Nyodling
Odling på tidigare oanvänd eller svårbrukad tomtmark
Bakgrund och utmaningar
Under 1800-talet, när nästan all lättodlad mark i Sverige var brukad, blev många tvungna att emigrera till Amerika eller flytta till Norrland för att söka bättre odlingsjord. Numera, när vi vill odla på tomter som ofta skapats där "oduglig" mark blivit ledig, möter vi ofta sämre jordmåner eller mark som haft andra användningsområden och därför kräver en särskild anpassning för att bli odlingsbar.
Det finns dock tomter som tidigare varit odlade men senare lagts i träda. Dessa kan ofta återupplivas eftersom bördigheten i viss mån finns kvar. Sådan mark känns igen på förekomst av näringsälskande örter som nässlor, vilket är ett tecken på god jordkvalitet – men här finns ofta också rotogräs som kvickrot som tagit över helt.
Åtgärder för att förbereda och förbättra jorden
Att återta mark som legat i träda eller varit ogräsbemängd kräver först och främst borttagning av den befintliga vegetationen. Det kan göras mekaniskt, genom upprepade bearbetningar med jordfräs, eller kemiskt, till exempel med ogräsmedel som Roundup. En annan effektiv metod är att täcka marken med svart plast och låta den ligga kvar en hel växtsäsong. Ljuset hindras då från att nå vegetationen, vilket kväver och dödar växterna (se exempel på år 1).
Potatis som första gröda
Om tomten istället består av gammal gräsmatta utan besvärliga rotogräs, kan man täcka marken med ett lager halm eller löv – ungefär en halv meter tjockt – och sätta potatis direkt i botten av täcket. Gräset under kvävs då, medan potatisen tränger igenom, etablerar sig och ger skörd. Påföljande år kan man bearbeta och odla jorden som vanligt. Potatis passar extra bra som första gröda på gammal eller eftersatt mark eftersom den konkurrerar ut de flesta ogräs och möjliggör manuell bearbetning mellan raderna.
Många nutida tomter utgörs dock av skogsmark eller mark täckt med schaktmassor och därefter ett tunt lager så kallad matjord. Upplägget kan vara svårt att bedöma under ytan, och kvaliteten på den underliggande jorden varierar därför stort.
Smart odlingslösning för dålig mark
På svårodd eller mycket näringsfattig mark kan en konstgjord jordbädd eller så kallad ”vattensäng” ge lösningen. Då gräver man ur det område man vill odla i, lägger en plastpresenning i botten och installerar ett dräneringsrör som sticker upp i kanten för att underlätta bevattningen. Därefter återfyller man gropen med jord som blandas med kreatursgödsel, kompost och annan tillgänglig näring, vilket skapar en stor balkonglåda under bar himmel. Se gärna inspirationsskisser för år 1 och år 2.
Tips vid anläggning av konstgjord jordbädd
- Använd gott om organiskt material för att höja näringsnivån.
- Kontrollera dräneringen noga för att undvika stående vatten.
- Följ utvecklingen under första året och justera jordblandningen vid behov.
Sol, jord och realistiska förväntningar
Det är avgörande att trädgårdslandet har god tillgång till sol största delen av dagen. Att försöka anlägga odling i skuggig skogsmiljö lyckas sällan, och även när man tillför organiskt material för att förbättra jorden är oftast resultatet bättre om man koncentrerar sig på en mindre men bördig yta snarare än på en stor, svårbearbetad tomt. Jordens mullhalt, textur och näring kan alltid stärkas genom tillförsel av t.ex. kompost, stallgödsel, löv och gräsklipp, men tålamod krävs ofta innan man får en optimal odlingsjord.
"Det kan vara bättre att koncentrera sig på en liten bördig trädgård än en halvdålig stor."
Sammantaget gäller att dagens villatomter oftare än förr anläggs på mark som tidigare dömts ut för jordbruk. Med rätt metoder, erfarenhet och en realistisk ambition går det dock utmärkt att lyckas – och kanske till och med skapa en riktigt frodig köksträdgård på från början svårodlad mark.