Skadegörare i trädgården

Den sjätte och avslutande artikeln i vårt skadegörartema tar upp virus och bakterier, organismer som måste bekämpas förebyggande.

Bakterier finns överallt i naturen. De är encelliga, mikroskopiskt små organismer (0,001 mm) som förökar sig genom delning. Bakterier svarar för en mycket stor del av nedbrytningen av död, organisk substans. Utan bakterier skulle jorden vara steril och ofruktbar. Vissa bakterier lever i symbios med ärtväxter och försörjer deras rötter med kväve. Andra bakterier används för biologisk bekämpning av fjärilslarver. De flesta bakterier är alltså nyttiga, men det finns sådana som allvarligt kan skada djur, människor och växter.

Virus består av nukleinsyra i ett proteinhölje. De är ytterst små partiklar, bara någon miljondels millimeter. Vi människor får ofta virus, men även djur, insekter, svampar och andra organismer kan drabbas av virus – liksom växter. Växtvirus kan dock inte smitta människor.

Bakteriesjukdomar
Växtsjukdomar orsakade av bakterier är jämförelsevis få. I Sverige är dessutom klimatet inte särskilt gynnsamt för bakterier - de vill ha varmt och fuktigt. Av det trettiotal bakteriesjukdomar som finns här kan dock flera göra svår skada.

Bakterier behöver "hjälp" att förflytta sig. De sprids t.ex. med växtmaterial, frön, jord, vatten, regnstänk, insekter, fåglar, redskap, växsaft på händer. Bakterierna tar sig in i växten genom naturliga öppningar eller sår. Vid fuktigt väder bildas ibland ett slem som innehåller mängder av bakterier och som är viktigt för spridningen.

Bakterier har olika strategier för angrepp, t.ex. utveckla gifter, bryta ner växtens cellväggar, täppa till ledningsbanorna. Symptomen är fläckar, vissning, blöta rötor (ofta illaluktande), stamsår eller svulster.

Blötröta: uppträder på t.ex. potatis, morot, lök, kål, iris, hyacint. Vävnaden löses upp, blir mjuk, vattnig, slemmig.

Svulster: orsakas av bakterier som stimulerar till abnorm celldelning, t.ex. rotkräfta och knippebakterios. Många olika slags växter kan drabbas, både ved- och örtartade.

Fläckar: på blad och skott samt vissnesymptom är följden av bakterios på körsbär och plommon (vanligast i södra Sverige) och på syren.

Virussjukdomar
Bland växtvirusen, som det hittills upptäckts nära 1000 av, finns det sådana som har en vid värdkrets och sådana som bara har någon enstaka värdväxt. För att säkert bestämma huruvida en växt är smittad av virus krävs speciella laboratoriemetoder.

Virus kan endast leva och föröka sig inuti levande celler, och därför tar de inte död på sin värdväxt. Viruset tvingar växtcellen att göra nya viruspartiklar och stör därmed cellens normala funktion. Partiklarna sprider sig med hjälp av ledningsbanorna till växtens alla delar.

Virus sprids framför allt genom att vi köper, säljer, byter smittat växtmaterial: sticklingar, lökar, knölar, ympris, i några fall även frö. Överföring till nya (friska) växter kan ske med växtsaft via sår, men vanligtvis med insekter, så kallade vektorer, t.ex. bladlöss, nematoder. Men långt ifrån alla virus och vektorer fungerar ihop, allmänt sett är virus ganska svåröverfört.

Virus orsakar försämrad tillväxt, lägre skörd, sämre kvalitet, färre ymptillslag, ökad känslighet för frost och andra skadegörare. Symptomen är många men vanligen färgförändringar i blad (mosaik, strimmor), ringformade fläckar, missbildning, fruktsprickor, dvärgväxt. Ibland saknas symptom helt men infektionen sätter ändå ned växtens vitalitet.

Exempel på virussjukdomar: stencellsjuka i päron, reversion på svarta vinbär (överförs med svarta vinbärsgallkvalstret), mosaik hos hallon, tomat, dahlia, lilja, ringfläckar på t ex pion, pelargon, tomat.

Fytoplasma
Fytoplasma är virusliknande organismer som enbart smittar växter. Det sprids och överförs som virus, dock inte med växtsaft. Symptomen är bl.a. ökad skottbildning, dvärgväxt, småbladighet.

Ett exempel är dvärgsjuka i hallon: Plantorna får onaturligt många skott som är klena, korta, bleka. Överföringen sker med stritar.

	Åtgärder mot bakterier, virus, fytoplasma Enbart förebyggande bekämpning: friskt växtmaterial, resistenta sorter, hygien, undvika skador på växter. Välj E-märkta (certifierade) frukt- och bärväxter, de är sjukdomsrensade. Frisk jord, växtföljd (bakterier). Bekämpa bladlöss m.fl. vektorer (virus, fytoplasma). Tag bort angripna växter eller (vid bakterios) ev enstaka grenar på träd.

Obs! Mosaik på blad behöver inte vara virus - risk för förväxling med t.ex. näringsbrist, gallkvalster (hallon).