Hemträdgården 1

Kort och Gott från Hemträdgården 1 -2001 av Eva Wirén.

Inne med udda
Udda blommor i trendiga färger, passande till inredningen. Det vill framtidens konsument ha när det gäller krukväxter och snittblommor. Det spår i alla fall blomsterbranschen i en enkät som gjorts av Blomsterfrämjandet. Ett ökande sug efter nyheter tror man också det kommer att bli, liksom efter växter med doftande eller spektakulära blommor. Även kvalitet och pris kommer att styra vilka blommor vi har i våra hem. De ska dessutom vara lättillgängliga, dvs kunna köpas nära hemmet, förutspår blomsterbranschen.

Bi viktigt för äppelskörd
Många trädgårdsgrödor är beroende av bin för att det ska bli god skörd av hög kvalitet, framför allt frukt och bär. Men bina gör också ovärderlig nytta i jordbruk, landskap och natur, t ex genom att pollinera lantbruksgrödor, vilda bär och utrotningshotade växter. Blåbärsskörden förbättras t ex med ett par hundra procent genom binas arbete! Och binas tjänster utnyttjar vi alla för det mesta helt gratis - oavsett om vi plockar blåbär för privat bruk eller odlar hallon för försäljning.

Även om biet intar en särställning som pollinerare finns det fler insekter som hjälper till, t ex humlor, blomflugor, fjärilar och skalbaggar. Sedan ett tiotal år tillbaka används humlor för att pollinera tomater i växthus. Dessutom prövar man humlor som transportörer av nyttiga svampsporer för att motverka gråmögel i jordgubbar.

Vid en konferens på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien för ett par år sedan avhandlades just ämnet "Pollination - är den nödvändig för landskap och odling?" Många viktiga frågor belystes, bland annat hot mot pollinerande insekter i form av förgiftning och omstrukturering av landskapet. I dag finns 100 000 bisamhällen i Sverige, men det skulle behövas minst dubbelt så många för att nå en fullgod pollinering. En tredjedel av den mat vi äter är beroende av pollinerare!

Många växter i våra trädgårdar hjälper bina med mat, t ex sälg, lönn, fruktträd, hallon och inte minst maskros. Trösta dig med det nästa gång du suckar över maskrosorna i gräsmattan!

Stressigt i plantskolan
Svenska plantskolister gräver vanligtvis upp sina plantor på hösten och lagrar dem i kyl utan jord (barrotade) till påföljande vår. När lövfällande prydnadsväxter tas upp ur jorden utsätts de för mycket stark stress. För kunden kan det visa sig som otillräcklig plantkvalitet med dåligt planteringsresultat som följd. Om upptagningen görs tidigt på hösten är plantorna inte tillräckligt stresstoleranta, men sker den senare så har de hunnit bli härdade.

• Den bästa stresstoleransen åstadkoms efter 350 timmar (40-45 nätter) med temperaturer under +5 grader, berättar hortonom Hans Lindqvist. Han har i sitt doktorsarbete undersökt barrotsplantor av vårtbjörk, skogsek, kornell och hagtorn. Tidigt upptagna plantor hade dålig stresstolerans och kvaliteten försämrades ytterligare under vinterns lagring. Sent upptagna, härdade plantor reagerade snarare positivt på en lång kyllagring. De fick en bättre tillväxt efter planteringen.

Sommarblommor

Handla nu

Notiser från SLU 6-2000

Amaryllisen efter blomning
När amaryllisen blommat över måste löken fylla på med energi om den ska blomma om till nästa jul. Därför gäller det att hålla bladen i god växt. Skär av blomstjälken nere vid basen när blomningen är över. Vattna och tillför flytande näring hela växtsäsongen. Ge antingen en svag giva vid varje vattningstillfälle eller lite kraftigare ett par gånger i månaden. Bladen ska hållas igång ungefär åtta månader för att löken ska hinna samla tillräckligt med kraft till en ny blomning. Ju större lök desto fler blomstänglar. Ställ gärna amaryllisen utomhus sommartid, men se till att den inte torkar ut. När höstens frost närmar sig är det dags att ta in plantan. Kanske har bladen redan börjat gulna och vissna - det är en signal på att löken ställer om sig för vila. Dra ner på vattning och gödsling gradvis, och upphör till slut helt. Låt löken vila i ca 10 veckor vid 10-15 grader. Ta sedan in den i värmen och vattna försiktigt. Förhoppningsvis dyker en ny blomstängel snart upp. Vattna sparsamt ända tills de nya bladen börjar växa fram.

