Stormhattar

Perenner

Dessa ståtliga perenner har länge funnits i våra trädgårdar. Den växer även sällsynt förvildad i södra Sverige på fuktig, näringsrik mark, såsom i bäckraviner, på lövskogssluttningar, i vägrenar och vid ödetorp.

Stormhatt – karaktärsfull och historisk perenn med dramatik

Stormhattar tillhör det vidsträckta släktet Aconitum, med över 300 arter och en mycket lång odlings- och användartradition i Europa och Asien. I Sverige kallas stormhatt ibland för ”häst och vagn”, ”lushatt” samt ”duvvagn”, namn som anspelar på de hjälmlika blommornas säregna form.

Giftighet och försiktighet

Stormhatt är oerhört giftig! Framför allt roten och fröna innehåller mycket höga halter akonitin – ett nervgift som hör till de mest potenta växtriket har att erbjuda. Redan små mängder kan orsaka allvarlig förgiftning, hos både människor och djur. Växten ska alltid hanteras med handskar och placeras långt från barn och husdjur. Tack vare sin bittra smak och grova konsistens leder dessbättre sällan stormhatt till oavsiktlig förtäring.

Symptom efter förgiftning kan uppträda snabbt och spänna från brännande känsla i mun och svalg, illamående och yrsel till allvarliga påverkan på andning och hjärtats rytm. Något specifikt motgift finns inte; behandlingen är understödjande. Vid misstanke om förgiftning – kontakta genast Giftinformationscentralen eller ring 112.

Tänk på: Även vattnet i en vas med stormhatt blir giftigt! Byt vatten ofta och ställ aldrig sådana buketter inom räckhåll för barn.

Romantisk och dramatisk rabattväxt

Stormhatt är en perfekt karaktärsväxt för höjd och dramatik i rabatten. Det upprätta växtsättet och de täta blomklasarna gör stormhatt till ett spännande inslag både i strikta och romantiska planteringar.

Samplantera gärna stormhatt med lägre perenner som riddarsporre, höstflox, höstanemon, akleja, blåklocka, pion, stjärnflocka, löjtnantshjärta och malva. Då skapas ett dynamiskt och frodigt växtsamhälle.

Stormhattar vill ha näringsrik, ej alltför torr jord och blommar rikast i soligt läge men klarar sig även i halvskugga. De kräver generellt sett relativt lite skötsel och fungerar utmärkt som snittblommor – men kom då ihåg giftigheten även i vasens vatten.

Rikt utbud av arter och sorter

Det finns många olika arter och namnsorter av stormhatt, i varierande färg, höjd och växtsätt:

Några populära arter & sorter

Äkta stormhatt (Aconitum napellus) – 80–130 cm, blå, violetta eller vita blommor, blommar från juni till september. Exempel: vita ’Album’, blekrosa ’Carneum’, mörkrosa ’Rubellum’ samt blå ’Arendsii’.
Trädgårdsstormhatt (A. × cammarum) – Hybrid mellan A. napellus och A. variegatum, ofta 1–1,5 m hög. Populära sorter: tvåfärgade ’Bicolor’, cremevita ’Eleonora’, blåvioletta ’Spark’s Variety’, ljusblå ’Cloudy’.
Nordisk stormhatt (A. lycoctonum ssp. septentrionale) – Vildväxande art i Norden, kan bli upp till två meter, grålila blommor.
Alpstormhatt (A. lycoctonum, A. vulparia) – Ljusgula blommor, något rankigare växtsätt.
Elfenbensstormhatt (‘Ivorine’) – Lågväxande med gräddvita blommor i luftiga klasar.
Gul stormhatt (A. anthora) – Krämgula blommor, dillika blad och robust växt.
Oktoberstormhatt (A. carmichaelii) – Blommar sent, täta blåvioletta klasar, glänsande blad.
Slingerstormhatt (A. hemsleyanum) & klätterstormhatt (A. volubile) – Klättrande arter med blommor i blått till vitt och vinrött, utmärkt för spaljéer och buskar.

Specialiserade odlare erbjuder ibland även mer ovanliga arter och hybrider för samlaren.

Lite trädgårdshistoria

Stormhatt har länge odlats som prydnad och förekommer vilt i vissa delar av Norden, bland annat på fjällängar. Växten har även haft användning i folkmedicinen, framför allt utvärtes som smärtstillande – men enligt dagens kunskap är all sådan användning ytterst olämplig, just på grund av växtens starka giftighet.

Praktiska råd och säkerhetstips

Ha alltid handskar vid hantering av stormhatt och undvik att vidröra ögon eller mun efteråt.
Plantera på barn- och djursäkert avstånd.
Byt vatten ofta vid användning som snittblomma.

Stormhatt är således en av våra mest dekorativa – men även mest giftiga – perenner. Med kunskap och rätt försiktighetsåtgärder fungerar den som ett verkligt blickfång och smycke, men glöm aldrig att respektera den!