Hemträdgården 5

Kort och Gott från Hemträdgården 5-2003 av Eva Wirén.

Nypon skydd mot missfall
Bär är goda folatkällor. Speciellt jordgubbar och nypon innehåller betydande mängder av detta B-vitamin, som skyddar mot fosterskador och spontana aborter. Svenska kvinnor i barnafödande ålder bör fördubbla sitt intag av folat för att minska riskerna. Till största delen kommer vitaminet från vegetabilier i en blandad kost. Det är därför viktigt att äta mer frukt, bär och grönsaker för att öka intaget.

Lena Strålsjö har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat folathalterna i bär, och hur de förändras med sort, mognadsgrad och odlingssäsong, samt under tillredning och lagring. I färska jordgubbar är folatinnehållet stabilt under kyllagring, men det minskar snabbt i rumstemperatur. Under kommersiell framställning av sylt och kräm bevaras halterna bra. I nypon gäller det att kvickt få ner vattenhalten för att bevara innehållet av folat och C-vitamin. Frukterna bör därför skivas och torkas vid höga temperaturer.
*Lena.Stralsjo@lmv.slu.se, 018-67 14 53.
Notiser från SLU, 1/2003*

Vass skyddar rosorna
Snö är det perfekta vinterskyddet om den bara kommer i rätt tid och mängd. Mer pålitligt är det skydd man tillverkar själv, t.ex. det här som Rosenbladet 4/2002 tipsar om: Sätt fyra pinnar/käppar runt rosen som ska skyddas. Pinnarna ska vara av samma höjd som plantan. Linda hönsnät runt om alla pinnarna och fäst. Stoppa sedan vass innanför nätet, så mycket det får plats. Denna vintertäckning har hittills lyckats bra för zon 3-rosor i en zon 4-trädgård i Hudiksvall. Alla rosorna i denna trädgård kupas inför vintern med väl brunnen stallgödsel, kompostjord och grov sand - en mycket bra metod för att ytterligare förbättra rosornas överlevnad.

Obs! Ska man plocka vass måste man be markägaren om lov. Strandskyddsregler gäller på de flesta håll och innebär att man inte heller får göra ingrepp som kan störa växt- eller djurliv.

Mördarsnigeln möter motstånd?
Nog har det varit färre mördarsniglar, eller spanska skogssniglar som den ju egentligen ska heta, denna säsong än vad det brukar? Det säger flera trädgårdsägare, och det är förstås positivt. Men vi får nog ändå räkna med att snigeln är här för att stanna - kalla vintrar eller ej.

Ett stort hopp sätter vi därför till det nya snigelmedel som är på gång. I två års tid har docent Christoffer Schander på zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet ägnat sig åt att studera den spanska skogssnigelns biologi, med målet att begränsa snigelns spridning. Han har undersökt en mängd kemikalier och hittat två som i kombination visat sig vara mycket effektiva.

Giftkoncentrationerna i medlet är låga och de verksamma ämnena lätt nedbrytbara. Medlet angriper någonting i just blötdjurens sätt att fungera, och det är ogiftigt för människor och för djur som fåglar, gnagare och fiskar. Det ena ämnet får sniglarna att tappa aptiten och det andra angriper nervsystemet. Ett av ämnena är dessutom verksamt mot snigelägg och det finns funderingar på att ta fram ett förebyggande bad för plantors rotsystem.

Forskningsrådet Formas har finansierat arbetet. En patentansökan har lämnats in, och man har också fått bidrag från Teknikbrostiftelsen för att kommersialisera sin uppfinning. Innan det kan bli aktuellt med försäljning måste preparatet dock godkännas av Kemikalieinspektionen.
Agrifack 4/2003

Hållbar morot
Skär av toppen på morötterna, så slipper du blast som växer ut och morötterna håller bättre under lagringen. Det tipsar Roland Östlund, Trädgårdsodlarna i Hudiksvall, som i sin tur snappat upp rådet från någon av Nils Åkerstedts alla artiklar. Om morötter förvaras för varmt börjar de växa, och då blir de lätt mjuka och trista. Men genom att skära bort blasten och ca 0,5 cm av moroten så förhindras detta.

