Extremt tidiga björkar!

Björkarna slår ut för fullt i Umeåtrakten. Det är tre veckor tidigare än vad som var normalt för hundra år sedan. Nu vill forskare få hjälp av frivilliga att dokumentera naturens kalender för att se hur växterna påverkas av klimatförändringen

Från Sveriges lantbruksuniversitet: Tidig lövsprickning hos björk visar klimatförändringens effekter

Från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kommer aktuell information om att björkarnas extremt tidiga lövsprickning blivit alltmer tydlig – ett oroande tecken på hur snabbt naturens kalender förändras. Samtidigt inbjuds allmänheten att hjälpa till att följa och dokumentera dessa förändringar i naturen. Genom att samla in och dela med sig av sina observationer bidrar både experter och privatpersoner till vår kunskap om hur klimatförändringarna påverkar Sveriges växt- och djurliv.

– Jag brukar hålla koll på vårtecknen och i år kom björkarna väldigt tidigt, berättar Göran Karlsson i Robertsfors, som rapporterade in björkens lövsprickning till blommar.nu.

Nätverk följer förändringar i naturens kalender

Klimatförändringens kanske tydligaste avtryck i svensk natur är de tidigarelagda vårtecknen. Lövsprickning och blomning sker tidigare än för bara några decennier sedan, samtidigt som lövfällningen på hösten ofta sker senare. Den här förskjutningen av naturens kalender påverkar ekosystemen på många sätt, och det är därför avgörande att systematiskt följa utvecklingen. Länsstyrelsen i Västerbottens län och Svenska fenologinätverket, som samordnas av SLU, arbetar aktivt för att bygga upp ett system där förändringar hos växter och djur kan registreras över tid och användas för miljöövervakning och forskning.

– Genom att jämföra nutida observationer med hur det såg ut för hundra år sedan kan vi mäta hur olika arter påverkas, säger Tommy Vennman, projektets kontaktperson vid Länsstyrelsen. Detta blir en viktig pusselbit inom den miljöövervakning som bedrivs i landet.

Allmänheten bjuds in – dina observationer är viktiga

En central del av arbetet är att bygga upp ett regionalt nätverk av växtobservatörer, särskilt i Västerbottens län. Mellan 1873 och 1940 genomfördes fenologiska observationer vid 18 platser i länet, inom ett landsomfattande nätverk under SMHI:s föregångare. SLU digitaliserar nu dessa historiska data, vilket gör det möjligt att jämföra dagens situation med hur växterna utvecklats i ett historiskt perspektiv.

Allmänheten bjuds nu in för att delta i nätverket och återupprepa observationer på både historiska och nya platser. Även nya rapportörer från hela landet välkomnas för att bidra med data. Genom att rapportera in observationer på samma metodiska sätt och registrera dem via den gemensamma databasen på blommar.nu, får varje observation mycket stort värde i arbetet med att följa klimatförändringens konsekvenser.

– Vi vet att många redan gör egna observationer av vårtecken och vi hoppas därför att det ska finnas ett stort intresse att delta i nätverket, säger Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket. Allmänhetens engagemang bidrar till mer heltäckande data och förbättrar möjligheterna att förstå och hantera klimatrelaterade förändringar i naturen.

Fenologi och klimatförändringarnas effekter på björkarnas lövsprickning

Fenologi är läran om återkommande cykler i naturen, som när växter slår ut sina första blad eller blommar, och när djur migrerar. Den används för att följa hur naturens "klocka" förändras från år till år, exempelvis hur tidpunkten för björkarnas lövsprickning och vårens blomning förskjutits. Enligt aktuella observationer från Sveriges lantbruksuniversitet sker björkarnas lövsprickning flera veckor tidigare än för ett sekel sedan, då den brukade inträffa under sista veckan i maj. Det gäller också andra växter, som hägg och syren.

Den här utvecklingen utgör en tydlig indikation på klimatpåverkan. De tidigareläggna vårsäsongerna kan skapa obalans i ekosystemen då växter, insekter och fåglar inte alltid påverkas på samma sätt eller i samma takt, med risk för störningar i exempelvis pollinering och fröspridning.

Forskning, miljöövervakning och samhällsnytta

Fenologiska observationer från blommar.nu används bland annat som indikatorer på miljömålen, för forskning om ekosystemens omställning vid klimatförändringar och inom praktisk verksamhet som jordbruk, skogsbruk och hälsosektorn (t.ex. pollenprognoser). De detaljerade och långsiktiga data som nu samlas in, tillsammans med de historiska, gör det möjligt att följa och förstå förändringarna samt anpassa samhället efter nya förutsättningar.

Sammanfattning

Björkarnas extremt tidiga lövsprickning är ett tydligt exempel på klimatförändringens direkta effekter på vår natur. Genom engagerade nätverk, digitalisering av lång tidsserier och inte minst genom allmänhetens medverkan och rapportering till blommar.nu får forskningen och miljöövervakningen ovärderlig kunskap. Detta är avgörande för att förstå, följa och möta de utmaningar som miljö och ekosystem står inför i ett förändrat klimat.

För mer information

Kjell Bolmgren, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, tel: 0730-670365, kjell.bolmgren@slu.se
Tommy Vennman, Länsstyrelsen, tel. 090-10 73 92