Fyra färska faktablad
I Riksförbundet Svensk Trädgårds serie Faktablad om ekologisk odling har några nummer förnyats. Nr 5 Sniglar och snäckor och nr 14 Locka trädgårdens flygande vänner är båda omarbetade en del. Nr 16 Vatten är i stort sett likadan som förra upplagan, men har tryckts igen efter att ha varit slut. Nr 18 Köp bra växter! är helt ny i serien, och ger goda råd om vad man bör tänka på inför växtköpet.

Serien omfattar nu alltså 18 faktablad och är gratis för våra medlemmar. Faxa, e-posta eller ring in din beställning till kansliet.

Gräsallergi, ogräs och rosor
Tre Fakta Trädgård-Fritid från Sveriges lantbruksuniversitet utkom i december förra året. I nr 82 Gräs och allergi skriver Ann-Britt Sörensen om hur blommande gräs och klippta gräsmattor kan utgöra problem för allergiker, men också vad man kan göra för att minska besvären. En gräsfröblandning med sorter som blommar sparsamt kan vara en möjlighet. Låt helst gräsallergikern slippa klippa gräsmattan hemma, och gå inte in med nyklippt gräs på skorna. På vissa ställen kanske gräset kan ersättas med andra växter eller hårdgjorda ytor.

Varför blir det ogräs, hur planerar man trädgården för att hindra ogräs och vilka metoder finns att tillgå? Håkan Schroeder skriver om marktäckningsmaterial, skyffling, hackning, värmebehandling, kemisk bekämpning och vad man bör tänka på vid val av de olika metoderna. Läs mer i nr 11 Ogräsbekämpning i fritidsodling.

Rosor i fritidsodling - plantering och skötsel behandlar läge, jord, gödsling, plantering, vinterförberedelser och kort om beskärning av rosor. Detta nr 20 är författat av Eva Wirén.
Prenumerera på hela serien eller köp enstaka Fakta. Tel 018-67 11 00 eller e-post publikationstjanst@slu.se.

Dalaäpplen
På Vassbo, mellan Borlänge och Falun, har det länge funnits handelsträdgård, lantbruks- och trädgårdsskola. Från slutet av 1800-talet och nästan hundra år framåt producerades och såldes fruktträd från Vassbo Trädskolor, bland annat lokala sorter från Dalarna. Nu vill Stiftelsen Nordlig Trädgårdskultur på Vassbo samla in uppgifter och skaffa material från dalasorter av alla fruktslag. Avsikten är att ympa nya träd för avsalu, och därmed göra gamla sorter tillgängliga för dagens trädgårdsägare. Därför annonserar stiftelsen på olika sätt för att komma i kontakt med människor som kanske vet något om eller har en gammal dalasort. Besök gärna Vassbo, i parken finns ett hundratal olika fruktträd och man har ambitionen att plantera ett av varje sort som producerats och sålts från Vassbo Trädskolor genom åren.

Miljövänliga Gröna fingrar
Vandringsutställningen Gröna fingrar har ni läsare kunnat följa här i Hemträdgården, sedan invigningen i maj 2000 i Kalmar. Kanske har några av er haft tillfälle att se den på riktigt också (just nu är den i Kristianstad). Då kan det vara roligt att veta att Riksutställningar genom hela produktionen har eftersträvat att använda ekologiskt godtagbara material och tekniker. Det omfattar allt från lim, färger och plaster till energiåtgång, hälsoaspekter och transporter. Det blev många svåra frågor att ta ställning till, och ibland visade det sig saknas något miljövänligt alternativ, man fick välja det minst skadliga. Samtidigt har projektet varit en utmaning som befrämjat kreativiteten och lockat fram nya spännande lösningar. Gröna fingrar är det första pilotprojektet i enlighet med Riksutställningars miljöpolicy. Arbetet med utställningen sammanfattas i rapporten "Gröna fingrars miljöarbete" av Gerd Pettersson. Se www.riksutstallningar.se.

Pomologiskt sällskap bildat
För fruktintresserade finns en alldeles nybildad förening, Sveriges Pomologiska Sällskap. Målet är att främja kunskapen om pomologi, dvs frukt, genom att stödja och verka för bildning, forskning och kultur med anknytning till pomologiska frågor.