Fridlysta växter och djur

Nu när växterna i våra marker prunkar igen och djurlivet har kommit igång ordentligt, är det viktigt att själv ta reda på och även lära barnen vilka växter och djur som är fridlysta i ens omgivning.

*Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson*

Fridlysningen gäller vilda växter ute i naturen. Du får t.ex. inte gräva upp och plantera dem hos dig. Däremot, de som redan finns naturligt på din tomt kan du göra som du vill med.

Vad innebär då fridlysning?

Så här säger Naturvårdsverket:
"Fridlysning innebär att en växt- eller djurart är fredad - man får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. En art kan vara fridlyst i hela Sverige eller i delar av landet beroende på om det är Naturvårdsverket eller länsstyrelsen som har fattat beslutet.

Fridlysningsbestämmelserna finns i 8 kap. miljöbalken (innan miljöbalken trädde i kraft 1/1 1999 fanns de i naturvårdslagen) och används i första hand om det finns risk för att en växt- eller djurart försvinner eller utsätts för plundring.

Vilka växter och djur kan fridlysas?

Alla vilda kärlväxter, mossor, lavar, svampar, alger, grod- och kräldjur kan fridlysas, liksom de flesta ryggradslösa djur (insekter m.m.). Alla vilda däggdjur och fåglar är fredade enligt jaktlagstiftningen, med undantag för att det under vissa tider på året råder jakttid för en del av dem. Dessa arter kan inte fridlysas med stöd av miljöbalken. Detsamma gäller för fiskar samt de kräftdjur och musslor som omfattas av fiskelagstiftningen.

Varför fridlyser man en art?
Skälet till att man fridlyser en art kan vara att dess fortlevnad är hotad på grund av att den är sällsynt och samtidigt attraktiv för insamling hos allmänheten. Vissa starkt hotade arter är inte intressanta för allmänheten, men så sällsynta att enstaka insamlingar av samlare eller specialister kan skada populationen allvarligt.

Även arter som är relativt vanliga kan behöva skydd om de är föremål för omfattande plockning eller uppgrävning. Detta gäller framförallt några av de tidiga vårblommorna, t.ex. blåsippa och gullviva, som särskilt i närheten av tätorter lokalt kan bli utrotade. När blåsippan plockas kan inte fröna spridas, och ett helt bestånd riskerar då att försvinna för alltid. Vitsippan och andra arter som kan sprida sig med hjälp av jordstammar drabbas inte lika hårt av plockning.

En del arter, t.ex. mistel och liljekonvalj, har utsatts för hot i form av storskalig plockning eller uppgrävning för försäljning. Det förekommer också att sällsynta grodor och kräldjur dödas eller fångas in och flyttas från sin naturliga miljö, något som försämrar deras möjligheter till förökning och spridning. Den internationella handeln med sällsynta arter är ett av skälen till att samtliga orkidéarter har fridlysts. Orkidéerna betingar ett högt värde på den illegala marknaden utomlands, och det har förekommit att hela bestånd har grävts upp och därmed förstörts.

Arter kan också fridlysas om det krävs för att Sverige ska uppfylla åtaganden i internationella konventioner om skydd för vissa växter och djur.

Vilket skydd har en fridlyst art?
Fridlysning av en växt- eller djurart innebär oftast att arten skyddas mot plockning eller dödande och infångande. Artens frön, ägg, rom eller bon kan också skyddas. I vissa fall är det bara förbjudet att gräva upp eller plocka en art för försäljning. Brott mot bestämmelserna kan medföra böter eller fängelse.

Fridlysning innebär dock inte att arten är skyddad mot pågående markanvändning i form av t.ex. jord- eller skogsbruk, eller mot övergödning och andra föroreningseffekter. Om det finns risk för att artens livsmiljö försvinner eller förändras p.g.a. markanvändningen, kan en tillsynsmyndighet vid samråd komma överens med markägaren om att hänsyn ska tas till de fridlysta arterna. Om det för att bevara arten på platsen krävs så omfattande hänsynstagande att markanvändningen avsevärt försvåras kan reservatsbildning eller någon annan form av områdesskydd bli nödvändigt."

Mer upplysningar kan du läsa på Naturvårdsverkets hemsida. Där kan du också hitta länkar till Länsstyrelsen, som upplyser om de lokala bestämmelserna i resp. län. Besök: http://www.naturvardsverket.se/ och sök med ordet fridlysning i sökfunktionen.

Pulsatilla vulgaris

Primula veris

Hepatica nobilis