Det kan bero på jorden

Det kan bero på jorden om det inte växer i balkonglådorna. På våren lastas pallarna med jord av på bensinstationer och trädgårdsshoppar. Det är ett stort utbud av olika produkter som sägs vara avsedda för olika växter såsom rosor, rhododendron osv. Det finns även bark och torv som säljs som jordförbättringsmedel. Marknaden tycks vara omättlig.

Fakta om planteringjord

När det gäller jord för plantering är grundprincipen densamma hos olika fabrikat; innehållet består i huvudsak av torv i olika kvaliteter (t.ex. H2, H4), men dessa klassningar har mindre betydelse för slutresultatet – de bidrar mest till att det låter vetenskapligt och förtroendeingivande. Torv utgör normalt omkring 80 % av jordinnehållet, resten utgörs av 20 % lera eller sand. Det är främst denna lera eller sand som finns kvar flera år senare, eftersom torven bryts ned över tid.

Näringsinnehåll och gödsling

Både torv och lera är mycket näringsfattiga för växter, därför tillsätter man gödsel – antingen konstgödsel, eller, om jorden skall vara KRAV-märkt, naturgödsel från KRAV-gårdar. Vid produktion av billigare jord, där 4–5 säckar säljs för 100 kronor, används oftast kogödsel, vilket är lättillgängligt tack vare att många mjölkbönder är KRAV-certifierade. För högre kvalitet används istället ofta hönsgödsel, vilket är dyrare och mer sällsynt eftersom betydligt färre äggproducenter är KRAV-bönder.

Färskhetens betydelse

En billig jord fungerar bra för att skola plantor, men en avgörande faktor är att den måste vara färsk. Om jorden lagrats för länge – vilket är vanligt särskilt tidigt på året (februari–mars) när jord från föregående säsong fortfarande säljs – bildas det ämnen i jorden, sannolikt på grund av kogödseln, som drastiskt försämrar växternas tillväxt och i värsta fall leder till att plantorna dör efter en tid. Ett vanligt scenario är att fröna gror normalt men att tillväxten snart avstannar. Om man reklamerar jorden hos försäljningsstället kan man visserligen få en ny säck, men det ersätter inte den förlorade odlingstiden – ofta upptäcker man skadan först efter någon månad, och att så om innebär förlorad tid under en viktig del av säsongen.

Dokumenterade effekter av dålig jord

Jag har dokumenterat effekterna i bild för att visa hur skadorna kan se ut:

Skadade och friska plantor

Bild 1: Sallad som såtts tidigt för att vara färdig i varmbänk till påsk.
I förgrunden syns ett salladshuvud (ekbladstyp, ”Bowl”) som har planterats ut på friland. Bilden är tagen i början av juli. Jämförelsen visar att om plantan får ny, frisk jord fortsätter den växa och återhämtar sig från skadan, medan plantor som står kvar i skadad jord dör. Trots förfrågningar hos flera jordleverantörer har ingen kunnat ge ett klart svar på varför, men kogödseln tros vara orsaken. Ersättning (t.ex. en hel pall jord) känns dock meningslös för den som redan lagt ner stort arbete och tid på sådden – det är förlorad tid som är svår att ersätta.
Bild 2: Plantor av petunia och aubergine.
Här syns en skadad petunia med slokande blommor; den såddes och skolades cirka en månad tidigare än den friska, gröna plantan bredvid.
Bild 3: Växthusgurka.
En liten planta har stannat av helt i utvecklingen och är sådd samtidigt som friska, blommande gurkplantor runt omkring – skillnaden är tydlig.

Felaktig jord och hobbyodlare

Effekterna av dålig jord är mycket påtagliga, förutsatt att man uppmärksammar dem. Många hobbyodlare drar dock ibland slutsatsen att de själva gjort något fel, snarare än att misstänka jorden som orsak, vilket gör att felaktig och undermålig jord ofta kan fortsätta säljas utan att tillverkarna ställs till svars eller ser anledning att ändra sina rutiner.

Jag provar nu själv jordar av dyrare kvalitet för att se om resultaten blir bättre: Jerle torf Kruk- och balkongjord, Blå planteringsjord (KRAV) samt Hasselfors U-jord och E-jord (KRAV). Av det jag sett hittills verkar U-jord vara överlägsen, men jag återkommer när hela undersökningen är klar.

Engagemang och förändring

Det vore bra om ni som tror er ha råkat ut för dålig jord hör av er till Odla.nu med information om fabrikat, inköpsdatum och växtsymtom. Era erfarenheter är värdefulla för att skapa förändring. Tacksamhet riktas även till jordfabrikanter som vill bidra med synpunkter. Kanske borde vi kräva datummärkning av jord, precis som professionella odlare gör, eftersom jord är en förbrukningsvara vars kvalitet kan försämras över tiden. Professionella använder oftast konstgödslad jord, men behovet av spårbarhet och färskhet är angeläget även för fritidsodlare.

Slutsats

Planteringsjord i säck är främst baserad på torv och har låg näringshalt, varför tillsatt gödsel är avgörande. Typen av gödsel och jordens färskhet påverkar odlingsresultatet mycket mer än många tror. Stora förluster kan uppstå om man använder lagrad jord, särskilt om man sår tidigt på året. Det finns tydliga kvalitets- och prisvariationer mellan billiga och dyrare jordar, och det är viktigt att vara uppmärksam på tecken på skadad jord för att kunna reklamera och påverka utbudet på marknaden.