Höstkrokus

Vi har ju vant oss att förknippa krokus med våren som en av dess första budbärare, något gladfärgat som lyfter fram sitt huvud från den nakna jorden och lyser ikapp med vårsolen. Men faktum är att det finns en hel rad höstblommande krokukusarter och -sorter.

Höstkrokus i trädgården – färgprakt när allt annat vissnar

När höstmörkret börjar sänka sig och trädgården tunas ut på färg, kan höstkrokus verkligen pryda sin plats. Dessa vackra höstblommande krokusar erbjuder färgstarka inslag när andra växter redan blommat ut, och deras eleganta blommor ger liv åt en i övrigt avsomnad trädgård. Gemensamt för de flesta sorter är att de blommar på nakna stjälkar – bladen kommer först till våren, så blomsterprakten står fram helt utan bladverk som konkurrens.

Krokus vill ha en väldränerad och näringsrik jord. Undvik platser där vatten samlas under vintern, eftersom knölarna lätt ruttnar vid stående fuktighet. En något sluttande yta är utmärkt – gärna i slänter, stenpartier eller som kantväxt i perennrabatter samt framför buskar och träd. Läget bör vara öppet, soligt och skyddat från kalla vindar och drag, så att blommorna får chans att utvecklas fint. Låt blasten få vissna ner i fred efter blomningen, för att knölarna ska kunna samla näring till nästa säsong innan man eventuellt slår gräset. Gödsel, till exempel löknäring eller benmjöl, bör tillföras varje år för att säkerställa blomrikedom.

Det kan ibland vara svårt att hitta knölar av höstkrokus, även om de blivit lättare att få tag i på senare år. Letar man efter ovanliga sorter får man ofta vända sig till botaniska trädgårdars lökförsäljningar eller postorderfirmor.

Höstblommande krokusar att hitta

Här är några höstblommande krokusar som det fortfarande är möjligt att hitta:

Crocus banaticus

Även kallad Crocus byzantinus eller Crocus iridiflorus, kommer ursprungligen från Ungern. Det är en ganska stor krokus, upp till 12–15 cm hög med stora blommor och ett spännande utseende – de yttre kronbladen är dubbelt så långa som de inre och har en mörkare purpurlila färg. Mycket vacker och elegant, härdig till zon 3.

Crocus kotschyanus

Synonym Crocus zonatus, ofta kallad septemberkrokus, härstammar från Mindre Asien och Kaukasus. Den blommar på 10–12 cm höga, nakna stjälkar och har en djup blålila färg med en tydlig orange fläck i basen och lysande orange ståndare. Härdig till zon 4.

Crocus speciosus

Den allra vanligaste höstkrokusen i handeln. Den kommer från Mindre Asien och södra Ryssland, är lättodlad men omtyckt av sniglar, så skydda gärna planteringen med grov singel eller liknande. Blomningen infaller mitten på september med ljusvioletta blommor, mörkare ådring och orangegula märken. Det finns flera namnsorter – både mörkare och ljusare lila, och även vit – och de är härdiga till zon 2.

Crocus nudiflorus

Utmärker sig genom att vara ovanligt högrest och ståtlig med sina stora, ljust blåvioletta blommor på 15 cm höga, nakna stjälkar. Denna art blommar i september, men är lite svårare att finna i handeln. Härdig till zon 2.

Krokusliljan: Sternbergia clusiana

Eftersom de flesta höstkrokusar går i lila och blålila toner, är det trevligt att bryta av med den mycket snarlika krokusliljan, Sternbergia clusiana, som lyser upp med sina solgula blommor. Den blir ca 10 cm hög. Bladen dyker upp sent på hösten efter blomningen om vädret är varmt och långt, annars först på våren. Sternbergia behöver ett varmt, skyddat läge och är känslig för vinterfuktighet. Den är bara härdig till zon 1, eventuellt zon 2 i mycket skyddat läge.

Plantering och skötsel

Plantera höstkrokusar djupt, ca 10 cm under sensommaren eller tidig höst, eftersom knölarna torkar ut snabbt. Satsa på en plats där jorden dräneras effektivt och där solen når fram större delen av dagen. För bästa resultat, komplettera näringstillförseln med löknäring eller benmjöl varje år, och skydda gärna mot snigelangrepp med grovt grus eller singel på jordytan.

Höstkrokus gör sig särskilt fint i gles gräsmatta eller under buskar och träd, så länge jorden är tillräckligt väldränerad och platsen inte är alltför skuggig eller vindutsatt.

“De flesta höstkrokusarna går i lila och blålila toner, kan den mycket snarlika krokusliljan, Sternbergia clusiana, försvara sin plats i höstrabatten. Den har nämligen lysande solgula blommor…”

Tänk på förväxlingsrisk!

Höstkrokus blandas ibland ihop med tidlösan (Colchicum autumnale), men krokusen har alltid tre ståndare, medan tidlösan har fler.

Höstkrokus i gräset

Höstkrokus är alltså en lök- och höstprakt för den trädgårdsälskare som vill ha färg långt efter sommarens blomsterflor – och med rätt sortval och omsorg kan du skapa riktigt spännande höstrabatter där krokusarna blommar när trädgården annars börjar gå till vila.