Hemträdgården 6
Kort och Gott från Hemträdgården 6-2002.
Jakten i din julgran
Med varje julgran följer också ett stort antal småkryp! En nyhuggen gran kan innehålla uppemot 10 000 individer av ett femtiotal olika arter.
Det är dels insekter som direkt livnär sig av granens barr, knoppar, skott eller bark. Bland annat fjärilar vars larver äter av barren och gallmyggor som lever i skotten. Den andra stora gruppen lever som rovdjur eller parasiter på andra djur. Jordlöpare jagar små fjärilslarver, parasitsteklar letar efter värddjur och spindlar söker hela tiden efter lämpliga byten.
Den tredje djurgruppen råkar mer eller mindre av en slump befinna sig på trädet. Några övervintrar under barkflagor, andra äter lavar och annat organiskt material på barkytan.
Notiser 8-2001 från SLU
Trädgårdssatsning i Gästrikland
Wij Trädgårdar är en storsatsning i Ockelbo, Gästrikland. Idégivare och drivkraft är trädgårdsprofilen Lars Krantz, som efter 18 år på Rosendal i Stockholm nu skapar ett centrum för trädgårdskultur kring anrika Wij säteri.
Wij Trädgårdar byggs i etapper för att invigas i juni 2006. Redan nästa sommar öppnar en Rosengård. Hela satsningen Wij Trädgårdar finns presenterad på nätet, och där kan man bl.a. prenumerera på nyhetsbrev, läsa trädgårdskrönikor och se vilka aktiviteter som pågår i Ockelbo. Titta in på www.wij.se, som man räknar med ska bli en mötesplats för många olika slags människor precis som det "jordiska" Wij Trädgårdar i Ockelbo kommer att bli.
Smarta snabbguider för blomstervännen
Blomsterfrämjandet har givit ut tre små användarvänliga handböcker om blommor, skrivna av Kerstin Ahlvin. "Blommande krukväxter", "Bladväxter" och "Utplanteringsväxter" heter dessa trevliga miniböcker med skötselråd och foto på varje växt, listade i alfabetisk ordning efter vetenskapliga namn (svenska namn kan man slå upp längst bak). Därtill finns långa listor med växter för olika lägen, i olika färg, med doft eller andra viktiga egenskaper som kan avgöra valet av växt. Så när man står där i affären med alla sina frågor är dessa snabbguider i fickformat till god hjälp.
Kan finnas i blomsterbutiken, beställ annars från Blomsterfrämjandet, tel 08-440 28 90, där de kostar 40 kr/st plus porto.
Äppleprojekt om hälsa och allergi
Extra hälsosamma och lågallergena äpplen kan bli verklighet om några år. På Balsgård, lantbruksuniversitetets institution för växtförädling utanför Kristianstad, har två nya äppelprojekt startat. Syftet är att få fram motståndskraftiga äppelsorter med höga halter av hälsobefrämjande ämnen som fibrer och flavonoider, och med låga halter av allergiframkallande proteiner.
De svenska äppelodlarna möter hård konkurrens från utländsk import och det finns ett starkt behov att profilera sig och kunna erbjuda en unik vara. Ekologiskt odlad frukt som därtill är extra nyttig och möjlig att äta även för allergiker tror man är ett sätt att höja attraktionsvärdet för svensk frukt. Detta är ju intressant även för fritidsodlaren som vill plantera egna träd, och med kunskap från de nya äppelprojekten kommer man förhoppningsvis att kunna utveckla lämpliga sorter för både yrkes- och fritidsodlingen.
Favoriter bland rosor och ringblommor
Mest populär i rosenvärderingen 2001 blev den gula pimpinellrosen 'Aïcha'. Det är Svenska Rosensällskapet som låtit genomföra en värdering med hjälp av trädgårdsodlare från Skåne till Västerbotten. I sällskapets medlemsblad Rosenbladet nr 2/2002 presenteras en sammanställning. Värderingen har gällt vinterhärdighet, sundhet, blomrikedom och allmänt intryck, och många har också rangordnat sina tre främsta favoriter, av vilka alltså 'Aïcha' kom på första plats. Därnäst, i fallande skala, kom 'Königin von Dänemark', 'Hybrida', 'Comte de Chambord', 'Ghislaine de Féligonde', 'Rose de Rescht' och sist 'Frühlingsduft'.