Pelargoner i massor
Den vanliga pelargonen, Pelargonium x hortorum, är en av våra mest sålda krukväxter och uppfattas ofta som urtypen för en gammaldags rumsväxt. 620 olika pelargonsorter har saluförts i Sverige under 1800-talet och fram till 1950. Karin Martinsson och Mats Hjertson har kartlagt och systematiserat dessa sorter efter färg och form. De ger i en rapport uppgifter om förädlare, introduktionsår och försäljning i Sverige.

Perenner

Handla nu

Arbetet har gjorts inom Programmet för odlad mångfald, som administreras av CBM (Centrum för biologisk mångfald) vid SLU. Rapporten heter "Pelargonium x hortorum L. H. Bailey: Sortiment i Sverige före 1950", och är användbar när gamla svenska pelargonsorter ska identifieras.Hakan.Tunon@cbm.slu.se*, 018-67 25 91
Notiser från SLU, 2/2003*

Maskiner att hyra
Motorsåg, trimmer, röjare, häcksax, jordfräs… Det mesta i maskinväg för trädgård, park och skog går faktiskt att hyra om det skulle behövas. Hyr Husqvarna finns i ca 100 butiker över hela landet och dem hittar du lätt, landskap för landskap, på www.husqvarna.se. Du kan också ringa Husqvarna på tel 036-14 65 00 och fråga efter närmaste hyrbutik.

Kryddväxter, valnöt och rådjur
Kryddväxterna är populära trädgårdsväxter - vackra, välsmakande och väldoftande. En intressant historia har de också, vilket ytterligare stärker deras ställning i täppan. Nästan alla kryddväxter som är möjliga att odla i vårt land har faktiskt använts som läkemedel. Fakta Trädgård-Fritid nr 92 "Kryddväxter i medicinen" (nytt) ger exempel på den medicinska användningen och den kemi som ligger bakom.

Nr 93 "Äkta valnöt - genbanksfynd flyttar nordgränsen" (nytt) berättar om valnötsträdet och den inventering som gjorts av Nordiska Genbanken. En efterlysning av äldre träd gav ca 1 800 tips från allmänheten. I Skåne och på Gotland finns rikligt med valnötsträd men spridda förekomster upp till Mälardalen har också noterats. Av de studerade träden har 45 av de mest lovande valts ut för vidare studier och så småningom framtagning av nya odlingsvärda sorter.

"Rådjur och gnagare i våra trädgårdar", nr 25 (reviderad), är en sammanställning över växter som inte så gärna äts och metoder som håller djuren borta.

En årsprenumeration på Fakta Trädgård-Fritid inkluderar 12 nr och kostar 204 kr. Man kan även köpa enstaka Fakta. 018-67 11 00, www.slu.se/forskning/forskningsinfo.html.

Vintergröna bollar
När trädgårdens sprakande löv tagit slut så undrar man varför man inte planterat lite mer vintergröna växter. Med sin mjuka gröna färg ger de en skön ombonad känsla och framhäver snön så vackert.

Oktober månads tema från Månadens Växter är vintergröna bollformer. Runda klot är effektfulla och ger fin kontrast. En del vintergröna växter bildar runda former av sig själva, t.ex. olika tujor Thuja occidentalis. Andra, som buxbom, får man formklippa själv.

Till de minsta bollformade tujorna hör 'Danica' (zon 6) och 'Tiny Tim' (zon 5) som båda blir högst ca 50 cm. Något högre, 0,5-1 m, blir 'Little Champion' (zon 3), 'Little Giant' (zon 4) och gulbarriga 'Golden Globe' (zon 4). Till de större hör 'Globosa' (2-3 m, zon 6) och 'Woodwardii' (1-1,5 m, zon 5).

Av buxbom Buxus sempervirens finns många sorter, härdighet ca zon 3, 'Polar' och 'Faulkner' ev zon 4.

