Jordärtskocka
Jordärtskocka – Helianthus tuberosus (Asteraceae)
Till skillnad från solrosen är jordärtskocka en flerårig växt i familjen Asteraceae. Den har kraftiga, underjordiska utlöpare som på spetsarna utvecklar oregelbundet formade knölar med hög halt av inulin – en kolhydrat som är särskilt gynnsam för diabetiker tack vare sin ringa påverkan på blodsockret. Det är just dessa knölar som används som grönsak. Plantan återkommer år efter år, blir ofta 2–3 meter hög och kännetecknas av grova stjälkar, smalare blad än solros och mindre, gula blomkorgar. Jordärtskocka är mycket härdig och kan odlas upp till minst odlingszon 7, även om blomningen sällan hinner utvecklas i svalare klimat.
Växtplats och jordmån
Jordärtskocka trivs bäst i mullrik, välgödslad sandjord med högt pH (7,0–7,5), men den är mycket tålig och kan i praktiken växa i de flesta jordar så länge marken inte är vattensjuk (Jordärtskocka – odlingstips och information). Full sol ger bäst tillväxt, men arten klarar även en viss skuggning. Tack vare sin höjd och täta grönska lämpar den sig också utmärkt som vindskydd eller häck, samt för att avdela olika odlingsytor (Allt om jordärtskocka – så lyckas du i trädgården).
Plantering
Knölar sätts lämpligast tidigt på våren eller under hösten, på cirka 10–15 cm djup, med 40–50 cm mellan varje planta i raden och minst 70 cm mellan raderna (Jordärtskocka – odlingstips och information). Använd gärna certifierat utsäde för att minimera risken för sjukdomar. Om du planterar i pallkrage eller upphöjd bädd, tänk på att jordlagret bör vara minst 40 cm djupt. Knölar som lämnas över vintern ger nya plantor nästa säsong, vilket gör skörden flexibel.
Skötsel och underhåll
Allmän skötsel
Under plantans etableringsfas är det viktigt att hålla ogräset nere eftersom unga exemplar är känsliga för konkurrens. Jordärtskocka är mycket robust och kräver relativt lite skötsel senare under säsongen (Odla jordärtskocka i köksträdgården). Vid långvarig torka kan vattning behövas för att motverka små eller missformade knölar. Det rekommenderas att kupa plantan under sommaren för att täcka knölar som annars riskerar att grönfärgas och bli bittra. Täckodling med gräsklipp är en god metod för att bibehålla markfukten och tillföra organiskt material (Jordärtskocka – odla och använd i matlagning, Odla jordärtskocka i köksträdgården).
Gödsling
Jordärtskocka kräver riklig näring, särskilt under sensommaren och tidig höst då tillväxten av knölar är störst (Jordärtskocka – odla och använd i matlagning). Tillför gärna välbrunnen stallgödsel eller kompost. Alltför kväverik gödsling tidigt på året bör undvikas eftersom det annars kan gynna bladtillväxt på bekostnad av knölbildning.
Skadeinsekter och sjukdomar
Jordärtskocka är generellt mycket frisk och drabbas sällan av allvarliga skadegörare eller sjukdomar, vilket gör den lättodlad även för nybörjare (Odla jordärtskocka i köksträdgården).
Skörd
Skörda så sent som möjligt på hösten för att knölarna ska hinna växa till sig fullt ut. De kan även stå kvar i jorden under vintern och skördas efterhand, förutsatt att marken inte är frusen. Knölarna håller sig färska och näringsrika i fuktig jord. Om du vill undvika spridning bör alla knölar tas upp vid skörd (Odlingsanvisningar för jordärtskocka).
Näringsinnehåll och hälsoaspekter
Jordärtskocka har ett högt näringsvärde och innehåller ungefär 7–75 kcal per 100 g beroende på lagringstid, därtill 4 mg C-vitamin och 3,4 mg järn samt mineraler som kalcium och fosfor. Den rika halten av inulin är särskilt fördelaktig för diabetiker, även om den ibland kan orsaka viss gasbildning hos känsliga personer (Jordärtskocka – odla och använd i matlagning, Odlingsanvisningar för jordärtskocka).
Förvaring
För bästa hållbarhet bör skockorna förvaras svalt och fuktigt, till exempel i jordkällare eller nedgrävda i sand i kylskåp. De är känsliga för uttorkning och mjuknar snabbt vid för höga temperaturer (Odlingsanvisningar för jordärtskocka).
Användning och sortval
Användningssätt
Jordärtskocka används ofta i soppor, gratänger, stuvningar, grytor, puré och barnmat. Smaken är mild, något söt och nötartad och påminner något om svartrot. Det är en uppskattad ingrediens såväl i klassiskt svenskt kök som i moderna vegetariska rätter (Jordärtskocka – odla och använd i matlagning, Odlingsanvisningar för jordärtskocka).
Sortval
Urvalet av sorter är begränsat, och jordärtskockor säljs oftast utan specificerat sortnamn. De delas huvudsakligen in i grupper med vitt respektive rött skal. Rödskalig jordärtskocka är ofta lite tåligare, mognar tidigare och ger dessutom större knölar.
Övrigt att tänka på
Jordärtskocka är mycket livskraftig och kan lätt bli ett ”ogräs” om alla knölar inte tas bort vid skörden. Samtidigt gör plantans höjd den användbar som vindskydd eller tät häck i kökslandet. Placera den inte för tätt inpå andra grödor, eftersom dess kraftiga växtsätt kan konkurrera ut andra växter (Allt om jordärtskocka – så lyckas du i trädgården).
Källor och vidare läsning: