Höstkrokus

Vi har ju vant oss att förknippa krokus med våren som en av dess första budbärare, något gladfärgat som lyfter fram sitt huvud från den nakna jorden och lyser ikapp med vårsolen. Men faktum är att det finns en hel rad höstblommande krokukusarter och -sorter.

*Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson*

Krokukus som väl pryder sin plats i den sena höstträdgården, när det är glest mellan andra blommande växter. Gemensamt för dessa höstblommande sorter är att de vanligen blommar med nakna stjälkar, bladen kommer först på våren.

Krokus vill ha väldränerad och näringsrik jord och det får inte förekomma någon stående vinterfuktighet på platsen. En något sluttande yta är därför bra, som i slänter och stenpartier eller som kantväxt i perennrabatter och framför buskar och träd. Läget bör vara öppet och soligt och kalla vindar och drag skall inte nå dem. Blasten behöver få vissna ner i fred och samla näring för nästa blomning innan man ev. slår gräset på platsen. Gödsla jorden med löknäring eller benmjöl varje år.

Det kan vara svårt att hitta knölar till dessa höstblommande sorter, även om det på senare år har dykt upp några sorter i handeln. Vill man ha tag i de mer ovanliga sorterna, får man jaga vid de botaniska trädgårdarnas lökförsäljning och på postorder.

Jag presenterar här några höstblommande sorter som det inte är helt omöjligt att få tag i.

Crocus banaticus, som även lyder under synonymnamnen Crocus byzantinus och Crocus iridiflorus, kommer från Ungern. Den är en ganska stor krokus, upp till 12-15 cm hög och blommorna är också stora och något ovanligt uppbyggda: de yttre kronbladen är dubbelt så långa som de inre, dessutom är de yttre mörkare purpurlila till färgen. Mycket vacker! Zon 3.

Crocus kotschyanus, syn. Crocus zonatus, septemberkrokus, hemmahörande i Mindre Asien och Kaukasus. Blommar med nakna, 10-12 cm höga blomsterstjälkar. Blomfärgen är mörkt blålila med en orange fläck vid basen och lysande orange ståndare. Zon 4.

Alla fröer med 50%

Handla nu

Crocus speciosus, höstkrokus, är den vanligast förekommande i handeln. Kommer från Mindre Asien och södra Ryssland. Lättodlad, men tyvärr snigelmums som alla krokusar, så skydda planteringen med grov singel e.d. Blommar i mitten på september med ljusvioletta blommor med mörkare ådring och orangegula märken. Flera namnsorter med lite mörkare eller ljusare lila blommor och även vit finns i handeln. Zon 2.

Crocus nudiflorus är högrest och ståtlig med sina stora, ljust blåvioletta blommor i september på 15 cm höga, nakna blomsterstjälkar. Kan vara lite svårare att hitta i handeln. Zon 2.

Eftersom de flesta höstkrokusarna går i lila och blålila toner, kan den mycket snarlika krokusliljan, Sternbergia clusiana, försvara sin plats i höstrabatten. Den har nämligen lysande solgula blommor och blir ca. 10 cm hög.

Bladen kommer antingen på senhösten efter blomningen om hösten är lång och varm eller först på våren. Den behöver en varm och skyddad växtplats och skall skyddas noga mot vinterfuktighet. Härdig bara till zon 1 och ev. 2 i skyddat läge.

Höstkrokus i gräset

Crocus banaticus

Crocus kotschyanus ssp. cappadonicus

Crocus speciosus

Crocus nudiflorus

Sternbergia clusiana