Hemträdgården 5
Kort och Gott från Hemträdgården 5 -2008 av Ingrid Nordwall, frilansjournalist, författare och optimistisk koloniträdgårdsodlare.
Solgula vårbuskar
Den tidiga vårens första lökväxter får snabbt sällskap av intensivt gulblommande forsythia, Forsythia, så färgstark att den gläder alla som går förbi. Först av många tåliga forsythior blommar den särskilt härdiga manchurisk forsythia, Forsythia mandshurica E. Den är härdig i zon 5 och växer vild i norra Kina. Härdigheten är viktig för att knopparna ska överleva en kall vinter. Blir en ca 1,5 m hög, upprätt, gles buske. Passar bra med senare forsythia, schersmin och rosenprakttry. Ska den kunna blomma tidigt måste den få blomknoppar redan på hösten. Har mörkt bruna blomknoppar och blommar normalt i mars-april.
En långblommare som blommar nästan lika tidigt är hybridforsythia, Forsythia x intermedia 'Freja' E, som får mängder av ljusgula blommor. Härdig i zon 3, upprättväxande, ca 2 m hög och säljs bara i Sverige. Den är upphittad i en botanisk trädgård där man upptäckte en planta som inte var identisk med de andra. Fin bakom manchurisk forsythia.
Båda får rikligt med gröna blad efter blomningen och står gröna hela sommaren. De passar därför ihop med buskar som blommar senare. Höstfärgerna varierar med väder och läge - från mörkt vinrött till klarrött och gyllengult.
E-märket är en kvalitetsbeteckning på växter som är utvalda för att klara svenskt klimat. Mer om E-plantor finns att läsa på www.eplanta.com
Mer koldioxid skadar växtförsvar
Växternas försvarssystem mot skalbaggar och larver försämras av den ökande mängden koldioxid. Forskare vid University of Illinois har utfört försök i ett laboratorium, där det går att ändra mängden av till exempel koldioxid och ozon utan att ändra mängden solljus, regn och insekter.
Försöken visar att sojabönan reagerar negativt på den ökande mängden koldioxid. Bland annat förlorar växten sin förmåga att producera jasmonsyra, en syra som gör att en skalbagge som äter ett sojabönsblad inte kan smälta fler blad av denna typ. Växten förlorar med andra ord sitt försvarssystem. Nya försök ska nu visa hur många växtarter som lider under den ökande mängden koldioxid.
Illustrerad Vetenskap 10/2008
Arter och sorter klaras ut med DNA-test
Med DNA-teknik kan nu äppelsorterna skiljas från varandra på ett mycket säkrare sätt än genom traditionella metoder som att titta, lukta och smaka visar en doktorsavhandling av Larisa Gustavsson, Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har också undersökt lingon och rosenkvitten, som båda förädlas för att ge bättre skörd och kvalitet vid odling.
I Sverige är det ca 220 äpplesorter som ska bevaras i olika klonarkiv runt om i landet. Av dessa växer ca 100 även i sortsamlingen på Balsgård utanför Kristianstad.
Genom DNA-analyserna säkras identifieringen under lång tid framåt och fastställs genetiskt släktskap mellan sorterna och vilka sorter som pollinerar varandra bäst.
Genetisk mångfald hos vildväxande och odlat material av lingon och rosenkvitten är annat som hon undersökt. Lingonpopulationerna i Europa visade stora olikheter beroende på växtort, vilket är viktigt att veta vid framtida insamlingar. Med DNA-markörerna valde hon även ut ett antal sinsemellan mycket olika lingonplantor som nu bevaras i en liten genbank på Balsgård. Rosenkvitten, Chaenomeles japonica, visade sig vara helt genetiskt skild från sina släktingar, dvs. Chaenomeles speciosa, Chaenomeles cathayensis, Chaenomeles thibetica och Chaenomeles x superba.
Avhandlingen hittar du på http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001693/, Växtförädling hortikultur - Balsgård http://www.ltj.slu.se/balsgard
Rättvisemärkt - mer än fördubblad försäljning
Rättvisemärkt nådde under 2007 nya höjder. Försäljningen av Rättvisemärkt ökade med hela 165 % jämfört med 2006 och omsatte drygt 400 miljoner kronor på den svenska marknaden. Ökningen beror främst på bättre tillgänglighet som gjort att konsumenter enkelt kunnat köpa varor som de tidigare behövt fråga efter. Dessutom har nya aktörer och produkter kommit ut på marknaden. Allt fler känner också till och vill köpa Rättvisemärkt, enligt en färsk undersökning.
