Ljuva ljusblomman

Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson

Den fördes till ett eget släkte innehållande enbart denna art, man försökte även ett tag placera den till Merendera, för att nu åter vara tillbaka i sitt ursprungliga släkte Colchicum. Så numera heter den alltså Colchicum vernum enligt Kulturväxtlexikonet.

Ljusblomman härstammar från Kaukasus, Pyrenéerna och västra Alperna, där den växer på öppna, friska bergsängar bland stenar och grus.

Den är en riktig liten goding som kommer upp tidigt på våren och blommar ofta tillsammans med vintergäck, som i våra bilder från Göteborgs Botaniska trädgård.

Blomman sitter på löken nästan utan stjälk och blir ca 10 cm hög. Den blommar utan blad, de smalt lansettlika bladen kommer först efter blomningen och når upp till 15 cm.

Botan definierade färgen som ett rosalila neonljus och det har de alldeles rätt i. Färgen är verkligen lysande och får en att haja till så fort knoppen börjar titta upp från marken. Det finns dock olika nyanser av den rosalila färgen och blommans bas är mer eller mindre vit.
Ljusblomman vill bli planterad i öppen jord, den gillar inte att trängas. Passar bra som små grupper vid husgrunder och i stenpartier, den föredrar sandig lerjord.
Planteras ganska djupt, ca. 15 cm, på hösten.
Man bör inte flytta den när man väl har planterat den, då den helst vill vara ifred och sprida sig via sidoknölar.
Täck marken inför vintern med torra löv och granruskor, då den är tämligen ömtålig. Härdig till zon 2 ungefär, med varm placering och täckning kanske även zon 3. Kolla försiktigt då och då på våren om knopparna börjar synas och det är dags att ta bort täckningen.
Tänk på att hela växten är giftig i likhet med sina släktingar tidlösor, därför är den också sorksäker.

Colchicum vernum

Colchicum vernum i knopp.

Colchicum vernum