Lovsång till köksträdgården

Odlarseger mot de vilda grannarna

Att äntligen kunna utropa ”Jag vann!” efter flera års kamp mot trädgårdens vilda gäster känns som ett smått mirakel. Det är inte utan stolthet jag berättar att det i år var jag som fick njuta av en ordentlig skörd av ljuvlig grönkål – obesprutad, frodig och krispig. För första gången på länge var det inte rådjuren och hararna som stod som segrare i min köksträdgård.

En odlingssäsong full av förhoppningar

Redan i april sår jag den första grönkålen. Sedan följer en lång odlingssäsong där plantorna får all min kärlek och omsorg under både sommar och höst. Genom hela året finns förhoppningen kvar: att midsommarkvällarnas slit ska ge utdelning lagom till vintern och särskilt på julafton, när man får gå ut i snön och plocka dagens färska grönkål.

Trädgårdslycka och motgångar

Tidigare år har jag kommit ut till mitt kålland och mötts av en förödelse – endast meterhöga käppar och några modiga kåltofsar kvar på topparna, efter att djuren haft fest. Svordomarna har ekat mellan bäddarna! Men i år blev det annorlunda, troligtvis tack vare det milda vädret och mitt höga pilstaket. Se mer inspiration om grönkål här.

Grönkålens plats på julbordet

Hos oss har grönkålen blivit en självklar favorit, både som dekoration och som ingrediens i olika rätter. Stoltast är jag nog över långkålen – en klassisk kulturarvsrätt från Halland – som alltid får hedersplats på vårt julbord. Att servera egenodlad grönkål till släkt och vänner gör varje blad extra värdefullt.

Nya traditioner: Syrade grönsaker

I år provade jag också att introducera syrade grönsaker på julbordet, enligt Karin Bojs fina recept. Skeptiska miner vändes snabbt till uppskattning! Mjölksyrning känns rätt på så många plan: klimatsmart, näringsrikt och gott. Vitaminer bevaras (eller till och med ökar!), och det ger hälsovinster som förbättrad tarmflora och ett starkare immunförsvar. Gamla konserveringstraditioner förtjänar verkligen en plats i det moderna köket.

Tack till trädgården

När odlarglädje blir sång

Senaste dagarna har jag gått runt och nynnat på Agnetha Fältskogs välkända melodi ”Thank you for the music”. Fast texten har förändrats något i mitt huvud, till ett slags odefinierad odlarhymn – vem känner inte igen sig?

Thank you for my garden, the veg’s I’m growing
Thanks for all the joy they’re bringing
Who can live without it, I ask in all honesty
What would life be?
Without the soil and the sun what are we?
So I say thank you for my garden
For giving it to me

I am so lucky, I am the girl with my pocket full of seeds
I wanna sing it out to everybody
What a joy, what a life, what a chance…

Ett nytt odlingsår väntar

Jag önskar er alla ett riktigt givande odlingsår!
/Tyra