Fladdermöss i riskzonen
Bara en tredjedel av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv bedöms på sikt vara livskraftiga i Sverige. I fjol rapporterade alla EU-länder om hur det står till med dessa arter och naturtyper. På uppdrag av Naturvårdsverket gjorde ArtDatabanken, SLU i Uppsala, en analys som visar att 43 % av de svenska arterna och naturtyperna som omfattas av direktivet ligger risigt till. Exempelvis hör många fjärilar och fladdermöss till de arter som riskerar att försvinna enligt projektledaren Annika Sohlman. Bland naturtyperna är det framför allt gräsmarker och en hel del skogsmiljöer som det inte ser så bra ut för.
Notiser från SLU
Tidiga almar kan slippa almsjukan
Allt fler av Europas almar dör av almsjuka, orsakad av svampen Ophiostoma novo-ulmi, vars sporer överförs av skalbaggen almsplintborre. Skogsalm, lundalm och vresalm är alla mottagliga. I Sverige upptäcktes almsjukan på 1950-talet och förekommer i dag upp till Mälardalen.
Vilka faktorer som styr knoppsprickningen och sambandet med mottagligheten för almsjuka har undersökts av Luisa Ghelardini, SLU i Uppsala. Hon fann att almar med sydligt ursprung har mindre andel döda och avlövade träd än träd som ligger långt norrut och som växer högt upp. De förra börjar växa tidigare och hinner även bilda den sannolikt mer motståndskraftiga sommarveden innan almsplintborren började söka näring på unga skott i trädkronan.
Luisa Ghelardini konstaterar också att almens knoppvila är ytlig och enbart bryts av temperaturen, inte av ljuset. Efter en viss mängd kyla under vintern är trädet redo att starta sin tillväxt. Ju nordligare ursprung, desto mer kyla krävdes för att bryta vintervilan.
Notiser från SLU
Stäng ute bullret!
Nu finns ett nytt bullerplank för gör-det-självare. Det har en kärna av stenull där bullret absorberas i stället för att reflekteras. Det är enkelt att montera och finns i flera olika storlekar. Det kan också bli en naturlig spaljé och kan på några få år förvandlas till en dekorativ häck. Konstruktionen, stenull och galvaniserat stål, ska vara underhållsfri. Bullerkällorna är många men hittills har lösningarna för den vanlige villaägaren varit få, omständliga och dyra.
Stenullen i planket är specialutvecklad för ljuddämpning utomhus och klarar att minska bullret med 9–12 decibel, vilket motsvarar en halvering av den upplevda ljudstyrkan.
NoiStop Green, som planket heter, kommer från RockDelta, www.noistop.se
Spanska och svenska skogssnigeln nu ett par
Den spanska skogssnigeln, vanligen kallad mördarsnigeln, har parat sig med den svenska skogssnigeln. Misstankarna har funnits länge bland forskarna men DNA-prover har nu bekräftat farhågorna. Med blotta ögat går det inte att skilja hybriderna från mördarsniglarna och de svenska skogssniglarna. Det är på könsorganen man kan se vilken art djuren tillhör. Ett 90-tal exemplar av de nya sniglarna har hittills hittats i Sverige. (Svenska skogssnigeln har funnits här sedan urminnes tider medan den första spanska kom till Sverige 1975./Förf anm.)
TT, SvD, DN
Världens minsta fjäril i Sveriges största bokverk
"Här i dessa små, och af oss så föraktade kräken, kunne vi finna de största Naturens mästerstycken." Ja, Linné hade en speciell förkärlek för de riktigt små fjärilarna. Nu kan vi lära oss mer om dem i den senaste boken i Nationalnyckeln från ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet: Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare - 256 arter fördelade på tretton familjer i sju överfamiljer. Författare är Bengt Å Bengtsson och Göran Palmqvist.
Ytterligare information: www.ArtData.slu.se
Solgula vårbuskar
Mer koldioxid skadar växtförsvar
Arter och sorter klaras ut med DNA-test
Rättvisemärkt - mer än fördubblad försäljning
Fladdermöss i riskzonen
Tidiga almar kan slippa almsjukan
Stäng ute bullret!
Spanska och svenska skogssnigeln nu ett par
Världens minsta fjäril i Sveriges största bokverk