Hemträdgården 3

Kort och Gott från Hemträdgården 3 -2001 av Eva Wirén.

Trädgårdsprogram i radio
Vetandets Värld i radions P1 fortsätter med sina trädgårdsprogram första fredagen i varje månad. Kvar att pricka in är den 6 juli och den 3 augusti kl 12.10, med repris kl 23.07 samma dag.

Humlor och bin försvinner
Byxbin, pälsbin och gökbin är några av det åttiotal vilda bi- och humlearter som minskar drastiskt i Sverige. Sexton arter befaras redan ha försvunnit.

En av orsakerna till att dessa insekter blir färre är blomsterbristen i jordbrukslandskapet. Alla arter matar sina larver med pollen, och en del använder bara pollen från en eller några få växtarter.

Blombristen beror bland annat på besprutning, övergödning och att ängsmark beskogas. Ett alltför hårt betestryck inom vissa områden och en för tidig slåtter av vallar bidrar också till att antalet blomarter minskar.

Forskare vid ArtDatabanken, SLU, och Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, kommer nu att i ett gemensamt projekt försöka belysa vad som bör göras för att rädda den nyckelresurs som bin och humlor utgör som pollinatörer.
Notiser från SLU 1/2001

Maja på Junibacken
Maja är en naturintresserad och nyfiken flicka som författaren Lena Andersson skrivit flera böcker om. Kommer du med barn eller barnbarn till Stockholm kan du gå på besök i Majas värld, för på Junibacken pågår en grönskande utställning som väcker upptäckarlust och fantasi.

Titta in i Majas fina trädgårdsrum fyllt av vackra och finurliga naturfynd. Gissa på blad, frukter, frön, fåglar och insekter eller stimulera bokstavsintresset med hjälp av bokstavstavlor. Här finns också grönsaksstånd och underbara kläder för att klä ut sig till grönsak eller blomma.

Junibacken ligger på Djurgården och utställningen pågår hela året. Tel 08-58723000 eller www.junibacken.se.

Gifter kvar i komposten
Hushållsavfall innehåller även efter kompostering eller rötning rester av flera organiska miljöföroreningar. Det rör sig främst om medel mot växtskadegörare som kvalster, insekter och svampar. Förmodligen kan förekomsten av just dessa bekämpningsmedel kopplas till de stora mängder av apelsin- och bananskal som finns i det insamlade hushållsavfallet.

Dagens bekämpningsmedel är gjorda för att brytas ner snabbare än gamla tiders DDT m fl. Det innebär att de också är svårare att spåra, eftersom de lätt "går sönder" under själva analysen. Ett tjugotal av dessa moderna bekämpningsmedel har nu hittats med hjälp av en ny, effektivare analysmetod. Marie-Louise Nilsson vid institutionen för miljöanalys, SLU, har kunnat påvisa substanserna i färskt, komposterat respektive rötat hushållsavfall vid betydligt lägre halter än vad som hittills har varit möjligt. Detektionsgränsen har sänkts med minst 2 000 gånger, bland annat genom förfinade reningsmetoder.

- Men halterna av dessa tjugo ämnen är låga i förhållande till Livsmedelsverkets gränsvärden för frukt och grönt. Vi vet ännu inte om det finns några risker med att använda dessa organiska restprodukter som gödsel- och jordförbättringsmedel.
Notiser från SLU 2/2001

Håll kisse på avstånd
Catwatch heter kattskrämman som håller grannens katter från sandlådor och nysådda trädgårdssängar. Det är en liten dosa som monteras på väggen eller på en pinne i lagom "katthöjd". Detektorn i dosan läser av ett område på 40 m2, och när något rör sig aktiveras larmet - ett högfrekvent ljud som är ohörbart för människor och lämnar hundar, fåglar m fl djur oberörda. För misse är det emellertid ytterst obehagligt. Kattskrämman drivs av ett 9V-batteri och det räcker upp till fyra månader om rörelsen i området inte är alltför intensiv. Den kan även anslutas till elnätet.

Pris 890 kr inkl moms och postavgifter. Beställ från Firma H. Engerdahl i Norrtälje. Tel 0708-11 64 66 eller catwatch@lananu.se.

Mycket att se på SLU
Sveriges lantbruksuniversitet SLU bedriver forsknings- och försöksverksamhet på många platser i landet. För trädgårdsintresserade fritidsodlare ordnas under säsongen ofta speciella Öppet Hus-dagar, temakvällar och fältvandringar där man får ta del av pågående arbeten och ny kunskap. Närmare detaljer kring detta finns i Fakta Trädgård - Fritid nr 45/2001. Där får du vägbeskrivning och tips på aktiviteter från Öjebyn, Röbäcksdalen, Ultuna, Rånna, Torslunda, Kivik, Balsgård och Alnarp. Faktabladet kostar ca 30 kr, beställ på tel 018-67 11 00 eller publikationstjanst@slu.se.

