – nyttodjur som bin, nyckelpigor och andra pollinatörer utsätts, liksom matvävar och näringskedjor om besprutning sker onödigt ofta eller felaktigt.

Exempel på ämnen och effekter

Pyretriner, ett ämne av naturligt ursprung, används i flertalet av dessa preparat. Trots att pyretriner snabbt bryts ner i miljön är de giftiga för bin, och mycket giftiga för vattenlevande djur. Än värre är de syntetiska pyretroiderna, exempelvis cypermetrin och deltametrin (i bland annat Weibulls Stoppar Ohyra och Rosol), som är mer långlivade och har ännu högre giftighet för bin. Se mer rådgivning hos Riksförbundet Svensk Trädgård.

Alternativa metoder och miljömål

Ingen vill ha skador och ogräs i sin trädgård, men det finns gott om andra lösningar att ta till långt innan kemiska medel blir aktuella – handplockning, ogräsrensning, biologisk bekämpning och mekanisk bearbetning räcker länge. Läs gärna vidare i böcker som Skydda din trädgård eller faktablad från SLU.

Nå miljömålen genom att undvika kemisk bekämpning

Att avstå från kemiska preparat skyddar både din egen hälsa och miljön i din närhet. Ett av Sveriges nationella miljömål slår fast: "Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden." Med andra ord – undvik kemiska bekämpningsmedel när det går och bidra till en giftfri miljö samt större biologisk mångfald i din trädgård. Se mer hos Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent.

Läs mer

Skydda din trädgård, Maj-Lis Pettersson, Ordalaget 2004
Faktablad och rådgivning om växtskydd, SLU
Faktablad Riksförbundet Svensk Trädgård, hämta på www.tradgard.org, medlemssidorna
Råd om miljömedvetet trädgårdsliv, Håll Sverige Rent
Kemikalieinspektionen om bekämpningsmedel, www.kemi.se
Miljömål och appropå kemikalieanvändning i samhället, Naturvårdsverket

Genom att välja miljövänliga metoder och söka kunskap bidrar du till friskare trädgårdar, renare vatten och rikare natur – både nu och för framtiden.