Ogräsens idé om livet
Av Göran Lindeberg
Vårt syfte är det motsatta nämligen att endast en art, dvs. den vi sår eller planterar skall bli allenarådande och tillgodogöra sig all tillgänglig växtnäring, värme och vatten som finns. Dessutom ger vi extra växtnäring genom gödsling och vi vattnar för att göra betingelserna så bra som möjligt för vår odling. Alla dessa åtgärder gynnar även andra arter som ofta gror och utvecklas snabbare än våra kulturväxter.
Vi skiljer på fröogräs som lever under en säsong och producerar så mycket frön som möjligt för att säkra ett framtida bestånd och på rotogräs som under en följd av år bygger upp ett energirikt rotsystem som svarar för artens fortbestånd. Även rotogräsen har sitt ursprung i frön som ofta spridits med vindens hjälp.
De allra flesta växter producerar mycket stora mängder frön. Endast ett litet fåtal hamnar på platser där de kan gro och utveckla nya plantor direkt. Fröna har mekanismer som gör att om inte betingelserna är goda så gror inte fröet utan bidar sin tid ofta i många år.
Många rotogräs har förmåga att etablera sig i en bevuxen mark medan fröogräsen kräver just den nakenhet som ett nybearbetat land innebär. Ofta krävs direkt solljus på fröet för att det skall gro. Ogräsen är liksom många småfröiga prydnadsväxter som Lobelia och petunia ljusgroende. Om fröet ligger i mörkret nere i marken gror det inte även om andra förutsättningar för växten är goda. Detta kan man utnyttja om man har en ogräsbemängd mark genom att inte bearbeta jorden då det är ljust utan vänta tills det blir mörkt. Då exponeras inte fröna för det nödvändiga ljuset och groningen uteblir för frön som ligger djupare än 1 cm. I annat fall gror alla frön som vid bearbetningen kommit i kontakt med solljuset. I praktiken kan man vänta sig en tredjedel så många frön gror jämfört med bearbetning i solljus.
A och O är att inte låta ogräset fröa i trädgårdslanden.
Om man lägger blommande ogräs i komposten kan man få grobara frön ut i landen då man använder kompostjorden. Innan ogräset dör utvecklas blommorna till grobara frön. För att fröna ska dö måste temperaturen i komposten överstiga 60 grader och det gör det sällan.
Ogräsbekämpningen måste därför ske systematiskt. Så fort såraderna syns kan man hacka med ett skyffeljärn. När det blir dags för gallring tas allt ogräs bort. Om man sedan täcker med gräsklipp mellan raderna får man inte bara en närings tillförsel utan ett skydd mot att nya ogräs gror.
Genom en sådan konsekvent ogräsbekämpning kan man minska antalet frön i jorden. Med vindens hjälp tillförs dock alltid nya frön så någon permanent lösning på ogräsproblemet finns inte.