Det hänger på roten

Växters rotsystem – sammansättning, funktion och anpassning

Av Ann-Catrin Thor, trädgårdsrådgivare och trädgårdsdesigner
I samarbete med tidningen Hemträdgården

Växters rotsystem är helt avgörande för deras överlevnad, utveckling och förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Beroende på växternas livslängd utvecklas deras rötter olika kraftigt, vilket påverkar både deras närings- och vattenförsörjning samt hur väl de klarar utmaningar som torka, salt och syrebrist.

Livslängd och rotsystemets karaktär

Växter delas in i ettåriga, tvååriga och fleråriga, vilket direkt påverkar rotens utveckling:

• Ettåriga växter har generellt ett svagt utvecklat rotsystem. Eftersom deras livscykel är kort behöver de inte bilda kraftiga rötter för att överleva sträng vinter eller återkommande torka.
• Tvååriga växter, exempelvis fingerborgsblomma, får redan första året en kraftig huvudrot, ofta en så kallad pålrot. Denna rot fungerar som lagringsorgan och hjälper växten överleva det andra året.
• Fleråriga växter (perenner) har de mest utvecklade rötterna. Dessa fungerar inte bara som upptagningsorgan av vatten och näringsämnen under växtsäsongen, utan också som överlevnadsorgan under vintern. För perenner är det avgörande att de inte står för vått vintertid, eftersom rotsystemet då riskerar att ruttna bort.

Rothårens jobb och rotsystemets omfattning

Rothåren som finns i en smal zon nära rotspetsen har en avgörande roll. De förstorar rotens upptagande yta kraftigt och nybildas ständigt, eftersom de är kortlivade. Ett otroligt exempel på hur omfattande rotsystem och rothår kan vara ges av rågplantan: redan fyra månader gammal har plantans rötter och rothår en sammanlagd längd motsvarande avståndet från nordpolen till ekvatorn!

Rötterna har flera funktioner utöver upptag: de kan också fungera som lagringsorgan för vatten och energi. Exempel finns hos morot, kålrot och dahlia — växter vars rötter samlar energi i form av näringsrika föreningar. Genom cellandningen, där socker och syre omvandlas till energi, kan växten tillgodose det energibehov som krävs för att ta upp vatten och näring ur jorden. Då upptaget av näring och vatten är en energikrävande process, är det också förutsättning för fotosyntesen — själva nyckeln till allt liv.

Olika typer av rotsystem

Merparten av våra tvåhjärtbladiga växter har en klar huvudrot med sidorötter. Om huvudroten är extra uppsvälld kallas det en pålrot, vilket är vanligt hos bland andra morot och fingerborgsblomma. Enhjärtbladiga växter, till exempel alla gräs, har dock en annan typ av rotsystem — ett så kallat birotsystem. Det består av ett tätt, förgrenat nätverk av många tunna rötter i ett gytter, där ingen rot är dominerande. Birotsystemet hjälper exempelvis gräs att snabbt ta upp vatten från ytan samt binda sandjorden effektivt.

Rotens anpassning till miljön

Växter har utvecklat avancerade anpassningar för att klara olika markförhållanden:

• Saltrika miljöer: Växter vid Västkusten, såsom marviol, sodaört, strandkål, strandaster och trift, har ett särskilt anpassat rotsystem för att överleva i den saltmättade miljön.
• Sandy och torra miljöer: Gräs på strandängar och sanddyner — exempelvis strandråg — har djupt förgrenade rötter. Dessa binder marken och gör växten motståndskraftig mot uttorkning och erosion.
• Syrebrist: Alla växters rötter är beroende av syre för att överleva. I miljöer med syrebrist, såsom vattenmättade lerjordar, riskerar rötterna att dö. Vissa vattenväxter, som näckrosen, har utvecklat luftkanaler som transporterar syre från flytbladen ner till roten för att klara denna utmaning.

Rätt växt på rätt plats

Nyckeln till ett lyckat odlingsresultat är att välja växter efter platsens naturliga förutsättningar. Genom att "härma naturen" minskar risken för att växterna ska drabbas av sjukdomar eller dö ut. Ett bra exempel är kungsängsliljan, som på våren blommar rikligt på översvämmade strandängar, men senare på sommaren klarar både torka och fukt. Samma sak gäller för kabblekan, som i försommartid blomstrar i vattenrika dikeskanter, men sedan står ut med mycket torra perioder.

Vill du fördjupa dig mer i hur du vattnar effektivt, läs gärna Bästa sätt att vattna rätt!.

Tabell: Exempel på olika rot- och växttyper

Växternas rotsystem varierar alltså stort beroende på både art, livslängd och växtplats, men delar grundläggande funktioner: upptag och lagring av vatten och näring, förankring, samt olika former av anpassning. Att förstå och respektera dessa skillnader är nyckeln till framgångsrik odling och trädgårdsskötsel.

Läs mer om Riksförbundet Svensk Trädgård och Hemträdgården: