Gröngödslingsgröda

Att odla någon gröda för dess markförbättrande förmåga och att den tillför näring är ingen dum idé. Trots att man inte får någon skörd där man odlar gröngödsling bör man göra det med jämna mellanrum.

Gröngödsling – Så fungerar det och därför bör du använda gröngödslingsväxter

Att odla någon gröngödslingsgröda på hösten eller våren innan man sår sina huvudgrödor har mycket god effekt på jorden. Det går också utmärkt att ha gröngödsling mellan raderna eller i gångarna i odlingslandet. Syftet med gröngödslning är att förbättra jordens bördighet, struktur och vitalitet på ett naturligt sätt, samtidigt som man motverkar ogräs och tar tillvara näringsämnen.

Så väljer du gröngödslingsväxter

När du väljer gröngödslingsväxter är det viktigt att ta sådana med ett omfattande eller djupt rotsystem och mycket bladmassa. Grova och djupa rötter luckrar jorden och gör att både luft och vatten transporteras lättare, samtidigt som växterna drar upp näring från djupare jordlager dit andra grödors rötter inte når. När grönmassan sedan bryts ner efter att du har klippt eller myllat den, frigörs näringen och blir tillgänglig för efterföljande grödor.

Det är en stor fördel om du även sår in baljväxter i blandningen – dessa växter samarbetar med kvävefixerande bakterier och plockar upp kväve direkt ur luften, vilket tillför marken ny näring på helt naturlig väg. Det finns färdiga blandningar av gröngödslingsväxter att köpa, men det fungerar också utmärkt att själv blanda favoriter eller använda något du har samlat in själv eller blivit över från föregående år.

Du kan också samla frön från egna odlade växter, eller från vildväxande sorter som trivs på platsen. Exempel är åkersenap och åkerkål, men det är viktigt att vara vaksam så de inte sprider sig ohämmat genom att gå i frö.

Användningsområden för gröngödslingsväxter

Det är inte bara mellan huvudomgångarna eller som förkultur som gröngödslingsväxter är användbara. Du kan så dem mellan köksväxter – där konkurrerar de med ogräset och gör att ogräsrensningen minskar. Baljväxter konkurrerar inte heller med grönsakerna om kvävet, men kom ihåg att även gröngödslingsväxterna behöver vatten. Sår du dem mellan raderna, kan du behöva vattna mer och oftare.

I gångarna i trädgårdslandet kan du också etablera någon gröngödslingsgröda. Om gångarna är breda nog kan du hålla dem fina genom att använda gräsklippare, men klipp inte för hårt – många gröngödslingsväxter tål inte så låg klipphöjd som en vanlig gräsmatta.

Tips för etablering mellan rader

Subklöver är utmärkt att så mellan rader och gångar, eftersom den inte blir hög och sällan konkurrerar om ljuset. Men vänta gärna tills dina köksväxter är etablerade och växer ordentligt innan du sår in klövern.

Så behandlar du grönmassan

Innan gröngödslingsväxterna går i blom och sätter frö bör du slå av dem och använda grönmassan som täckmaterial, eller vända ned den ytligt i jorden. Det ökar jordens mullhalt – mycket gynnsamt för marklivet. När du myllar ner materialet, se till att det sker grunt så att syretillgången blir god, annars går nedbrytningen långsamt eller stannar upp. Blanda gärna i lite kolrikt material, t.ex. halm, torra löv eller träflis. Det hjälper till att binda kvävet och ökar balansen i komposteringen.

Baljväxter ger bäst effekt om du sår rätt sort på rätt plats. Har du aldrig haft den sorten baljväxt på platsen tidigare, kan det behövas att du ympat utsädet med kvävefixerande bakteriekultur för att få bästa möjliga effekt.

Exempel på bra gröngödslingsväxter

Här är några utmärkta gröngödslingsväxter att använda; välj gärna flera olika för att få en mix av olika egenskaper:

Blodklöver (Trifolium incarnatum L.): Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare.
Fodervicker (Vicia sativa L.): Snabb tillväxt, bra kvävesamlare, svagt rotsystem.
Honungsört, honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia Benth.): Snabb etablering, bra marktäckning, kraftig pålrot.
Perserklöver (Trifolium resupinatum): Bra kvävesamlare, stort vattenbehov.
Rajgräs (Lolium multiflorum Lam.): Snabb tillväxt, bryts snabbt ner.
Senap (Sinapis): Bra marktäckning, men bör ej odlas före kålväxter.
Spenat (Spinacia oleracea L.): Ger mycket bladmassa.
Strandlusern, Mattlusern (Medicago littoralis): Bra marktäckning, snabb etablering.
Subklöver (Trifolium subterraneum): Kraftigt rotsystem, bra marktäckning, kvävesamlare.
Gul sötväppling (Melilotus officinalis (L.) Lam.): Kraftig pålrot, bra kvävesamlare, men inte lämpligt djurfoder.

Nedan ser du bilder på flera av dessa växter:

Fodervicker

Honungsört

Perserklöver

Rajgräs

Senap

Spenat

Strandlusern

Subklöver

Gul sötväppling

Fördelar med gröngödsling

Gröngödsling är ett naturligt, resurssnålt och mycket effektivt sätt att öka jordens näringsinnehåll, förbättra strukturen och skapa en levande, robust odlingsjord som gynnar både dina grönsaker och den biologiska mångfalden. Rätt växtval ger dig optimal näringstillförsel, skydd mot erosion, bättre vattenhållande förmåga, ökad mullhalt samt minskad risk för ogräs. Testa gärna olika sorters gröngödslingsväxter och anpassa efter just dina odlingsförutsättningar. På sikt kommer både dina grönsaksodlingar och jordlivet att tacka dig!