Glasört – en nykomling bland grönsakerna

Kärt barn har många namn: glasörten kallas även soda, havs- eller sjökorall och salicorne. Kanske just därför verkar det råda en förvirring om vad denna saltsmakande ört egentligen är för något.

Glasört (Salicornia europaea) – En unik växt från våra havsstränder

Glasört, eller Salicornia europaea, är enligt våra kulturväxters namn SKUD det officiella svenska namnet på denna art. Växten har en lång historia i Sverige, både som råvara och i ekosystemet längs våra kuster.

Namnets ursprung och historisk användning

Namnet glasört har sitt ursprung i växtens historiska användning – förr brändes glasörten för att utvinna soda, ett viktigt ämne vid tillverkning av glas. Denna praktiska roll har alltså gett växten dess svenska namn, vilket fortfarande används i dag.

Förväxlingsbara arter

Det är lätt att blanda ihop glasört med närbesläktade arter som saltört (Suaeda maritima), då båda trivs på salta havsstränder och har lika växtplatser. Trots detta är det två olika arter, med olika botaniska kännetecken.

Ursprung, utbredning och växtsätt

Glasörten har sitt ursprung i Eurasien och norra Afrika. Den trivs bäst på lerig, saltpåverkad jord direkt vid havskanten. I Norden växer den naturligt, främst längs västkusten där miljön är som mest gynnsam. Längs Östersjön är den mer sällsynt, just på grund av den lägre salthalten i vattnet där.

Arten utmärker sig genom sitt låga växtsätt – mellan 5 och 20 centimeter – samt sina karakteristiskt kala, cylinderformade och köttiga skott. Glasörten saknar egentliga blad och ser därmed nästan ut som en liten, köttig korall. Äldre stjälkar blir med tiden lätt träiga, vilket är anledningen till att det främst är de unga, krispiga skotten som används i matlagning.

Liknande arter och varianter

Styv glasört (Salicornia dolichotachya ssp. strictissima) är en närbesläktad art som ibland hittas tillsammans med Salicornia europaea. Styv glasört är lite större och har ett mer upprätt växtsätt, men även den är fullständigt ätlig och uppskattad i köket.

Glasört i mat och kök

Glasört är särskilt populär på moderna restauranger och kan ibland kallas för "zeekraal" (flamländska) eller havskorall, något som även återfinns i svenska menyer. Den säljs färsk hos fiskhandlare, ofta färdig att använda i sallader, och passar utmärkt även lätt ångad till fisk eller ljust kött. Tillagningen kräver bara kort tid – en kort blanchering på en minut räcker för att ta fram dess friska, salta och lite syrliga smak.

Internationellt används glasört också i det japanska köket, där den ibland förekommer som smakrik ingrediens till sushi. Särskilt i det västerländska köket har glasörten fått ett lyft tack vare sin speciella smak och unika textur.

Tips för egen odling

Att odla glasört är förhållandevis enkelt:

Så direkt utomhus från maj till juni.
Använd lerig, saltpåverkad jord för bästa resultat.
Glasört trivs bra även i kruka, om jorden hålls blöt och fås något saltad.
Skörda unga skott, eftersom äldre plantor kan bli träiga.
Regelbunden omsådd ger kontinuerlig skörd hela sommaren.

Ekologisk betydelse

Glasörten fyller även en stor ekologisk funktion genom att vara värdväxt för flera olika insektsarter – till exempel fjärilar och vissa malar. Den bidrar alltså även till att upprätthålla den biologiska mångfalden vid kusten.

Sammanfattning

Glasört (Salicornia europaea) är en fascinerande och användbar växt – både historiskt och modernt. Tack vare sin anpassning till salta och blöta miljöer längs Nordens kuster, sin karakteristiska smak och sitt unika utseende, samt enkelheten att odla den själv, har glasört en given plats bland våra kulturväxter.