Blåsippor

Blåsippan – vårens efterlängtade budbärare

"Blåsippan ute i backarna står, niger och säger: nu är det vår!" Så börjar en av Sveriges mest älskade vårvisor, och visst är det ofta blåsippan som först får oss att känna att våren är här på riktigt. När aprilsolen värmer upp marken syns de himmelsblå blommorna i skogsbryn och lundar – en syn som får många av oss att utropa både "aaah" och "oooh" av förtjusning.

Blåsippans mångfald och skydd

Blåsippan tillhör släktet Hepatica, och den vanligaste arten i Sverige är Hepatica nobilis. Trots sin popularitet är växten fridlyst i de flesta svenska län, mycket på grund av att den historiskt plockats alltför ihärdigt. Vill du ändå plantera blåsippor i trädgården finns det ett rikt sortiment av plantskoleodlade exemplar att köpa under våren – och dagens utbud bjuder på mer än bara blå blommor! Numera finns det även vita, rosa, lila, och till och med prickiga namnsorter samt de mycket eftertraktade dubbelblommande blåsipporna, som till exempel Hepatica nobilis 'Rubra Plena' och Hepatica nobilis 'Kinnekulle Queen'. Flera entusiaster har dessutom lyckats korsa fram hundratals nya spännande sorter.

Växtplats och ekologi

Den vilda blåsippan bildar ofta glesa mattor i soliga skogsbryn och under tunna lövträdskronor i nästan hela landet. Under sommaren breder de vintergröna, läderartade, djupt treflikiga bladen ut sig och ger svalka. Jordmånen ska vara fuktighetshållande, mullrik och ej för torr, och blåsippan trivs med halvskugga under sommaren – med undantaget att dubbelblommande sorter, som exempelvis 'Kinnekulle Queen', helst vill ha full sol för att blomma som mest.

En fascinerande aspekt av blåsippans ekologi är dess samspel med myror. Myrorna lockas av de oljerika fröna och bär iväg dem, vilket bidrar till växtens spridning i naturen. Att myror tar hand om fröna är extra intressant eftersom hela växten i sig är giftig. Giftämnet protoanemonin skyddar växten mot de flesta djur och skadedjur, men blåsippan kan ändå ibland drabbas av sotsvampar eller virus. Ett konkret exempel är den dubbla röda sorten 'Rubra Plena', som tidvis varit helt frånvarande på plantskolor efter att nästan hela beståndet drabbats av virus.

Andra arter och sorter av blåsippa

Utöver vår inhemska art odlas även den kraftigare och tåliga ungerska blåsippan, Hepatica transsylvanica, i svenska trädgårdar. Hela växten är kraftigare än den svenska och den blir upp till 20–25 cm hög, med bredare växtsätt och 5-flikiga, ljusare blad som sällan övervintrar. Blommorna hos H. transsylvanica är större, oftast ljusare blå och har fler kronblad än de flesta andra blåsippor – dubbelblommande sorter som flore pleno och den vita varianten 'Alba' är också populära inslag i sortimentet. Både den vanliga och ungerska blåsippan finns i ett flertal namnsorter i handeln.

Fridlysning och odling

Eftersom blåsippan är fridlyst i stora delar av landet (exempelvis i Skåne, Halland, Västra Götaland och Stockholm) är det viktigt att respektera plockförbudet för vilda exemplar. Lyckligtvis kan du njuta av blåsippor i egen trädgård genom att köpa plantskoleodlade varianter.

Kultursymbol och variationer

Blåsippan är mer än bara en blomma – den är ett kulturellt och botaniskt vårtecken, som både pryder våra marker och inspirerar konst och musik. Dess förmåga att blomma tidigt på året har gjort den till en älskad symbol för hopp och nytändning i den svenska våren.

Exempel på odlingsvärda sorter

Nedan ser du några av de många odlingsvärda sorterna:

Med detta rika utbud av färger, former och sorter är blåsippan verkligen vårens kanske mest älskade blomma – lika vacker i naturen som hemma i trädgården!