Hemträdgården 6
Kort och Gott från Hemträdgården 6-2005 av Eva Wirén, trädgårdsrådgivare.
Eldig insekt
Eldlusen Pyrrhocorus apterus är en 10 mm stor insekt som lokalt kan uppträda i riklig mängd. Då är den svår att inte lägga märke till, både på grund av antalet och den eldfängda färgen - svart och orange. Eldlusen är ett slags stinkfly, eller skinnbagge, som det finns många arter av i Sverige. Den är knuten till lind och håller gärna till vid basen av träden där den suger på de nedfallna frukterna. Den livnär sig också på frukter av olika malvaarter, t.ex. stockros. Även döda insekter kan utgöra föda. Någon skada i trädgården lär den inte göra.
Lars Imby skriver i sin bok "Trädgårdens djur" att eldlusen har ökat under senare år och är utbredd upp till Dalälven.
Praktisk sorteringslåda
Konservburkar, plastförpackningar, kartong och tidningar, det blir snabbt en massa kassar med olika förpackningar som står och dräller överallt innan man får tid att förpassa dem till återvinningsstationerna. En prydlig källsorteringslåda med plats för sex vanliga papperskassar är ett smart sätt att få undan alltihop samtidigt som man har en låda att t.ex. sitta på.
Trälådorna finns i flera utföranden för både utom- och inomhus och går att få utformade efter önskemål. Vill man ha en riktigt snygg variant så beställer man den målad med sitt favoritmotiv.
Det är Annagreta Segerberg i Flen som uppfunnit och säljer lådorna. Tel 0157-511 48, www.sorterasmart.se. Måtten på standardlådan är 105 cm x 40 cm och höjd 60 cm, i obehandlat skick är priset 1 600 kr. Har man vägarna förbi Löta Trädgårdscenter i Ärla utanför Eskilstuna finns där en låda uppställd som man kan titta på.
Blomstervandring året runt
"Året-runt-floran" är en bok som vill inspirera till upptäcktsfärder i naturen året runt. För visst ger blommor skönhetsupplevelser såväl vinter som sommar. Boken skildrar drygt 130 arter, huvudsakligen vilda, i bild och text, och blommorna visas som de ser ut både sommartid och som vinterståndare. Frukter och frön beskrivs med fina, detaljerade teckningar. Pelle Holmberg och Anders Rapp har gjort en vacker och intressant bok som lockar ut i vinterluften. Utgiven på Prisma 2003.
Doftämnen som förvirrar
Äppelvecklaren är en svår skadegörare i hemträdgårdar. Det är larven som ställer till det genom att äta och göra grova gångar i frukten. Övervintringen sker under barkflagor i trädet. Effektiva bekämpningsmetoder saknas, i alla fall för fritidsodlare. Kanske kan förvirring med feromoner, doftämnen, vara lösningen? Det är en intressant teknik som det forskas mycket på för kontroll av skadeinsekter i främst yrkesodlingen.
I somras genomfördes för andra året i rad i ett koloniområde försök med feromon mot äppelvecklare, se Ht 1/2005, s 60. Resultatet ser positivt ut, men vi återkommer när utvärderingen är klar. Försöket är ett samarbete mellan Fritidsodlingens Riksorganisation FOR och SLU.
Parklinden grundligt avhandlad
I vårt land kan vi stoltsera med ett stort antal lindar från 1600- och 1700-talen. Den tåliga linden var ett populärt träd att plantera i de parker och alléer som anlades runt slott och herresäten från denna tid. De allra flesta är parklindar, Tilia x europaea, och de hämtades från Holland. Man trodde tills nyligen att det rörde sig om ett fåtal sorter, men det har visat sig vara ett stort antal typer av parklind.
Rune Bengtsson, forskningsledare och hortonom vid SLU i Alnarp och känd av våra läsare som författare av många intressanta och lärorika artiklar, har i sin avhandling studerat lindarnas botaniska tillhörighet, hur de förökats och varifrån de kommit. Rune Bengtsson disputerade i juni och avhandlingen heter "Parklindens (Tilia x europaea L.) variation i svenska parker och trädgårdar anlagda under 1600- och 1700-talen."
