Säkert planteringsavstånd
Trädrötter nära byggnader och säkra planteringsavstånd
Hur nära huset kan man plantera träd?
Många hör av sig till mig med frågor om hur nära ett hus, garage eller liknande man bör våga plantera ett träd – eller oroar sig om ett befintligt träd redan står för nära. Rädslan är ofta att trädrötterna kan skada husgrunder, dränering, vatten- och avloppsledningar eller annan infrastruktur. Det är dock viktigt att känna till att olika trädslag har mycket skiftande rotsystem – vissa har "snälla" rötter som sällan orsakar problem, medan andra, som till exempel poppel, är kända för sin aggressiva rottillväxt och därmed bör undvikas nära bebyggelse.
Jag har försökt hitta någon aktuell bok eller lista som klargör frågan, men det finns inte mycket samlad svensk information. Därför vände jag mig till intendenten och trädexperten vid Göteborgs botaniska trädgård, Björn Aldén, för råd.
Det finns förvisso en äldre handbok, ”Tree Roots and Buildings” (Cutler och Richardson 1989), som ofta används som referens av jurister och trädexperter utomlands. Denna bok anger absoluta säkerhetsavstånd mellan olika trädarter och hus på krympningsbenägna lerjordar i sydöstra England – alltså inte helt överförbart till svenska förhållanden.
En mer balanserad och relevant sammanställning finns i en artikel i Arboricultural Journal, "Can we live with trees in our towns and cities?" (Gasson PE & Cutler DF 1998). Där presenteras andra, mer praktiskt användbara, riktvärden för säkerhetsavstånd mellan träd och byggnader.
Rekommenderade säkerhetsavstånd för vanliga trädslag
Baserat på ovan nämnda artikel samt expertis från Göteborgs botaniska trädgård, har jag lånat följande riktvärden:
| Trädslag | Rek. avstånd (meter) |
|---|---|
| Poppel | 20 |
| Pil | 18 |
| Ek | 18 |
| Alm | 19 |
| Hästkastanj | 15 |
| Ask | 10 |
| Lönn | 9–12 |
| Cypress, tuja | 2,5 |
| Lind | 11 |
| Bok | 9 |
| Platan | 10 |
| Robinia | 8,5 |
| Björk | 4 |
| Körsbär | 3 |
| Rönn | 5 |
Observera att dessa mått gäller typiska arter, inte förädlade sorter eller dvärgformer, vilka ibland växer betydligt mindre – eller tvärtom, större. Ta därför listan som en fingervisning, inte som absoluta regler. Flera trädslag förekommer i många olika varieteter och storlekar och valet av sort bör alltid vägas in vid plantering nära bebyggelse.
Rotsystemens variation: Ytligt, djupt – eller bådadera
Trädrötternas utbredning och påverkan på omgivningen varierar kraftigt mellan olika arter och beror dessutom på markens beskaffenhet. Vissa träd, som gran, har grunda rötter som ligger strax under markytan och breder ut sig långt från stammen. Detta blir tydligt på rotvältor efter stormar, där de grunda rötterna gör att hela rotsystemet följer med upp, och illustreras väl av bilden:
Granar har grunda rötter mest utmed markytan. Jämför storleken med en stor grans rötter och lilla mig!
Andra träd kan utveckla både djupare och mer omfattande pålrötter, men även där är variationen stor: iband sträcker sig rötterna nedåt på jakt efter vatten och näring, men kan lika gärna breda ut sig i ytskiktet, beroende på jordtyp och hur kompakt och dränerad marken är. Se exempel på när träden lutar betänkligt, ofta på grund av grundlig rotutbredning i olämplig jord:
Lutar betänkligt
Stora träd kan falla helt om rotsystemet blir för svagt eller marken undermineras, ibland med dramatiska följder:
Fallen storhet
Som exempel på djuprotade barrträd kan nämnas nikkogran (Abies homolepis), som ofta utvecklar kraftiga huvudrötter:
Abies homolepis, nikkogran
Markförhållandenas betydelse
Markens egenskaper, såsom dränering, jordtyp och kompaktering, påverkar rotutvecklingen minst lika mycket som trädslaget. Om jorden är hård eller mycket tät, sprider sig rötterna ytligt. Om jorden är lucker och väldränerad kan rötter ibland gå djupare än normalt. Detta förklarar varför även normalt djuprotade träd kan utveckla ytliga rötter under ogynnsamma förhållanden och vice versa. Därför är det inte alldeles enkelt att ge generella svar på hur rötterna kommer att utvecklas.
Råd vid plantering och trädsituation nära byggnader
- Undvik aggressiva trädslag (t.ex. poppel, pil) nära hus eller ledningar.
- Håll rekommenderade säkerhetsavstånd som riktvärden, men ta också hänsyn till trädets storlek, sort och markens beskaffenhet.
- Var extra försiktig på känsliga jordar, som lerjordar eller mark med dålig dränering.
- Vid planering eller oro kring befintliga träd nära byggnader, ta gärna hjälp av arborist eller trädgårdssakkunnig för råd.
- Tänk långsiktigt: träd blir större och rötterna bredare med åren.
Juridiska aspekter – om rötter växer in på grannens tomt
Det är vanligt att rötter kan sprida sig över tomtgränser. Som granne har man rätt att ta bort rötter som växer in på ens egen tomt, men det är viktigt att först kontakta trädägaren och ge denne möjlighet att själv åtgärda problemet. Ingrepp bör alltid göras varsamt så trädet inte skadas i onödan – stora rotskador kan påverka trädets hälsa och trygghet.
Sammanfattning
Att välja rätt trädslag och hålla rekommenderade avstånd till byggnader är de bästa sätten att undvika framtida problem med rotskador. Tänk på att både markförhållanden och trädets individuella sort påverkar resultatet mycket. Var försiktig med de trädslag som har rykte om sig att vara "rotaggressiva", och fråga alltid en fackperson vid minsta tveksamhet. Träd och bebyggelse kan definitivt samexistera om man planerar med eftertanke – men fråga hellre en gång för mycket än för lite!
Källa: Ursprunglig text av Sylvia Svensson samt inskickade bilder.