Brittiska Gardening Which? (juni 2002) har provodlat olika sorters ringblommor. 'Indian Prince' (orange med vinröd baksida) var mycket omtyckt men fick tyvärr kraftiga mjöldaggsangrepp. 'Pink Surprise' (laxrosa-orange) klarade sig bättre från angrepp men hade en färg som var svår att kombinera med andra ringblommor. 'Fiesta Gitana' (blandade färger) är låg och kompakt, fin att kanta ett grönsaksland med men krävde noggrann putsning för att inte se skräpig ut. (Sorterna finns i vårt svenska frösortiment).
Svamp som orsakar ekdöd funnen på rododendron i Sverige
En algsvamp som orsakar allvarliga skador på ek i Kalifornien har nu hittats även på Rhododendron och Viburnum (olvon) i Nederländerna, Tyskland och England. Ett fall har rapporterats från Danmark och tre har konstaterats i Sverige.
Svampen, Phytophtora ramorum, har på rododendron gett upphov till döda unga skott eller fläckar längs bladets mittnerv, alternativt skarpt avgränsade mörkt rödbruna fläckar. Unga plantor kan dödas helt. Hos Viburnum har symptomen i första hand visat sig som en basal röta.
Svampen föredrar svala, 10-18 ºC, och mycket fuktiga förhållanden. Den är mycket torkresistent eftersom den bildar vilsporer.
Man befarar att dessa växter skulle kunna smitta även de europeiska ekarna, och EU har därför vidtagit strikta regler för att hindra spridning av svampen. Se Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se.
Julens stjärna
Julstjärnan ligger i särklass när det gäller vilken blomma svenska folket tycker är den självklara julblomman - totalt säljs det 9 miljoner julstjärnor i Sverige varje år. Att den ska vara röd råder det heller inget tvivel om, det visar en färsk marknadsundersökning som Blomsterfrämjandet låtit göra. Men det finns trots allt ett stort utbud av form och färg på julstjärnor: vit, rosa, gul eller aprikos, tvåfärgad, spräcklig, glittrig. En nyhet för i år är 'Jester', julstjärnan som har formen av en jokerhatt.
Utsätt aldrig julstjärnan för kyla eller drag - inhandla den inte utomhus! Vattna måttligt och låt jorden torka upp mellan vattningarna. Vill man spara plantan som grön växt efter jul så klipp av stjärnan och lämna 3-4 gröna blad. Toppa de nya skotten ett par gånger. Att få högbladen röda igen kräver speciell kortdagsbehandling och är svårt att göra hemma.
Ogräsmedel i bäckar och avlopp
Trots att svenska lantbrukare blir alltmer miljömedvetna är kemisk bekämpning fortfarande vanlig. Rester av bekämpningsmedel, framför allt ogräsmedel och deras nedbrytningsprodukter, påträffades sommaren 2001 i bäckar i svenska jordbruksområden. Ett forskarlag från SLU har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort den första större undersökningen av rester i vatten på tio år, från Skåne upp till nedre Norrland.
Bekämpningsmedel hittades i alla områden i Götaland, med förhöjda halter framför allt på ett par ställen i norra Götaland. I områdena längre norrut och på Gotland var fynden färre och halterna låga. Vemmenhög i södra Skåne har undersökts under en längre följd av år. Där hade halterna i ytvattnet sjunkit kraftigt, vilket antas bero på att lantbrukarna hanterar preparaten bättre.
Två kända ogräsmedel - glyfosat (säljs bland annat under beteckningen Round-up) och bentazon (Basagran) - var de vanligaste preparaten i jordbruksbäckarna. Ogräsmedlet cyanazin (Bladex) återfanns i flera fall i tillräckligt höga halter för att påverka vattenlivet negativt. Förvånansvärt ofta hittades glyfosat i avloppsvatten från samhällen, ett fenomen som bör undersökas närmare. I dagvatten var halterna dock lägre. Dräneringsvatten från en golfgreen innehöll svampmedlen iprodion (Rovral) och bitertanol (Baycor), som används mot snömögelsvampen, en vanlig skadegörare på gräsytor.
Läs rapport på www.ma.slu.se
Notiser 3/2002 från SLU