I hortonom Åsa Ahrlands avhandling, som försvarades på Alnarp i maj, är det 1700-talets trädgårdsmästare som står i fokus. Han var inte bara odlare och anläggare utan också arbetsledare, lärare, affärsidkare, guide och innovatör. "Den osynliga handen. Trädgårdsmästaren i 1700-talets Sverige" belyser trädgårdsmästarens villkor och roll under denna för yrkesgruppen viktiga period.
Välj doft på hyacinten
Hyacinten är en mycket traditionsbunden blomma för svenskarna. De flesta hushåll har den "bara" ett par månader från november och fram till jul. I andra länder används hyacinten också efter jul, och längre fram på våren även som snittblomma i buketter.
Doftkodning av hyacinter kom för några år sedan och är här för att stanna. Eftersom det inte finns någon doftfri hyacint har man delat upp de vanligaste sorterna i tre olika doftkategorier, svag, medel eller fyllig. Leta efter doftkodsskyltar, etiketter eller påsar där du kan utläsa vilken doft hyacinten har. Placera hyacinterna så svalt som möjligt och ge dem sparsamt med vatten. En blomstängel som böjer sig och vill välta kan med fördel skäras av och sättas i vas.
På trädgårdsturné i norr
Trädgårdsvandringar är en bland medlemmar uppskattad aktivitet och en stående programpunkt i våra föreningar. I föreningstäta Västerbotten finns en fantastisk växtkraft och sann odlarglädje. Hos Kjell Marklund i Byske Trädgårdssällskap (Skellefteå) vandrar man runt i flera "rum" med olika karaktär. Många av växterna har Kjell, som besitter stor plantskolekunskap, förökat själv. Rosenpioner i mängd, rödbladig al, storvuxen rodgersia och en frodig kameleontbuske var några höjdpunkter för undertecknad under besök i juni. Vännäs Sockens Trädgårdssällskap (Umeå) ordnade besök i paret Lillieroths trädgård, dit många sökte sig på Trädgårdssällskapens dag. Att trädgård är hälsa syns på Gunnar och Anna-Maria, drygt 90 respektive 80 år. Oräkneliga äppelsorter kunde Gunnar peka ut, i växthuset står egensådda mullbärsträd, rabatten lyste blå av bergvallmo.
Lappmarkens Trädgårdssällskap (Lycksele) visade upp ett sortiment och en odlaranda som man kanske inte förväntar sig i dessa trakter. Minsann inte "bara bergenia och gullstav"! Några växter vi fick se var smällspirea 'Diabolo', familjeäppleträd, parasollblad, gul, flikbladig druvfläder.
Och överallt ser man "bergknäor" och "herrgårdsfröknar" eller vilken det nu är? Ett flertal närbesläktade slideväxter, nu med släktnamnet Aconogonon, är vanliga i norr - men det är inte lätt att reda ut vilken man har framför sig.
Budbärare för blomning funnen
Nu vet vi hur växterna vet när på året de ska blomma. En forskargrupp vid SLU har nyligen funnit växtfysiologins "Heliga Graal", dvs. den gäckande budbärarmolekyl, som man sedan 1930-talet har benämnt florigen utan att veta vad det var för ämne. Ove Nilsson och hans forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre har i bladen hittat den så kallade FT-genen, som styr bildningen av den nyfunna budbärarmolekylen.
Genens aktivitet styrs av dagslängden (egentligen nattens längd), vilket förklarar varför vissa växter blommar när det är kort dag (t.ex. julstjärna) och andra när dagarna blir längre (t.ex. salladskål). Molekylen transporteras sedan till skottspetsarna där den sätter igång bildandet av blomknoppar. Med största sannolikhet är det ämne som forskarna har hittat det eftersökta florigenet, eller åtminstone en mycket viktig del av det.
Med hjälp av denna kunskap får växtförädlare helt nya möjligheter att kontrollera och anpassa växternas blomning, säger Ove Nilsson. Det är av stor betydelse för jordbruks- och trädgårdsväxter, men kan även bli viktigt inom skogsträdsförädlingen.
Den växt som forskarna har använt sig av för att hitta FT-genen och florigenet är backtrav, Arabidopsis thaliana, men de har också testat sina resultat på andra växter, t.ex. asp. Resultaten har nyligen publicerats i den internationella vetenskapliga tidskriften Science.
Notiser från SLU, 5-2005
Att trädgård är hälsa syns väl på dessa båda trädgårdsprofiler som vi mötte på turnén i norr. Foto: Eva Wirén.