Odlingsår med växthusvärme

Årets säsong innehöll mycket väder av det vackra slaget, därtill en värme av det ovanligare slaget. Det fina vädret började redan i våras och varade till långt fram på säsongen trots att almanackan visade på höst.

Av Eva Wirén.

Ostadigt väder bjöds det (som vanligt?) lagom till midsommar, men efter en tid blev det återigen varmt, nästan tropiskt, och soligt - på många håll ihållande sol utan en enda droppe regn. Vissa delar av landet drabbades emellertid av kraftiga åsk- och regnväder med översvämning som följd.

Vilsna växter blommade igen

Växtligheten kom tidigt igång. Soliga vårdagar med kalla nätter och sena vårfroster ledde till en del köldskador, t ex hos rododendron vars blomknoppar torkade in och blev bruna - blomanlagen är väldigt köldkänsliga när de väl satt igång att växa. Men den gröna nytillväxten var det inget fel på, och när bladen kommer fräscha och fina trots att blomknoppen torkat tyder det på just frostskada i blommorna. Några telefonsamtal vittnade om underliga blommor på forsythian, vilket också möjligen kan skyllas på frostskada.

Den tidiga säsongsstarten gjorde att "allt" blommade före midsommar: schersminer, pioner, paradisbuske och många rosor. Inte nog med det, på sensommaren blommade många växter om pga. lång och varm säsong samt även extrem torka på en del platser. Fläderblom och fläderbär satt sida vid sida, lagerhäggen stod i fullt flor igen och äppelträden dignade av frukt samtidigt som de pryddes av blommor. Detta år gjorde verkligen björnbär, hösthallon och björnhallon (t.ex. 'Tayberry') rättvisa.

Mycket frukt, mycket mögel

Det har varit ett både bra och dåligt fruktår. Det blev t.ex. stora mängder äpplen och många sorter mognade en eller ett par veckor tidigare än de normalt gör. Rönnbärsmalen lämnade äpplena ifred - så hade malarna också rikligt av huvudfödan rönnbär att festa på denna sommar.

Dock har många trädgårdsägare varit bekymrade över att det varit så mycket rutten frukt. I de flesta fall rör det sig om fruktmögel, gul monilia, en mycket allmän svamp som vi ser mer eller mindre av varje år i våra hemträdgårdar. Den infekterar genom sår och stick på frukten och kan växa från en frukt över till nästa om de sitter tätt intill varandra. Frukten får bruna fläckar med gulvitgrå mögelprickar. Angripen frukt kan hänga kvar i trädet hela vintern. Motverka svampen genom att kartgallra, beskära så trädkronorna hålls luftiga och förstås plocka ner och samla ihop angripen frukt. Glöm inte kontrollera äppellagret så det inte ligger ruttnande frukt där. Fruktmögel kan drabba alla fruktslag, plommon angrips ofta.

Vanliga plommonproblem i år tycks annars ha varit plommonstekel och plommonvecklare, två skadeinsekter vars larver lever inne i karten och gör att frukten faller i förtid. Stekelns larv faller med karten till marken och övervintrar i jorden. Vecklarens larv övervintrar i marken eller under barken på något träd. Lägg ett plastskynke under plommonträdet (helst redan i blomningen) och samla in och förstör kart som faller ner, skaka även trädet varje dag.

Bladlöss i massor

Bladlössen trivdes och förökade sig snabbt i värmen. Lössens sugande ger upphov till missformade, hoptovade, inrullade och klibbiga blad, den nya tillväxten bromsas upp och bl.a. unga fruktträd kan må dåligt.

Många som ringer undrar varifrån alla bladlöss egentligen kommer. Dels kan lössen kläckas från ägg som lagts på växten redan på hösten. Dels kan de komma flygande från sin vintervärdväxt, dvs. den växt (ofta vedartad) där de övervintrat som ägg, för att under sommaren leva på sin sommarvärdväxt. Bladlusarter med en sådan livscykel kallas värdväxlande, och de har alltså en regelbunden förflyttning mellan vissa växtslag.

Att bladlöss kan förekomma i sådan mängd beror som sagt dels på väder och vind, dels på den effektiva förökningsstrategin med s k jungfrufödsel som de har, dvs. att det bildas så många generationer med honor som kan föröka sig utan befruktning. Det är ju också väldigt fiffigt (för lössen) att vissa individer eller generationer föds med vingar och därmed kan flytta när det blivit för trångt på en växt.

Bladlöss är ändå förhållandevis lätta att bekämpa om inte angreppet gått för långt. Kontrollera växterna regelbundet, behandla med växtvårdsmedel, kläm ihjäl, plocka angripna blad och skott. Ibland räcker det med en hård stråle vatten.

Efter ett bladlusår som detta kan det vara befogat att till våren behandla fruktträd samt andra träd och buskar som varit hårt angripna. Använd en mineralolja (växtvårdsmedel, finns i trädgårdsbutiken) och spruta vid tiden för knoppsprickning.

Mer information om de olika skadegörarna finns i Faktablad om Växtskydd: Växtskydd i fritidsodling 2T Bladlöss 59T Fruktmögel 75T Plommonvecklaren och plommonstekeln 156T. Beställ från SLU tel 018-67 11 00 eller publikationtjanst@slu.se