Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma...
Av Elsa Rensfeldt Larsson, Luleå/Norrbotten.
Och fridens månad med julhelgen är vi ju inne i nu. Men mycket till lugn och ro ger oss inte marknadskrafterna. Mitt hem är min borg men varje morgon låter det som om brevbäraren tryckt in hela sig genom brevinkastet med bunten av reklam i näven.
Svulstiga tidningar med julprylar och klappar till strålande priser, nej jag vägrar! Bort , bort, har varken lust eller råd. Nej, se jag sparar mig lite inför en annan sorts julafton. Ja nu anar ni vad jag är ute efter, eller hur?
Jaadå visst! Jag väntar förstås på frökatalogerna. DET är vad JAG kallar att vänta på jultomten! Man blir aldrig för stor. Glädjen står alltid högt i tak, ögonen tindrar och önskelistan är lång som en hemstickad halsduk. Ack ja!
Här i Luleå där jag bor har nu vintern uppenbarligen beslutat sig för att sätta sig tillrätta. Det gnistrar och glimmar över skog och nejd, stad och land. Parkerna står pyntade med ljusslingor i träden . Det fattas bara ett avlägset bjällerklang när man vandrar hem från jobbet på kvällarna.
Julfriden , ja den får man skapa själv i sitt eget sinne. Själv talar jag uppfostrande till mig flera gånger i veckan. Vid matinköpen där julgrejset störtar emot en redan i entrén viker jag duktigt undan med blicken. Blomborden seglar jag snällt förbi med välmatade lockande amaryllisar. Ska inte ha, har redan två dyrt förvärvade knölar som inte håller vad dom lovar. Ser fram emot blomning i juni!
Julefrid, julefrid, dags att tänka vänliga tankar och likt kreaturen i Rydbergs dikt drömma sommardrömmar vid båsen. En bild som kan trösta, jag lovar er. Man känner precis igen känslan, det kalla draget runt kinderna och drömmen om de ljuva sommarvindarna när klöver och timotej fyller ängarna och trädgårdarnas blommor vajar i sommarbrisen. Men lugn bara, det kommer! Nu startar vi om och går mot de ljusa tiderna. Det kan bara bli bättre.
Julen? Ja den ska jag nog fylla med mysiga dyra blommagasin i år. Ska försöka unna mig en försvarlig bunt med läckra trädgårdstidningar. De engelska dito som man snålt backar inför annars kan man väl få unna sig? Eller hur? Det blir nog min julklapp till mig själv. För jag har varit jättesnäll, hela året, nästan.
Ha en fin december där stunder av vila och sköna intryck är fler än julklapparna under granen. Klappar förgår, upplevelser består, snart är det vår!