Hemträdgården 6

Kolibrifeber

En ovanlig gäst i trädgården

Det varma och torra vädret denna sommar ledde till en ovanligt rik fjärilssäsong i Sverige. En gäst som annars är ganska sällsynt, större dagsvärmare (Macroglossum stellatarum), kunde nu beskådas av många människor över stora delar av landet. Många trodde att de sett en kolibri i sina trädgårdar, då dagsvärmaren svävar framför blommorna med sina snabba vingslag och suger nektar med sin långa snabel. Likt en kolibri, och till skillnad från de flesta fjärilar, är den aktiv under dagen och kan även uppträda i skymningen samt under regniga förhållanden.

Mängder av frågor om den "svävande kolibrin" strömmade in till Naturhistoriska Riksmuseet, vilket visar hur ovanlig och fascinerande denna fjäril är för många. Större dagsvärmare är en migrerande insekt som flyttar in från Medelhavsområdet i juni. Sommaren var så gynnsam att en andra generation hann utvecklas, vilket gav extra många observationer i augusti. Trots detta kan arten inte övervintra i vårt nordliga klimat.

Fjärilsljud på webben

Vi upplever oftast fjärilar med synsinnet, men visste du att flera arter faktiskt kan alstra ljud? Med hjälp av särskilda organ använder de ljuden för att kommunicera, främst vid parning eller som försvar. Vissa ljud kan höras med blotta örat, medan andra kräver en ultraljudsdetektor. På tidskriften Fauna och Floras hemsida kan du lyssna på inspelade fjärilsljud från bland annat påfågelöga, apollofjäril, mindre båtspinnare och spinnmal.
Hämtat från Fauna och Flora 101:2, 2006.

Inspunna häggar och vissna askar

Häggspinnmalen och askskottsjukan

Under juni månad spreds häggspinnmalens (Yponomeuta evonymella) märkliga silkesvävar över stora delar av landet. Larverna börjar gnaga på häggen redan direkt efter lövsprickningen i maj och spinner sedan in hela träd till silverskimrande formationer – ibland även trädgårdsmöbler och cyklar får "kostym". Lyckligtvis återhämtar sig träden oftast snabbt och slår nya blad inom några veckor.

Ett mer oroande fenomen är askskottsjukan – en gåtfull och allvarlig sjukdom som orsakar hastig skottdöd och i värsta fall tar död på såväl unga som fullt utvecklade askar. Skadorna har spridits snabbt sedan 2004, särskilt i Mellan- och Sydsverige inklusive Öland och Gotland, och i år har ingen minskning setts. Forskare vid SLU är mycket angelägna om rapporter från allmänheten kring när och var skador först iakttogs samt vilka växtförhållanden som råder. Du kan läsa mer och rapportera dina iakttagelser via webbtjänsten Skogsskada hos SLU.
Notiser från SLU, 4/2006

Värdefull kunskap synliggörs i Epsilon

Mycket av den kunskap som produceras på SLU i form av examensarbeten, avhandlingar och rapporter har länge varit svårtillgänglig för allmänheten. Nu publiceras dessa skrifter i heltext via Epsilon, SLU:s plattform för elektronisk publicering från och med 2003. Här hittar du material om allt från marktäckande perenner och härdiga prydnadsgräs till trender inom perennmarknaden och buskar för barns utemiljö. Arbetena kan enkelt sökas på utbildningsprogram, exempelvis trädgårdsingenjör eller landskapsingenjör, och går även att hitta via Google samt den nationella söktjänsten Uppsök.

Kastanjestaket

Hållbara och vackra trädgårdslösningar

Ett snyggt och hållbart alternativ för trädgårdsstaket är de ribbstaket som säljs av Hjo-staket. De tillverkas av grova, obehandlade störar av kastanjeträ från Frankrike, monterade på ståltråd och finns i flera höjder och grovlekar. Tack vare kastanjeträets naturliga beständighet krävs ingen kemisk behandling. Du kan se staketet på bland annat Wij trädgårdar i Ockelbo.

Ojämnt plan

Att ta hjälp med stenläggning kan vara klokt – om det utförs fackmässigt. Gun beställde en 22 m² skifferplan som visade sig vara slarvigt lagd med ojämna skarvar och dåligt underarbete. Trots protester från entreprenören gav ARN (Allmänna reklamationsnämnden) henne rätt till prisavdrag efter att en oberoende besiktning visat bristerna. En påminnelse om vikten att dokumentera och våga ta tvisten vidare vid dåligt utfört arbete.
Råd & Rön nr 7/2006

Bärsorter efterlyses!

Bidra med kunskap om gamla bär

Vilka bär odlades förr? SLU:s nya faktablad belyser historiken kring gamla bärsorter och POM:s (Programmet för odlad mångfald) insats för att dokumentera och bevara dem. Hittills har runt 140 tips inkommit, främst om krusbär, men även vinbär och hallon. Centrum för biologisk mångfald välkomnar fler tips om friska, rikbärande och välsmakande bärsorter, cirka 50 år eller äldre. Tips kan skickas till fruktochbaruppropet@pom.info eller Box 54, 230 53 Alnarp. Läs mer på www.pom.info.

Barrväxter på frammarsch

Efter ett par decennier i skymundan får barrväxterna nu ett uppsving – inte med nya sorter, utan genom nytänkande i kombination med perenner och andra växter för att skapa struktur, färg och variation året om. Kenneth Lorentzon och Henrik Sjöman diskuterar barrväxternas återtåg samt ger tips på bra val och odling, beskärning och användning i häck. Mer om detta finns att läsa i SLU:s skrift "Färgstarka och uttrycksfulla barrväxter".

Trevliga möten i Malmös parker

Dialog och deltagande

Under våren tog Gatukontoret i Malmö initiativ till personliga möten i stadens parker för att samla in synpunkter från parkbesökare om skötseln. Responsen var mycket god och konceptet ska därför utökas till fler parker framöver. Synpunkter och reflektioner från dessa möten finns samlade på www.malmo.se – klicka vidare till "Parker & Stränder" för att läsa mer om "Veckans park".

För mer information se:

Text & foto: Eva Wirén
Foton: Se respektive bild i källmaterialet | Kastanjestaket | Bärsorter