Chilicirkusen fortsätter!
Text och bild Sylvia Svensson
Varje år bestämmer jag mig när jag står där bland en massa chilibebisar att nästa år, då ska jag minsann inte så så här mycket, utan nöja mig med högst en planta av varje sort. Men lika säkert hittar jag mig med en massa nya chilibebisar i år också. De ”tittar” förtröstansfullt på mig med fräscha, nyfödda hjärtblad, så vem har då hjärta att rycka upp dem?
I år lyckades jag dock att begränsa mig till att så fyra frön av varje, men eftersom jag har ca 20 sorters chilifrön hemma så blir det ju en hel del eftersom praktiskt taget varenda frö gror! Så chilicirkusen fortsätter alltså som vanligt med omskolning, plantering i ännu större krukor, med desperata försök att hitta en ljus plats för alla krukorna och till slut krukfraktande fram och tillbaka ut och in när de små ska vänjas för utelivet. Det lugnar sig först när de vant sig och kan stå ute eller i växthuset dygnet runt.
Till saken hör också att jag får försöka placera chili hos vänner och bekanta, inte kan jag ha alla själv. Vissa blir glada, andra mindre chilivana ser på gåvan med en viss skepsis.
Men så småningom kommer belöningen i form av vackert blommande plantor som ännu senare ger chili i alla möjliga storlekar, färger och former. Vissa är milda, nästan som paprikor, andra är så eldiga att man hickar och får lust att köra huvudet i en hink vatten. Men det är just vad man inte ska göra om man har råkat smaka på en för stark chili, vattnet bara ökar hettan! Ta hellre en klunk mjölk eller filmjölk.
Så njuter vi av skörden i form av mustiga grytor och andra eldiga rätter hela vintern igenom, men så dimper fröerbjudandena ner igen och då börjar jag om på ny kula. Cirkeln är sluten!
Nästa krönika av Sylvia Svensson kommer om några veckor!
#Läs tidigare avsnitt av Sylvias gröna hörna 2013#
Tänk på! Om du prenumererar på vårt nyhetsbrev får du regelbundet information om våra artiklar och krönikörer så att du inte missar något. Prenumerera här: Odlas nyhetsbrev