Min barndoms jular

Jul med liten skara

Vi var en liten familj som alltid firade tillsammans på julafton. Det var en lugn och avkopplande högtid, utan krav på att ordna mat till ett helt kompani släktingar. Istället samlades den stora släkten till glada kalas först på annandagen, vilket fortfarande är vanligt i många svenska familjer som vill sprida ut julfirandet över flera dagar.

Gran och pynt

Julaftonsmorgonen inleddes med att pappa tog in granen från glasverandan där den stått en natt och tinat upp efter att vi dragit hem den på en träkälke från vår egen skog. Granen sattes upp i en självsnickrad, korsformad fot och vatten fick den sällan — något som gjorde att barren började fylla golvet redan innan nyår. Vi klädde granen noggrant med massor av lametta och glitterband, och de gamla, sköra glaskulorna petades varsamt på plats, även om det alltid tyvärr var någon som gick i kras varje år.

Julgranen smyckades inte med elektriska ljus, utan vi använde riktiga julgransljus som sattes upp i gammaldags klämmor. Högst upp trönade en glittrande stjärna, och att få den att sitta rakt var en viktig procedur som hörde till traditionen.

Stämning i hemmet

På julafton eldade pappa i den stora salens båda kakelugnar så att det blev riktigt skönt att vistas där. Mamma hade pyntat under veckan med juldukar och -gardiner, röda mattor hade hon lagt på golvet och julsaker och -blommor fanns här och där. Apelsiner med kryddnejlikor instuckna spred juldoft i rummen tillsammans med andra julkryddor, julröda äpplen och riktiga stearinljus.

Mat, berättelser och julevangeliet

Mamma hade förberett julmaten under hela veckan så på julafton var det mesta redan klart. Frukosten bestod alltid av nykokt julegröt, alltså risgrynsgröt med en mandel i, som åts med en smörklick, kanel, socker och mjölk. Risgrynsgröten snåldes det inte med och efteråt tog vi varsin skinkmacka för att provsmaka årets julskinka. Till kaffet åt de vuxna pepparkakor som jag hade varit med och bakat.

Dagens lugna rytm

Resten av dagen tog vi det lugnt. Vi läste julberättelser och -sagor, spelade brädspel och sjöng julsånger tillsammans. Ett särskilt högtidligt ögonblick var när pappa läste Julevangeliet och berättade varför vi gav varandra julklappar: De tre vise männen hade ju kommit med gåvor till Jesusbarnet.

Vita barndomsjular och vinterlek

Ofta låg snön djup kring huset, så en tur ut i pulkabacken eller skidspåret hörde till. Jag byggde gärna en snötomte med träkolsögon och -knappar, en glad mun och morotsnäsa, tomteluva och en riskvast – ett vintrigt konstverk som fick stå vakt utanför huset.

Festmåltid och dukning med traditioner

Vi åt endast en lätt lunch under dagen, eftersom alla ville spara plats för kvällens festliga middag. När mörkret sänkte sig dukades det stora matsalsbordet med röd duk, skinande kandelabrar och matsilvret som annars sällan användes. De vita tallrikarna med röd kant togs fram liksom de röda linneservetterna, vilket gjorde måltiden extra högtidlig.

Julens rätter

Julmaten i vårt hem bestod bland annat av kålrotslåda, morotslåda och ibland potatislåda, eller en Janssons frestelse. Skinka, hemlagade köttbullar, julkorv och flera sorters sill serverades som förrätt med kokt potatis och ägghalvor. Pappas rökta renstek var ett måste och satte sin särskilda prägel på vårt julbord. Till efterrätt fick vi kaffe och julmust tillsammans med smördegsstjärnor fyllda med plommonsylt, pepparkakor och andra småkakor.

Dukningens detaljer

De röda dukarna, linneservetterna och skenet från levande ljus gav middagen en festlig inramning.

Tomte, klappar och kvällen som aldrig ville ta slut

Efter maten började vi spana efter Tomten. Det var alltid lika märkligt att pappa precis då hade ärenden ute, och nog kom Tomten med sin säck just då! När alla paketen var utdelade sa Tomten adjö, och pappa kom in – alltid lika förvånad över att ha missat julbesöket. Sedan följde lekar, vi spelade de nya spelen som vi fått, lyssnade till och sjöng med i julsånger, och kanske läste en saga innan det var dags för mig att gå och lägga mig.

Det är dessa värden – dofter, smaker, ljus och samvaro – som utgör kärnan i det svenska julfirandet, såväl då som nu. Som Nordiska museet skriver om svenska jultraditioner:

"Julen i Sverige är en tid av förväntan, ljus och traditioner. Från advent och lucia till doften av pepparkakor och stearinljus fylls hemmen av värme och stämning."

En fröjdefull jul önskar jag er alla!
Sylvia Svensson