Ljuva ljusblomman
Ljusblomma – Colchicum vernum
Ljusblomman, också känd under namnet Colchicum vernum, är en fascinerande vårblomma med ett spännande taxonomiskt förflutet. Växten har förr placerats i sitt eget släkte och under en period även i släktet Merendera, men är numera återförd till sitt ursprungliga släkte Colchicum. Enligt Kulturväxtlexikonet gäller nu namnet Colchicum vernum.
Ursprung och naturlig miljö
Ljusblomman härstammar från Kaukasus, Pyrenéerna och de västra Alperna, där den främst växer på öppna och friska bergsängar bland stenar och grus. Dess naturliga miljö bidrar till dess robusta men samtidigt gracila uttryck i trädgården.
Det är en riktig liten juvel i rabatt och stenparti och tenderar att titta upp mycket tidigt på våren. Ofta hinner den blomma tillsammans med exempelvis vintergäck. Som du kan se i fina bilder från Göteborgs Botaniska trädgård, tillför ljusblomman tidiga färgklickar innan mycket annat hunnit komma igång.
Blommor och blad
Blommorna sitter direkt på löken, nästan utan stjälk, och själva blomman blir cirka 10 cm hög. Det mest slående är att blommorna slår ut innan några blad syns. Först efter blomningen kommer de smala, lansettlika bladen upp och de kan bli upp till 15 cm långa.
Färg och utseende
Färgen är verkligen något alldeles extra. En botanist har beskrivit den som “rosalila neonljus”, en beskrivning som stämmer mycket väl – ljusblommans lysande kulör är ett säkert vårtecken. Färgnyanserna kan dock variera, och blommans bas är ofta tydligt vit. Oavsett variant lyser den verkligen upp marken där den planteras. Se exempel på färgvariationerna på denna bild.
Odling och skötsel
När det gäller odling vill ljusblomman planteras i öppen jord och trivs bäst när den slipper konkurrera med alltför många andra växter. Den lämpar sig utmärkt i små grupper vid husgrunder eller i stenpartier och uppskattar särskilt sandig lerjord som dränerar bra.
Vid plantering är det viktigt att sätta lökarna ganska djupt, ungefär 15 cm, på hösten. Därefter vill den helst stå orörd på platsen, då flyttning ofta stör etableringen. Ljusblomman sprider sig istället stillsamt via sidoknölar och breder på så sätt ut sig långsamt med åren.
Den kan vara ganska ömtålig under den svenska vintern. Det rekommenderas att täcka planteringsplatsen med torra löv och gärna lite granris, särskilt om vintern ser ut att bli hård. Ljusblomman är härdig till zon 2, men med varm placering och ordentlig täckning kan den ibland även klara sig i zon 3. På våren är det bra att försiktigt kika efter knopp när snön försvinner, så att du i tid kan ta bort vinterskyddet när blommorna börjar visa sig.
Giftighet och skadedjur
Värt att notera är att ljusblomman, precis som flera andra växter i släktet tidlösor, är giftig. Detta innebär dock att sorkar och andra gnagare brukar undvika den – vilket gör den särskilt odlingsvärd för dig som har problem med dessa skadedjur.
Användning i trädgården
Sammanfattningsvis är ljusblomman en färgstark, låg och tålig tidig vårväxt som passar perfekt i stenpartier, vid husfasader eller andra öppna och väldränerade platser i trädgården. Dess tidiga blomning, ovanliga färg och sorksäkerhet gör den mycket uppskattad bland trädgårdsintresserade.