Malfjäril kan hota äppelskörden

Årets utbud av svenska äpplen i fruktdiskarna är osäkert på grund av rönnbärsmalen. Den lilla malfjärilen är ett gissel för äppelodlare i Sverige, Norge och Finland. Stora delar av skörden kan gå förlorad om vi inte kan förutsäga var rönnbärsmalen slår till och om det saknas bra metoder för att bekämpa den.

Rönnbärsmalen och Bekämpning – Sammanfattning och Utveckling

Rönnbärsmalens betydelse och biologi

Rönnbärsmalen (Argyresthia conjugella) är en liten nattflygande fjäril som framför allt är känd som en allvarlig skadegörare på äpplen i Norden, särskilt i Sverige och Finland. Trots att dess primära värdväxt är rönn, flyttar den gärna över till äpplen under år med låg rönnbärsskörd, vilket kan orsaka stora problem och skördeförluster för landets äppelodlare. När det är ont om rönnbär lägger den i stället sina ägg på äppelkart, där larverna sedan äter sig in och gör frukterna otjänliga.

Efter kläckningen gnager larverna gångar i frukten och lämnar efter sig rödbruna exkrementer. Detta leder ofta till att äpplena ruttnar eller faller i förtid, vilket innebär att frukten blir obrukbar för försäljning och konsumtion. När larverna vuxit färdigt spinner de ner sig i marken, förpuppas och övervintrar där tills nästa säsong.

Förebyggande arbete och betydelsen av prognoser

Ett av de viktigaste redskapen i arbetet mot rönnbärsmalen är att göra bra prognoser (läs mer på Jordbruksverket). Enligt Sanja Manduric, Jordbruksverkets växtskyddsexpert, är förmågan att förutsäga när och var malen kommer att slå till avgörande för att kunna minimera och behovsanpassa bekämpningsinsatser – och därigenom också hålla nere miljöpåverkan. Genom att sätta ut fällor med speciella doftämnen (feromoner) i odlingarna övervakar man när och var malens fjärilar är aktiva. Fångsten i fällorna ger viktig information om när det är dags att vidta åtgärder.

Den förfinade övervakningen gör det möjligt att endast behandla de platser och vid de tidpunkter då problemen är störst. Därigenom kan användningen av växtskyddsmedel minimeras, vilket gynnar både miljön och biologisk mångfald.

Fällor och Feromonteknikens Roll

Feromonfällor har visat sig vara särskilt effektiva för att tidigt upptäcka och följa malens flygperioder. Genom att analysera när hannen börjar gå i fälla kan odlare bättre planera bekämpningsinsatser. Detta systematiska arbete bidrar också till ökad kunskap om rönnbärsmalens fenologi och spridningsmönster år från år.

Samarbete mellan bransch och forskning

Eftersom rönnbärsmalen är ett typiskt regionalt problem – och förekommer i relativt små odlingsarealer – lockar den inte de stora internationella kemiföretagen att investera i utveckling av nya bekämpningsmedel. Därför är samarbete mellan fruktbranschen, myndigheter och forskarvärlden extra viktigt.

Det är för små arealer för att de stora kemiföretagen ska vara intresserade. Därför måste fruktbranschen och forskare jobba tillsammans för att hitta lösningar. Vi sparar tid och resurser genom att ta tillvara på varandras kunskaper och erfarenheter, säger Sanja Manduric (källa).

Jordbruksverket har i samarbetet med Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och kollegor från Norge och Finland byggt upp ett långsiktigt samarbete för att ta fram bättre prognos- och bekämpningsstrategier. SLU har i ett flerårigt projekt testat olika doftämnen – feromoner – för att optimera fällornas lockverkan. Under året utvärderar Jordbruksverket dessa doftämnen i praktisk drift ute i svenska äppelodlingar. LRF finansierar och Jordbruksverket leder också ett omfattande samarbetsprojekt för att jämföra och vidareutveckla olika bekämpningsstrategier mellan de nordiska länderna.

Pilotprojekt och Forskning i Praktiken

Pilotförsök med biologiska och mekaniska metoder har även genomförts för att komplettera traditionella bekämpningsmedel. Syftet är att på sikt kunna hitta metoder som är selektiva, resurssnåla och ännu bättre anpassade till olika lokala förutsättningar.

Strategier och utveckling för framtiden

Den kombinerade strategin bygger idag på:

Löpande övervakning med hjälp av feromonfällor i alla drabbade områden.
Behovsanpassad och punktvis användning av växtskyddsmedel, baserat på fällresultat så inga onödiga insatser görs och miljöpåverkan minimeras.
Forskning om nya, alternativa och biologiskt skonsamma metoder för både lockning och bekämpning utvärderas kontinuerligt.
Regionala och internationella samarbeten erbjuder möjlighet till kunskapsutbyte och gemensam resursanvändning.

Framtida Utveckling och Ambitioner

Fortsatt fokus ligger på att utveckla integrerade växtskyddsprogram där kemiskt skydd kombineras med biologiska och mekaniska lösningar. Effektivt kunskapsutbyte mellan praktiker och forskare är grundläggande för arbetets framgång. Nya digitala stöd i form av appar och digitala prognosverktyg testas löpande för att stödja odlarna i beslutsfattandet.

Detta omfattande och samordnade arbete syftar till att ge äppelodlarna mer hållbara och effektiva verktyg – med minimal negativ påverkan på miljö och natur – för att säkra både framtida äppelskördar och lönsamhet inom branschen.

Läs mer om aktuella fakta och arbetet mot rönnbärsmalen på Jordbruksverkets sida om rönnbärsmal.