Sallad eller sallat

Skillnaden mellan sallad och sallat

Det verkar vara så att de flesta tror att sallad och sallat är samma sak. Men så är det faktiskt inte.

Sallad är det samlade namnet på olika, oftast kalla maträtter som bereds på olika sorters gröna blad med varierande tillbehör och ofta äts med någon typ av syrlig sås, som vinägrett, gräddfil- eller oljesås.

Sallat är däremot det svenska namnet på det släkte med korgblommiga växter, Lactuca, som tillhör familjen Asteraceae. Här ingår våra vanligaste odlade sallatsväxter, som isbergssallat och huvudsallat. Exempelvis är Lactuca sativa var. capitata det vetenskapliga namnet på huvudsallat.

Dessa odlade former härstammar från vilda sorter som finns i Sydeuropa, Mindre Asien och Nordafrika. De är inte bara några av våra mest uppskattade grönsaker, utan också mycket gamla kulturväxter som har odlats i tusentals år. Läs mer om olika sorter här.

Det finns idag ett stort antal förädlade namnsorter, och de säljs under namn som huvudsallat, isbergssallat, grönsallat, ekbladssallat, romansallat eller plocksallat. I vardagligt språk blandas ofta begreppen ihop, men:

Sallad = maträtten
Sallat = själva växten (Lactuca)

Exempel: Om du blandar romansallat, gurka, tomat och lök har du gjort en grönsallad (maträtt), där romansallaten är den botaniska sallaten (Lactuca).

Fler växter till sallad än Lactuca

Numera används dock långt fler blad och växter i sallader än de som tillhör Lactuca-släktet. Här är några exempel, med länkar till utvalda sorter där det finns:

Bladgrönsaker nära släkt med sallat

Cikoriasallat (Cichorium intybus var. foliosum) – brukar kallas endiv, och är en variant av arten cikoria.
Friséesallat (Cichorium endivia var. crispium) – härstammar från endiv och har kraftigt flikiga blad. Prova t.ex. friséesallat 'Myrna'.
Rosésallat (radicchio, Cichorium intybus foliosum) – bildar hårt knutna, vinröda huvuden med vitnerviga blad. Kraftigt bitter i smaken. Se t.ex. 'Leonardo'.
Escarolesallat (Cichorium endivia var. latifolium) – bredbladig och ganska huvudbildande, med spröda, ofta något bittra blad.
Catalognasallat ('sparriscikoria') – har mycket långa och ofta bittert smakande blad. Finns som sorten 'Cerbiatta'.

Andra populära bladgrönsaker i sallad

Rucolasallat (Eruca sativa) – tillhör kålväxterna (Brassicaceae), och ger salladen en pepprig smak.
Kålrabbi (Brassica oleracea ssp. acephala v. gongylodes) – kan ge s.k. babyleafs.
Sandsenap (Diplotaxis tenuifolia, vildruccola) – även denna används i sallader och kallas "rucolasalat" på danska och norska.
Mâchesallat/vintersallat (Valerianella locusta var. oleracea) – tillhör familjen valerianaväxter (Valerianaceae).
Spenat (Spinacia oleracea) – odlas ofta till späda blad för salladsbruk, t.ex. den dekorativa rödstjälkiga sorten 'Bordeaux'.
Rödbetsblad – exempelvis 'Bull's Blood'.
Rädisa (bladen av Raphanus sativus), nu även som särskilda bladsorter (‘Redstemmed Radish Leaf’).
Senapsört, Brassica juncea – dekorativa blad som ger sting.
Orientaliska blad – t.ex. tatsoi, mizuna, pak choi – ingår ofta i färdiga salladsmixer.

Variation inom sallat: namnsorter och grupper

Bladmångfalden inom Lactuca-släktet är stor och varje typ har sina egna unika egenskaper. Här följer en översikt över vanliga grupper och populära sorter:

Huvudsallat och isbergssallat

Huvudsallat (Lactuca sativa var. capitata) – klassisk i hemträdgården, t.ex. ‘Pronto’ och ‘Tom Thumb’.
Isbergssallat – spröda, hållbara huvud. Exempelvis 'Stylist' eller 'Canasta', ibland kallad batavia.

Romansallat och ekbladssallat

Romansallat

Exempel: 'Tintin', 'Romana Rossa', ‘Chartwell’
Ekbladssallat

Exempel: 'Hardy'

Batavia, friséesallat och radicchio

Bataviasallat

Exempel: 'Chistera', 'Marcord', 'Lorenzo'
Friséesallat

Exempel: ['Myrna'](https://odla.blob.core.windows.net/images/artik