Rabarber

Sammanfattning och utökad information om rabarber

Rabarber (Rheum hybridum) är en flerårig och dekorativ växt som klarar sig utmärkt i de flesta svenska växtzoner[7]. Den kännetecknas av en kraftig rotstock, stora frodiga blad och långa stjälkar som är rödaktiga eller gröna beroende på sort[7]. På våren och försommaren utvecklas höga blomstänglar som kan bli hela 1–2 meter höga med grenade blomställningar och små vita blommor[7].

Växtplats och jordmån

Rabarber trivs i princip på de flesta jordar, men utvecklas allra bäst på en halvskuggig och lätt fuktig växtplats med djup, mullrik och näringsrik jord. Det ideala pH-värdet är 7,0–7,5[7][8]. Tunga och blöta jordar bör undvikas eftersom rötterna lätt kan ruttna om de står i vatten[6]. Jorden måste vara väldränerad men samtidigt hålla viss fuktighet för bästa tillväxt. En planta behöver ett utrymme om minst 1 kvadratmeter för att utvecklas optimalt[1][7][8].

Plantering och förökning

Den vanligaste och enklaste metoden för att föröka rabarber är att dela äldre plantor[7][8]. Det görs tidig vår eller sen höst. Dela rotknölar så att varje del har en eller flera kraftiga knoppar, och plantera dem cirka 5 cm under markytan[7][8]. Vattna ordentligt vid plantering och framför allt första året så att plantan etablerar sig väl[8]. Tänk på att låta plantan återhämta sig och bilda ett starkt rotsystem det första året och därför inte skörda några stjälkar då[1][5].

Det går även att föröka rabarber via frö, men det rekommenderas inte eftersom plantorna då ofta blir olika sorterna (de är inte frökonstanta)[7][8].

Skötsel

Underhållsarbetet är begränsat men viktigt för att få en stark och frisk planta. Ogräsbekämpning och avlägsnande av blomskotten under säsongen är de viktigaste momenten[7][8]. Blomstänglar bör avlägsnas så snart de visar sig, eftersom blomning tar kraft från blad- och stjälktillväxten[5][8]. Dessutom förlänger det skördeperioden. Se till att jorden inte torkar ut helt, särskilt under etableringsåret och vid torra perioder[5][6].

Gödsling

Rabarber är mycket näringskrävande och behöver regelbundet tillförsel av näring[7]. Innan plantering bör man berika jorden genom att blanda ner rikligt med stallgödsel eller väl förmultnad kompost. Fortsättningsvis bör du tillföra stallgödsel eller kompost varje vinter eller tidig vår för god tillväxt[8][5][4]. Ytterligare täckning med gräsklipp är positivt.

Skörd

Den första säsongen efter plantering bör man inte skörda alls, för att låta plantan etablera sig ordentligt[1][5]. År två går det bra att ta några enstaka stjälkar. Full skörd rekommenderas först från det tredje året[7][5][1]. Skördesäsongen varar från tidig vår till midsommar, och därefter bör plantan lämnas i fred så den hinner återuppbygga sig inför nästkommande år[2]. Stjälkarna lossas bäst genom att ta tag längst ner och försiktigt vrida loss dem från plantan[5]. Lämna alltid några stjälkar på plantan.

Näringsinnehåll och användning

Rabarberstjälkar är kalorisnåla – 100 gram innehåller bara 18 kcal, men är mycket C-vitaminrika (90 mg per 100 g) och innehåller även 8 mg järn[7]. Stjälkarna används främst till efterrätter, sylt och saft.

Förvaring

Färsk rabarber håller sig någon eller några dagar i kylskåp, men för längre förvaring kan den med fördel skäras i bitar och frysas in[7].

Sortval

Röda sorter ger oftast något lägre skörd än de gröna men anses många gånger vara godare[7]. Den vanligaste sorten i Sverige är ‘Viktoria’ med gröna stjälkar. Sorten ‘Elmbitz’ är känd för sin låga halt av lösligt oxalat. ‘Marshalls Early Red’ brukar omnämnas som den godaste, men har, liksom andra röda, lägre avkastning[7].

Sammanfattningsvis är rabarber en robust och lättodlad trädgårdsväxt som trivs i näringsrik, mullrik jord med viss fuktighet och har glädje att ge under många år – förutsatt att du ger den rätt skötsel och tålamod de första åren[7][8][1].