Fridlysta växter och djur

Nu när växterna i våra marker prunkar igen och djurlivet har kommit igång ordentligt, är det viktigt att själv ta reda på och även lära barnen vilka växter och djur som är fridlysta i ens omgivning.

Fridlysning av växter och djur i Sverige

Fridlysningen gäller vilda växter ute i naturen. Det innebär exempelvis att du inte får gräva upp och plantera dem hos dig. Däremot, de exemplar som redan finns naturligt på din egen tomt omfattas inte – där har du frihet att själv ta beslut.

Vad innebär fridlysning?

Så här säger Naturvårdsverket:
"Fridlysning innebär att en växt- eller djurart är fredad – man får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. En art kan vara fridlyst i hela Sverige eller i delar av landet beroende på om det är Naturvårdsverket eller länsstyrelsen som har fattat beslutet."

Grunden för dessa bestämmelser finns i 8 kap. miljöbalken (före 1 januari 1999 fanns de i naturvårdslagen). Målsättningen är att skydda arter som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring och insamling.

Vilka arter kan fridlysas?

Alla vilda kärlväxter, mossor, lavar, svampar, alger samt grod- och kräldjur kan fridlysas, precis som de flesta ryggradslösa djur (t.ex. insekter). Alla vilda däggdjur och fåglar är redan fredade enligt jaktlagstiftningen, med undantag för jakttider för vissa arter. Dessa skyddas inte via miljöbalken utan hanteras av andra regler. Detsamma gäller fiskar och de kräftdjur och musslor som omfattas av fiskelagstiftningen.

Under senare tid har ett ökat fokus lagts på att även täcka in hotade och skyddsvärda arter på lokal nivå, ofta efter beslut av respektive länsstyrelse. Det innebär att en del arter bara är fridlysta i vissa län.

Varför fridlyser man en art?

En art fridlyses oftast för att skydda den mot utrotning eller kraftig tillbakagång i antal. Ofta är arten sällsynt och eftertraktad av allmänheten eller samlare. Även om en viss art inte är särskilt intressant för allmänheten kan den ändå vara så känslig att enstaka insamlingar får förödande konsekvenser, till exempel för grod- och kräldjur.

Skyddet kan även gälla för vanliga arter där omfattande plockning eller uppgrävning är ett lokalt problem. Detta har särskild betydelse för tidiga vårblommor såsom blåsippa (Hepatica nobilis) och gullviva (Primula veris), vilka exempelvis i tätortsnära områden riskerar att utrotas helt. När blåsippan plockas hindras fröspridningen, och ett helt bestånd kan försvinna. Arter som sprider sig med jordstammar, som vitsippa, påverkas mindre.

Vissa arter hotas genom storskalig insamling för kommersiellt ändamål, till exempel mistel och liljekonvalj. Även bland groddjur och kräldjur förekommer olaglig infångst. Den illegala handeln och internationellt tryck är skäl till att bland annat alla orkidéarter har fridlysts, eftersom dessa är åtråvärda på marknaden och hela bestånd har grävts upp.

Fridlysning kan också krävas för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt internationella konventioner om skydd för vissa växter och djur.

Vilket skydd har en fridlyst art?

Fridlysning innebär i regel att arten inte får plockas, dödas eller fångas. Artens frön, ägg, rom eller bon kan också skyddas av samma bestämmelser. I vissa fall är det bara förbjudet att gräva upp eller plocka arten för försäljning. Brott mot reglerna kan leda till böter eller fängelse.

Det är viktigt att veta att fridlysningen inte skyddar arterna mot pågående markanvändning, till exempel jord- eller skogsbruk, eller mot effekter som övergödning och föroreningar. Om markanvändningen bedöms riskera att förstöra en arts livsmiljö kan tillsynsmyndigheten, vid samråd med markägaren, komma överens om särskild hänsyn. Om den hänsyn som krävs blir så omfattande att markanvändningen försvåras påtagligt kan det bli aktuellt att bilda naturreservat eller ge områdesskydd på annat sätt.

Fler råd och information

Vill du veta mer om vilka arter som är fridlysta där du bor, eller läsa mer om aktuell lagstiftning, kan du besöka Naturvårdsverkets hemsida. Där hittar du även länkar till Länsstyrelsen i respektive län, som informerar om regionala bestämmelser. Besök: https://www.naturvardsverket.se/ och sök på ordet "fridlysning" i sökfunktionen.

Exempel på fridlysta växter i Sverige

Pulsatilla vulgaris

Primula veris

Hepatica nobilis

Frågor om markanvändning och fridlysta arter

För frågor kring avverkning, skogsbruk eller andra åtgärder som kan påverka fridlysta arter har du som markägare ansvar att undersöka om särskild hänsyn krävs. Mer information om tillstånd, dispens och kompensation vid inskränkningar finns via miljöbalken och Naturvårdsverkets webbplats.

Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson