Fruktad fluga funnen i Skåne

Den lilla bananflugan, som envist surrar runt våra fruktfat, är allmänt bekant. Mindre känd är släktingen *Drosophila suzukii*som är ett gissel för frukt- och bärodlare i många europeiska länder. Nu har Jordbruksverkets växtskyddscentral, som bevakar växtskadegörare, konstaterat att flugan finns i Skåne. Det är första fyndet i Norden.

Invasiva fruktflugan Drosophila suzukii – Ett nytt hot mot svenska odlare

Bakgrund och spridning

Det som gör flugan så fruktad är att den angriper frukter och bär redan innan skörd och orsakar stora skördeförluster. Sverige har hittills varit förskonad från angrepp av Drosophila suzukii, som ännu inte fått något svenskt namn.

– Vi har varit medvetna om att Drosophila suzukii skulle kunna komma in över landets gränser och har varit beredda, berättar Sanja Manduric vid Växtskyddscentralen i Alnarp. Nu när vi hittat flugan i våra fällor kommer vi att fortsätta bevaka den.

Denna invasiva fruktfluga kommer ursprungligen från Sydostasien men har under de senaste åren spridit sig snabbt över stora delar av världen, och upptäcktes i Sverige för första gången 2014.

Unika egenskaper och angreppsmönster

Det som särskiljer Drosophila suzukii från andra fruktflugor är dess förmåga att angripa friska, mogna frukter och bär, istället för att enbart gå på övermogen eller ruttnande frukt. Detta tidiga angrepp innebär ett stort ekonomiskt hot för odlare av mjuk sommarfrukt, bland annat körsbär, blåbär, hallon, björnbär, persikor, nektariner, aprikoser och druvor.

Honorna lägger sina ägg inuti frukten där larverna utvecklas, vilket leder till insjunkna och ruttna partier.
Ofta upptäcks skadorna först efter skörd, vilket gör kontrollen ännu svårare.

Angrepp även på vilda bär

Extra besvärligt är att Drosophila suzukii även angriper vilda bär. Det gör det svårt att kontrollera flugans framfart och begränsa den till odlingar. Angreppen kännetecknas av små stickhål efter honornas äggläggning. Inuti frukten eller bäret finns sedan fluglarver eller puppor som är ungefär fyra millimeter långa. En hona kan lägga upp till 400 ägg under sin livstid, vilket gör att populationerna snabbt kan öka.

Åtgärder och övervakning

Nu gäller det att ta reda på så mycket som möjligt om den nya skadegörarens beteende i vårt klimat. Jordbruksverkets växtskyddscentral i Alnarp kommer att samla in information om flugan i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet och olika aktörer inom trädgårdsnäringen.

Forskare arbetar också med att utveckla övervakningssystem och utforska effektiva kontrollåtgärder, och även hobbyodlare engageras i arbetet genom så kallade citizen science-projekt.

Informationsspridning och praktisk hantering

Särskilt viktigt är en fortsatt övervakning och bred informationsspridning till frukt- och bärodlare för att begränsa spridningen och minska de ekonomiska konsekvenserna.

Klimatanpassad strategi

Trots att Drosophila suzukii tolererar temperaturvariationer och är anpassningsbar till nordiska förhållanden, har den svårare att klara uttorkning. Detta ger visst hopp om att bekämpningsåtgärder och klimatanpassad odling kan lindra dess påverkan framöver.

All information har hämtats och sammanställts från det tillhandahållna materialet. Eventuella webblänkar har skrivits ut enligt korrekt markdown-format.