Exotiska frukter i Botaniska

Exotiska Frukter i Sverige: Utställningens betydelse, nyheter och användning

Göteborgs botaniska trädgård har en lång tradition av att introducera och uppmärksamma spännande frukter från världens alla hörn. Den 23:e utställningen om exotiska frukter, som invigdes lördagen den 2 februari, är ett uppskattat evenemang och kanske den populäraste av Botaniskas visningar. Varje år lockar utställningen en stor och nyfiken publik—många i hopp om att få provsmaka någon av de omkring 75 exotiska fruktsorter som finns representerade, samtidigt som man får chans att upptäcka både välkända och mer okända delikatesser från världens tropiska och subtropiska områden.

Bakom arrangemanget står Magnus Neuendorf, tropikintendent på Botaniska sedan 1980, och genom åren har utställningen blivit en viktig motor i att väcka svenskarnas intresse för mer ovanliga frukter. Neuendorf konstaterar att inte minst inom restaurangbranschen och bland butiksanställda i Västsverige har mässan spelat en stor roll—många har fått sina första erfarenheter av exotiska frukter just här. I dag finns exotiska frukter i nästan varje svensk butik, men resan har varit lång. Den första exotiska frukten som introducerades i Sverige var kiwin, redan på 1960-talet, och på 1970-talet kom avokadon. Under 1980-talet kulminerade nyfikenheten[7].

Utställningen bjuder varje år på ett flertal nyheter och lyfter ofta fram mindre kända frukter som kan inspirera både till dessert och matlagning. Magnus Neuendorf pekar gärna ut egna favoriter som sharon, mango och papaya, och tipsar om att använda mango till mer än bara efterrätt—till exempel kan man doppa skivor av syrlig mango i en blandning av fisksås, socker, chili och schalottenlök. Ett annat förslag är att toppa en grönsallad med pomelo för extra fräschör. Vill du läsa mer om hur gröna växter och frukter kan berika din vardag, rekommenderar vi även artikeln Grönt är skönt.

Nya spännande frukter på utställningen

Barbadin: En färgstark passionsfruktssläkting

Bland årets nyheter finner vi i första hand barbadin (eller jättegrenadill, Passiflora quadrangularis), en passionsfruktssläkting med limegrönt yttre och ett tjockt, melonliknande fruktkött (se bild ovan). Barbadin har odlats i Botaniskas växthus mest för sina vackra blommor, men ger sällan riklig frukt. Internationellt används barbadin på många sätt: de omogna frukterna kokas och serveras i soppor, eller steks skivade. Det melonaktiga köttet kan även ätas färskt, kanderat, i pajer eller blandat till gelé och kylda drycker—och som extra bonus är den rik på A- och C-vitaminer.

Äpplegrenadill och bergamott: Fler nyheter

Den andra nyheten är äpplegrenadill (Passiflora maliformis), en mindre passionsfrukt med hårt skal och en smak som beskrivs som söt, syrlig och aromatisk—ungefär åt vindruvshållet. Den äts gärna färsk, men också som sorbet eller i kalla drycker. Passionsfruktsläktet (Passiflora) har en rik historia, och när européerna under 1600-talet först mötte dessa växter under den spanska erövringen av Syd- och Mellanamerika, gav de dem snabbt religiösa symbolvärden och kallade dem "Kristikorsblomma" (ur Halva världens växter av Ingemar Johansson och Magnus Neuendorf).

Tredje nyheten är bergamott (Citrus aurantium subsp. bergamia), citrusfrukten vars olja sätter sin unika prägel på Earl Grey-te och används i parfym, likörer samt i snussorter som General och Skruf. Bergamottfrukten var länge svår att få tag på för utställningens räkning, men har nu kunnat visas två år i rad.

Flera ovanliga frukter

Utställningen omfattar också många andra ovanliga exemplar, exempelvis kayote (Sechium edule)—en gurkväxt från Mexiko där både knöl och frukt kan tillagas eller ätas rå. Eller gandaria (Bouea macrophylla), en släkting till mango från Sydostasien med frisk, nästan sur smak. Ytterligare ett exempel är langsat (Lansium domesticum), en frukt från Sydostasien, som påminner om potatis till utseendet men har en återhållen sötma och vars skal ibland används till rökelse.

Utställningens roll i dagens Sverige

Utställningen är öppen dagligen under perioden 2–10 februari (vardagar kl. 10-16, helger kl. 10-17) med visningar kl. 12 och 15 på lördagar och söndagar, samt tisdag kväll kl. 18-20. Under sportlovsveckan (vecka 7) ges även barn och ungdomar möjlighet att bekanta sig med utställningens unika fruktutbud.

Att svenskarna ännu inte fullt ut integrerat exotiska frukter i vardagsmaten är tydligt, berättar Neuendorf. Han framhåller att fler borde våga använda dessa frukter i matlagningen och inte bara till dessert. Bland annat kan mango få en asiatisk touch, pomelo lyfta en enkel sallad och passionsfrukter ge liv åt olika såser eller kalla rätter.

Slutligen har utställningarna haft en stor påverkan på den svenska matkulturen. Tack vare Göteborgs botaniska trädgård har både allmänheten och restaurangbranschen fått upp ögonen för hur exotiska frukter kan bredda matutbudet och bidra till att göra svenska butiker mer internationella och varierade[7].

Vill du veta mer om gröna växter och hur dessa kan göra vardagen både skönare och godare—glöm inte att läsa Grönt är skönt.