Sumaker
Sumaksläktet (Rhus): Lysande buskar för höstträdgården
Sumakerna (Rhus) är en växtsläkt som hör till familjen sumakväxter (Anacardiaceae) och är kända för sina otroligt färgstarka höstfärger. I Sverige är det främst två arter som odlas, korallsumak (Rhus glabra) (härdig upp till zon 2) och rönnsumak (Rhus typhina), som är något härdigare och klarar sig upp till zon 3. Dessa buskar är särskilt uppskattade bland trädgårdsentusiaster för sina färgstarka bladverk och dekorativa fruktkolvar under hösten, ofta i kraftiga toner av rött, orange och gult.
Viktiga arter i svensk odling
Korallsumak – Rhus glabra
Denna art bildar täta, rikt förgrenade buskar, upp till ca 3 meter höga och lika breda tack vare att de skjuter rotskott som gör att beståndet kan breda ut sig. Grenarna är daggiga och violettskiftande, och bladverket parbladigt med blågrön undersida. Korallsumaken blommar på sommaren med vitgröna klasar och sätter efteråt scharlakansröda fruktkolvar, vilka är rika på C-vitamin och används i matlagning eller dryck. Namnsorten 'Laciniata' utmärks av djupt flikiga, nästan fjäderlika småblad och ger ett särpräglat intryck i rabatten.
Rönnsumak – Rhus typhina
Rönnsumak är den vanligaste sumaken i svenska trädgårdar. Den är oftast flerstammig, blir upp till 5 meter hög och har parbladiga blad med upp till 15 bladpar plus toppblad. Blommorna är små och grönaktiga om sommaren; honblommorna bildar täta, rödaktiga och upprätta kolvar som kan sitta kvar dekorativt långt in på vintern (se bild på kolvar). Rönnsumaken sprider sig lätt med rotskott – man bör vara försiktig vid beskärning eftersom detta stimulerar ännu fler skott och framför allt kan skada buskens naturliga form.
Namnsorterna 'Laciniata', 'Dissecta' (så kallad fliksumak) och 'Tiger Eyes' är särskilt populära. 'Tiger Eyes' är en dvärgform på upp till 2 m med limegröna, fint flikiga blad och spektakulär gyllengul/orange höstfärg. Dessutom är den inte lika invasiv som den rena arten.
Hybrider och fler sorter
Rhus × pulvinata 'Red Autumn Lace' är en hybrid av korallsumak och rönnsumak, med ormbunksflikiga blad och lysande röda kolvar. Den kan bli upp till 3 meter och är härdig till zon 2.
Giftiga sumakarter – giftsumak och klättersumak
Utöver prydnadssumakerna förekommer i Sverige även några giftiga arter, såsom klättersumak (Rhus radicans, även kallad Toxicodendron radicans) och giftsumak (Rhus toxicodendron, syn. Toxicodendron quercifolium). Dessa klarar sig i zon 3 men odlas främst som rariteter i botaniska trädgårdar på grund av deras giftighet och starkt hudirriterande egenskaper. Trots sitt engelska namn "poison ivy" är giftsumaken ingen murgröna, utan känns igen på sina trefingrade, mörkgröna blad med håriga, ljusare undersidor och sina gråvita bär (till skillnad från de röda eller rödbruna frukter som är karakteristiska för prydnadssumakerna).
Odling, skötsel och användning
Sumaker är mycket tåliga och har små krav på växtplatsen men föredrar en väldränerad, kalk- och sandhaltig jord i varmt, soligt läge. De tål torka utmärkt, vilket gör dem användbara även på platser där jorden är mager eller stenig. Många sumaker bildar rotskott, vilket är viktigt att tänka på vid placering – särskilt om man vill undvika att busken breder ut sig för mycket.
Sumakerna är inte bara vackra; de erbjuder också värdefulla resurser – frukterna hos vissa arter används som krydda eller dryck, medan andra delar har använts för garvning eller färgning. Dessutom uppskattas de av fåglar och pollinatörer, vilket gör dem till ett välkommet tillskott för den biologiska mångfalden.
Sammanfattning & inspiration
Sumaksläktet (Rhus) ger sprakande färgprakt och spännande former till svenska trädgårdar – från den robusta rönnsumaken med sina karaktäristiska kolvar, till eleganta fliksumaker och exotiska dvärgformer som 'Tiger Eyes'. Oavsett om du söker en slående solitärbuske eller vill bidra till djurlivet i din trädgård är sumaken ett både vackert och tåligt val. Men kom ihåg att de giftigare släktingarna bäst lämnas till parker och botaniska trädgårdar där de kan betraktas på avstånd.
Bildgalleri (klicka för större bild):