Tulpantips
Bokharatulpanen är en fin liten tulpan. Den är lågväxande, med grågröna, smala lite vågiga blad och en nätt välformad blomma. Bokharatulpanen är relativt senblommande, maj, och finns i några olika sorter, t.ex. 'Bright Gem' som är gul med svagt orange strimmor på utsidan - mild och samtidigt lysande, just som en ädelsten. Planteras nu på hösten, i lätt och väldränerad jord, t.ex. i stenpartiet. Det vetenskapliga namnet ska vara Tulipa linifolia men bokharatulpanen säljs ofta under sitt gamla namn Tulipa batalinii.

Putsa eller ej?
Sommarblommor ska regelbundet putsas från vissna blommor för att det ser prydligare ut och för att det ska blomma bättre - så har vi i alla fall lärt oss. Men ger det verkligen lön för mödan eller är det bara ett tråkigt och tidsödande jobb? Att luktärter slutar blomma om de får sätta frö, det är välkänt. Men med andra växter är resultatet inte lika uppenbart. Gardening Which? (juli -03) lät sina trädgårdsmästare testa.

Tio olika sommarblommor fick var och en genomgå putsning en gång per vecka, putsning två gånger per vecka samt ingen putsning alls.

De blommor som det inte var värt att putsa var knölbegonian 'Non-Stop Rose Petticoat', frösådd dahlia 'Diablo Mixed' och trädgårdsverbena 'Quartz'. De var lika vackra och blommade lika länge ändå.

Fräschare med putsning (1 gång/vecka räckte) blev ageratum 'Blue Champion', stor tagetes Tagetes erecta 'Perfection Orange' och pelargon 'Maverick Star'. Putsningen stimulerade dock inte till förlängd blomning.

Väl värda att putsa var lejongap 'Sonnet Yellow', rosenskära 'Purity' och sammetstagetes Tagetes patula 'Aurora Gold'. Putsning en gång i veckan förlängde blomningen med åtminstone en månad.

Palettblad odlas framför allt för sina vackra blad, och det visade sig att här bör man knipsa bort blomknopparna så fort de syns, eftersom plantan då blir större och buskigare än om blomställningarna tillåts utveckla sig.

Sagt om salt
Sedan några år finns ett redskap som doserar salt för att bekämpa maskrosor. Staven portionerar ut 1 g salt för varje tryck. En enkel, billig och miljövänlig metod, enligt Thore Fridhill från Greenhill Garden, som marknadsför och säljer redskapet. Men koksalt (natriumklorid) är ingen oförarglig kemikalie menar Göran Svanfeldt, Fritidsodlingens Riksorganisation. Vad händer om behandlingen görs flera gånger per år under flera år? Saltskador på gatuträd, påverkan på brunnar, korrosion på metalledningar är några faror Göran Svanfeldt tar upp och han skriver sammanfattningsvis: "Reklam för koksalt som ogräsmedel måste åtföljas av någon sorts varning för att även koksalt vid större användning kan ha oönskade effekter." Stig Hellerström, f d stadsträdgårdsmästare i Norrköping, har också gjort ett inlägg i saltdebatten som pågick i tidningen Viola i våras. Han berättar om döende lindar som fick bytas ut pga. saltskador orsakade av vinterns saltning vid vägbanan.

Torvtäkt kan bli myllrande våtmark
Den vanligaste efterbehandlingen av avslutade torvtäkter är skogsplantering. Nu finns ett alternativ som är bättre för naturvården. SLU-forskare visar att man med bra resultat kan återskapa våtmarker på gamla torvtäkter. Redan efter ett par år kan vegetation ha etablerats och den nya livsmiljön befolkas av en rad fåglar och bottendjur. Bäst resultat får man i områden med naturgivna förutsättningar för våtmark och där torvåterstoden är väl förmultnad kärrtorv. En negativ effekt kan vara att bäckar nedströms våtmarken sinar under den torra delen av året. Torvbruk bedrivs på totalt 12 000 ha i Sverige. Sammanlagt är det 3 000 ha torvtäkter som kommer att avslutas de närmaste fem åren och vara aktuella för liknande åtgärder.
*Lars.Lundin@sml.slu.se, 018-67 10 70
Notiser från SLU 2/2003*

Nypon

Malört

Buxbom