Frodigt och blommande även i skuggan
Till det soliga läget finns ett enormt sortiment av solälskande sommarblommor. Men visst går det att få blommigt och grönt även i solfattiga lägen om man bara väljer rätt växter.

I skugga lämpar sig enligt Blomsterfrämjandet bl.a. begonia, daggsalvia, flitiga Lisa, fuchsia, krasse, lobelia, pensé, prydnadskål, rabatteternell, silverek och söderhavsljus. I halvskugga går det utöver dessa också bra med t ex blåkrage, dahlia, eldkrona, femtunga, husarknappar, leverbalsam, lyckliga Lotta, pelargon, petunia, sommarcypress, tobak och verbena.

Lågriskblommor för pollenallergiker
Användningen av sommarblommor i offentliga miljöer har ökat markant de senaste åren. Planteringarna gör staden vacker och trivsam, men starkt pollenproducerande växter kan innebära problem för allergiker.

Hemma i trädgården kan man komponera efter eget behag. Välj t ex lejongap, atlasblomma, borstnejlika, blå snokört, sommarljus, rabatteternell, flitiga Lisa, spanska flaggan, blomman för dagen, eldkrona, sommarmalva, praktmalva, petunia, rosenböna, trumpetblomma, daggsalvia, broksalvia, fjärilsblomster och jätteverbena. De ger låg eller ingen risk för pollenallergi.

Boken "Vådliga och vänliga växter" av Sven-Olov Strandhede (Brevskolan 1993) är bra att ha till hands för att läsa mer om växters egenskaper i fråga om allergi och andra besvär.
Hämtat från Gröna Fakta 6/2000, av Ann-Britt Sörensen och Mona Wembling

POM för odlad mångfald
Våra kulturväxter bär på en genetisk mångfald som är viktig att bevara. Generna kan visa sig användbara i framtida förädlingsarbete och dessutom utgör de ett värdefullt kulturarv. För att på ett klokt och uthålligt sätt bevara och nyttja våra svenska växtrikedomar finns sedan 1999 Programmet för odlad mångfald, POM. Bakgrunden till detta är FN:s stora miljökonferens i Rio de Janeiro 1992, där 170 länder undertecknade en konvention om bevarande av biologisk mångfald.

Inom POM kommer man att arbeta med bl.a. inventering, insamling, forskning och information. Narcisser, rosor och rova har under år 2000 varit föremål för en provinventering, men fler kulturväxter kommer att studeras, förmodligen med början under nästa år. Då kommer också allmänheten att bjudas in för att bidra med kunskap och växtmaterial. Så var rädd om dina gamla växter, om du misstänker att du har någon äldre, värdefull sort!

Många myndigheter och organisationer deltar i POM, däribland Fritidsodlingens Riksorganisation i vilken Riksförbundet Svensk Trädgård ingår. Samordnare är Centrum för biologisk mångfald, som finns på adress CBM, Box 54, 230 53 Alnarp.

Ekarna stressas ihjäl
Ekar i alla åldrar drabbades i slutet av 1980-talet av en sjukdom med snabb utveckling. Såväl gamla, vackra ekar i parkmiljö som yngre, planterade träd i skogen dog. Denna "hastiga ekdöd" anses vara utlöst av tre mycket kalla vintrar i rad med barfrost och långvarig tjäle. Angrepp av svamp i innerbarken, som försvagats eller dödats av extrem kyla, kan ha varit en bidragande faktor.

Den stressbetingade sjukdomen "ekdöd med långsamt förlopp" började att uppträda några år senare, under 1990-talet. Hela grenar vissnade och vattskott, dvs. ettårsskott från stammen, bildades innan träden till slut dog. På kraftigt påverkade träd fann man spår av tidigare stamskador, men även pågående angrepp av svampen honungsskivling.

Orsakerna till sjukdomen är inte helt klarlagda, men senare års forskning pekar på att områden med kraftig variation i grundvattennivå eller hög lerhalt har drabbats mer. Den utlösande stressfaktorn anses i de flesta fall vara torka. Tillståndet för de stressade träden kan sedan förvärras genom angrepp av vissa svampar eller insekter

Det är inte första gången som denna typ av ekdöd har härjat i Europa under 1900-talet. Tidigare rapporter beskriver perioder med ekdöd av lika stor regional och tidsmässig omfattning som nutidens. Läs mer i Moviums Gröna Fakta 7/2000 "Ekdöden och andra hot mot våra träd", beställ på tel 040-41 52 06.
Notiser från SLU 8/2000