Staketdruvor
Vad är staketdruvor?
Namnet staketdruva är idag ganska spritt, men egentligen är det en felöversättning. Ursprunget är det estniska ordet aed som betyder både trädgård och inhängnad eller staket. Det korrekta skulle alltså vara att kalla dem för trädgårdsvin, inte staketvin.
De labruskasorter som säljs hos oss kommer oftast från Baltikum, men det finns också liknande sorter i Kanada och USA. För bara några år sedan bestod utbudet i handeln nästan uteslutande av 3–4 huvudsorter, vilka vanligen salufördes anonymt som röda, blå respektive gröna staketdruvor. Idag har urvalet ökat betydligt och du hittar uppemot 20 namnsorter, även om det kan variera från butik till butik.
Odlingsfördelar och jordkrav
Staketdruvor – eller labruskavin – är kända för sin härdighet och passar bra för utomhusodling i stora delar av Sverige, ofta upp till odlingszon 5 beroende på sort. Dessutom är de betydligt mer motståndskraftiga mot sjukdomar än den vanliga vinrankan, Vitis vinifera. Alla staketdruvor trivs bäst i en kemiskt sur jord, precis som rhododendron – så färdig rododendronjord i säck är ett utmärkt val även till dessa druvor.
Hur du beskär och sköter dina staketdruvsplantor beskrivs ingående här.
Smak, användningsområden och tips
Staketdruvorna ger små och nätta druvor med ett relativt tjockt skal, frisk fruktig arom och den där "vilda" smaken som ofta beskrivs som "foxy". Smaken är normalt mindre söt än vanliga bordsdruvor, men många sorter blir ändå tillräckligt söta för att ätas direkt från stocken. Största uppskattningen får sorterna dock när de används till t.ex. geléer och i synnerhet till hemmagjort vin.
Mina favoritsorter och gelérecept
Jag själv har odlat tre äldre sorter: 'Beta', 'Sukribe' och 'Zilga'. Just till gelé är dessa tre riktiga favoriter! 'Sukribe' ger en ljusgrön, frisk gelé, 'Zilga' ger mörkrosa gelé och 'Beta', som dessutom mognar sist, ger en mörkt purpurröd gelé. Sorterna mognar vid olika tider, så jag brukar koka gelé i tre omgångar under hösten.
Så här gör jag min gelé:
Jag plockar druvorna, rensar bort skrumpna bär och skräp, repar bären ner i en kastrull och mosar dem lätt med potatismosjärn. Sedan kokar jag dem försiktigt upp med en skvätt vatten tills de saftar sig ordentligt, silar av saften, mäter mängden och tillsätter lite citronsaft. Därefter kokar jag upp druvsaften med syltsocker enligt anvisning på paketet, skummar av och häller upp i rena, varma småburkar. Resultatet är en färgstark och smakrik gelé – perfekt till både höstens kötträtter och på rostade smörgåsar!
Bilder
Se bilder på:
Exempel på staketdruvsorter
Här följer ett urval staketdruvor som nu finns att köpa i Sverige:
- Spulga – Rödlila druvor med söt smak
- Sukribe – Kryddiga, gröna druvor, extra bra till gelé
- Zilga – Kraftigt växande, små blå och söta druvor i stora klasar
- Ivan – Små, blåa, friskt syrliga druvor
- Beta – Mörkblå, små druvor med söt-syrlig smak, mognar sist
- Supaga – Ljusgula, söta druvor i lösa klasar
- Veldze – Ljusgröna, högkvalitativa druvor
- Guna – Aromatiska, röda och söta druvor
- Himrod – Gulgröna, nästan kärnfria och väldigt söta druvor
- Glenora – Mörkröda, kärnfria, söta bär, mognar tidigt
- Nordica – Röda, syrliga druvor, växer kraftigt
- Schuyler – Blå, söta druvor i stora klasar
- Aurore – Gröna druvor med gulaktigt skinn, tidig och rikbärande
- Vanessa – Röda, kärnfria, söta druvor
- Marechal Foch – Små, blå och tidiga druvor
- Remaily Seedless – Kärnfria, ljusgröna och mycket produktiva
- Suffolk Red – Stora, röda, söta och kärnfria dessertdruvor
Staketdruvor i köket och i trädgården
Staketdruvor är alltså både tåliga och användbara med sina vackra klasar i olika färger, frisk smak och många möjligheter i köket – från gelé till vin. För dig som söker en lättodlad och dekorativ fruktväxt i trädgården är de definitivt värda att prova!
Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson