Det kan bero på jorden
Av Göran Lindeberg
När det gäller jord för plantering är konceptet ungefär detsamma för olika fabrikat. Det innehåller torv av olika kvaliteter H2, H4 etc. som saknar betydelse för jorden men det låter ju vetenskapligt. Torvandelen brukar vara ca 80 % och därtill är tillsatt 20 % lera eller sand. Det är den som finns kvar efter ett par år. Torv och lera innehåller mycket lite tillgänglig växtnäring. Man tillsätter därför konstgödsel eller om jorden ska kravmärkas naturgödsel från KRAV-gårdar. Om man producerar för att sälja 4-5 säckar för 100 kronor används kogödsel som det finns gott om eftersom Arla varit så framgångsrika med att få mjölkbönderna att bli KRAV-bönder. Om man satsar på högre kvalitet använder man hönsgödsel och eftersom betydligt färre äggproducenter är KRAV-bönder blir denna gödsel svår att få tag i och därmed dyrare (antar jag).
Den billiga jorden är utmärkt att använda om man vill skola plantor förutsatt att den är färsk. Om den inte är färsk bildas ämnen i jorden troligen beroende på kogödseln som gör att plantorna växer dåligt och så småningom dör. Problemet är när man vill så tidigt i februari-mars. Den jord som då finns tillgänglig har i regel lagrats på försäljningsstället över vintern och har man otur så är jorden giftig för växterna. Fröna gror men de växer som sagt dåligt. Om man skulle klaga hos försäljningsstället så får man säkert en ny säck men det är ju ungefär som att få en gratis film när en exponerad film blivit förstörd vid framkallningen. Det dröjer ju en månad innan man ser att man råkat illa ut och den månaden kan man ju inte få tillbaka om man sår om.
Jag har tagit några bilder för att visa hur symtomen kan se ut.
Bild 1 föreställer sallad som såtts tidigt för att vara färdig i varmbänk till påsk. I förgrunden ligger ett salladshuvud, ekbladstyp sallad bowl, som planterats ut på friland. Bilden är tagen i början av juli liksom övriga bilder. Detta visar att om plantan får ny jord att växa i så växer den ifrån skadan men om den får fortsätta att växa i den förgiftade jorden dör den. Jag har frågat några jordleverantörer om orsaken men ingen har kunnat ge besked. Man tror att det kan bero på kogödseln. Är man påstridig kan man som kompensation bli erbjuden att komma och hämta en pall jord (39 säckar). Men vad hjälper det om man, som jag brukar göra, sått 1000 frön av t.ex. tagetes och astrar direkt i en säck.
Bild 2 visar plantor av petunia och aubergine. Den skadade petunian med den vissna blomman är sådd och skolad ungefär en månad tidigare än den kraftiga gröna plantan.
Bild 3 visar växthusgurka. Den lilla plantan som definitivt slutat växa är sådd samtidigt som de kraftiga nu blommande plantorna som står omkring.
Det är således ganska våldsamma effekter om man uppmärksammar dem. Många hänför nog inte resultatet till jorden utan tror att man gjort något fel. Därför blir det inga reklamationer och tillverkarna och försäljarna kan fortsätta i lycklig okunnighet om odlingsresultaten.
Jag provar nu jordar av den dyrare typen. Jerle torf Kruk- och balkongjord och blå planteringsjord (KRAV) samt Hasselfors U-jord och E-jord ( KRAV). Vad jag kunnat se hittills är U-jord överlägsen men jag återkommer om hela undersökningen.
Det vore bra om ni som tror er ha råkat ut för dålig jord hör av er till Odla.nu. Ange fabrikat, tid för inköp och symtom på växterna. Vi är naturligtvis även tacksamma för synpunkter på detta från jordfabrikanter. Kanske ska vi kräva datummärkning av jord som de professionella odlarna gör. De använder dock oftast konstgödslad jord.
Sallad som såtts tidigt för att vara färdig i varmbänk till påsk
Plantor av petunia och aubergine
Växthusgurka