Mina glädjespridare!
Text och bild Sylvia Svensson
Tidigare avsnitt av Sylvias gröna hörna hittar ni längst ner i krönikan!
Novemberkaktusarna står där i sina krukor och gör inget väsen av sig under största delen av året, men när november närmar sig sker nästan ett litet mirakel! Först syns bara en pytteliten förhöjning i ledstyckena, och de får ett särskilt lyster – små knoppanlag som ofta går oss förbi i förbifarten. Men snart, när dagarna blir kortare under hösten, triggas novemberkaktusen att sätta knoppar. Sedan går det undan: knopparna sväller snabbt och hela plantan slår ut i färgsprakande blom, ofta samtidigt över hela växten. Denna blomsterprakt varar bara någon vecka, men den är verkligen värd att vänta på och lyser upp de mörka månaderna kring senhösten och jul.
Jag har många gamla novemberkaktusar, Schlumbergera truncata, som bara blir större och vackrare för varje år. Under naturliga växtförhållanden inomhus blommar de troget på senhösten eller vid juletid, precis när man behöver färg allra mest! Däremot är den klassiska julkaktusen, Schlumbergera x buckleyi, med rundare ledstycken och kortare blommor, betydligt svårare att hitta i handeln numera. Det var bland annat den sorten min mamma hade i sin svala sal – en riktig nostalgi för många! I dag säljs mest olika hybrider av novemberkaktus även till jul, då odlare kan styra blomningstiden genom att justera dagslängden i växthusen.
Vattna och håll still!
När novemberkaktusen har satt knoppar är det extra viktigt att jorden aldrig torkar ut helt, men tänk på att vattna helst underifrån – det minskar risken för att knopparna faller av. Rotera eller vänd heller inte på plantan under denna period, eftersom den är känslig för förändringar och lätt kan tappa knopparna då.
Efter den intensiva blomningen vill plantan ha en viloperiod. Minska vattningen rejält, men låt den ändå aldrig bli helt torr – dessa kaktusar kommer ju ursprungligen från den brasilianska regnskogen och vill ha fukt året om. En ljus och sval placering, exempelvis i ett uterum eller liknande där temperaturen håller sig runt +15 grader under vintern, är perfekt under vilan.
I april är det dags för eventuell omplantering, om plantan vuxit ur sin kruka – men det behövs oftast bara vartannat eller vart tredje år. Välj gärna en jord som efterliknar regnskogens förhållanden: luftig, humusrik och väldränerad, exempelvis lövkompost.
Lagom värme och naturlig rytm
Bra att veta är att dessa kaktusar kan blomvägra om de står för varmt, det vill säga över 20 grader året om. Undvik att ställa dem i närheten av ett påslaget element – de vill ha svalka under viloperioden. Jag låter mina hänga ute i körsbärsträdet under sommaren, i mjuk bladskugga där de får regn från ovan, och jag behöver inte bekymra mig så mycket om dem då. I september-oktober får de flytta in igen, där de kan känna av de naturligt förkortade dagarna, vilket triggar nästa blomning.
För dig som följer min gröna hörna
Novemberkaktusen är alltså ett riktigt glädjeämne för alla oss som gillar växter som överraskar! Med lite omsorg och förståelse för dess behov får du en pålitlig och långlivad blomning år efter år. Som jag tidigare berättat om när kaktusen åkte ut (En vårdag åkte kaktusen ut!) kan även en tuff växt skänka glädje genom flera årstider – precis som amaryllisen i mammas fönster (Läs om mammas magnifika amaryllis!), eller alla små gröna pysselprojekt (Snyggt och enkelt pyssel!). Det är roligt att se hur varje planta har sin egen rytm och personlighet; nog är det något visst med att pyssla om sina gröna vänner (Jag älskar att pyssla med växter!) och få belöningen i form av storslagen blomning just när den behövs som mest!
Gröna hälsningar Sylvia
Sylvias gröna hörna återkommer tisdagen den 4 december.
Läs tidigare avsnitt av Sylvias gröna hörna!
Läs om mammas magnifika amaryllis!
Jag älskar att pyssla med växter!
En vårdag åkte kaktusen ut!
Snyggt och enkelt pyssel!
Tänk på! Om du prenumererar på vårt nyhetsbrev får du regelbundet information om våra artiklar och krönikörer så att du inte missar något.
Prenumerera här:.