Hemträdgården 1

Kort och Gott från Hemträdgården 1-2004 – Eva Wirén sammanfattar aktuell trädgårdskunskap

Kåltumör i kunskapsträdgård

Visste du att våra vanliga köksväxter, såsom kål, ofta är så hårt förädlade att de knappast längre klarar ett liv i vilt tillstånd? I den innehållsrika Ultuna kunskapsträdgård visas hela 19 sorter av kål, alla med ursprung i den ursprungliga vildkålen. Här påminns tydligt om hur mänsklig selektion och växtförädling gett oss allt från blomkålens speciella “tumörliknande” blomhuvud till brysselkålens täta små bladknoppar. De första försöken att förädla vilda växter startade för över 12 000 år sedan – men aldrig har växtförädlingen gått så fort som idag, där modern genteknik förstärker och förnyar processen.
Kunskapsträdgården vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fungerar idag både som experimentell och utbildande resurs, med demonstrationsytor för ekologisk odling, växtföljd, kompostering och biologisk mångfald. Den är en central mötesplats för både studenter, forskare och trädgårdsintresserad allmänhet.
Nya rön, SLU 6/03

Tulpantid

Årligen dekorerar tulpaner våra hem från januari fram till påsk. Med ca 130 miljoner tulpaner sålda under högsäsong är Sverige Europas ledande tulpanland per invånare. Fascinerande nog odlas 90 % av snittulpanerna inom landet, men lökarna importeras nästan uteslutande från Nederländerna.
För långvarig fägring – välj tulpaner som redan visar lite färg, låt papperet sitta kvar en stund och snitta stjälkarna cirka 2 cm. Placera dem i kallt vatten, låt stå 30 minuter innan arrangemang i vas. För längre hållbarhet, kyl gärna buketten under natten och byt till nytt vatten dagligen. Undvik placering nära frukt vars etylengas förkortar tulpanernas livstid.
Tulpanens dag har blivit ett självklart startskott på säsongen och firas i flera svenska städer med generösa blomutdelningar.

Tips för hållbara tulpaner

Snitta stjälkarna innan de sätts i vatten.
Byt till nytt, kallt vatten varje dag.
Håll buketten svalt nattetid.
Undvik närhet till frukt.

Coop Konsum bäst i miljöklass

Enligt MiljöEko rankas Coop Konsum av svenska konsumenter som det mest miljövänliga företaget, tätt följt av Arla och Hemköp. I sjunde utgåvan av MiljöEkos Imagebarometer (nr 4/2003) fick ett representativt urval svenskar bedöma 33 företag efter deras miljöarbete. Lägst hamnade bensinstationer, McDonalds och NCC.
När miljöchefer själva fick göra sina bedömningar toppade Ikea, före Coop Konsum, Arla, Volvo och Apoteket. Preem och vissa offentlig verksamheter placerade sig längst ner i listan.

Smart trädgårdskorg för alla tillfällen

Alltid praktisk i trädgården är korgen “Canergo” – en stabil plastkorg med “magurtag” som gör det lätt att bära. Den kan användas till skörd, ogräsrensning eller som allround-hjälpmedel. Korgen är utformad för enkel rengöring, staplingsbar och finns både med perforerade och täta sidor. Den säljs hos återförsäljare som Coop, Bauhaus och Granngården till omkring 75 kronor. För mer information kontakta PWS GreenLine, Perstorp (0435-369 30).

Näring på nära håll

Hur mycket gödselmedel behövs i en vanlig villaträdgård? Enligt den aktuella rapporten “Bruket av växtnäring i fritidsodlingar” av Anna Richert Stintzing, är det hushållens urin som kan tillgodose hela trädgårdens behov av kväve, fosfor och kalium på ett miljövänligt sätt. Förutsatt att mullbildande material också tillförs, brukar ytterligare konstgödsel inte behövas. Uringödsling minskar även belastningen på avloppssystemet genom att näringen återförs till kretsloppet direkt.
Rapporten ges ut av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, och kan beställas via SLU (018-67 11 00).

En sköldpaddsört ska det va'

Årets Perenn 2004 är sköldpaddsört (Chelone obliqua), en pålitlig och långlivad perenn som trivs i både sol och halvskugga, gärna på fuktig, näringsrik jord. Dess säregna blommor liknar små sköldpaddshuvuden som iögonfallande pryder rabatten från sensommaren till långt in på hösten. Oftast dyker den upp i purpurrosa nyanser, men finns även som vit sort. Växten breder långsamt ut sig utan att bli invasiv och når runt 60 cm i höjd.

Sorkfeber – ett växande problem i norr

Sorkfeber, orsakad av Puumalaviruset (ett hantavirus), är den näst vanligaste virussjukdomen efter influensa i norra Sverige. Sjukdomen sprids främst via inandning av damm från avföring eller urin från skogssork (Clethrionomys glareolus), vanligtvis i vedbodar eller förråd under höst och vinter. Fuktiga, gamla skogar utgör särskilt gynnsamma miljöer för virusbärande sork.
Analyser vid SLU visar att för varje rapporterat sjukdomsfall finns sju till åtta oupptäckta. Framför allt är det medelålders män som insjuknar, ofta efter arbete i eller kring vedhantering. Vid frågor kontakta Gert.Olsson@szooek.slu.se, 090-786 6633.
SLU notiser 7/03

Symtom på sorkfeber

Feber, huvudvärk och muskelvärk
I vissa fall njurpåverkan, ibland blodtrycksfall

Njut av tidig äppelblom

Vill du driva äppelkvistar i blom inomhus? Vänta tills knopparna är kraftigt svällda innan du klipper av en grov kvist – då blir blommorna vackrast och mest långlivade. Efter någon vecka inomhus och när knopparna spricker kan du korta grenen så att den passar i vasen. Ett extra tips är ett par timmars blötläggning i badkaret innan kvisten placeras i vatten.

Pampig främling vill dominera

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) är en spektakulär trädgårdsväxt – men riskerar att bli invasiv och tränga ut inhemska arter där den etablerar sig, vilket delvis redan skett i t.ex. Storbritannien och Centraleuropa. Ännu är den inte ett akut problem i Sverige, men risken finns, särskilt om vattenträdgårdsväxter dumpas i naturen.
I England har informationskampanjer pågått om så kallade “AquAliens” – invasiva vattenlevande arter. Införsel av främmande arter och gener är idag ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald, även om vissa introducerade arter kan visa sig nyttiga.
Centrum för biologisk mångfald, CBM har regeringens uppdrag att hålla koll på utvecklingen, och deras tidskrift “Biodiverse” följer frågorna löpande.

Biologiska hot och möjligheter

Utbyte av arter och gener ser olika ut – ibland hot men ibland också resurs. Myndigheter betonar vikten av kunskap och försiktighet vid hantering av främmande växter i och nära vattendrag.