Bladlöss och nyckelpigor

Nyckelpigor och deras larver hör till bladlössens allvarligaste fiender. Nu visas det för första gången att bladlöss kan känna av att en växt ofta har besökts av nyckelpigor.

Nyckelpigans roll i biologisk kontroll av bladlöss

Nyckelpigor och deras larver hör till bladlössens allvarligaste fiender. För första gången har forskare vid SLU visat att bladlöss kan uppfatta om en växt ofta har besökts av nyckelpigor, vilket gör att de undviker att slå sig ned på särskilt ”farliga” växter. Bladlöss använder sig av de doftande fotspår och den avföring som nyckelpigorna lämnar efter sig som ledtrådar för att bedöma predationsrisken. Denna upptäckt har betydande implikationer för förståelsen av samspelet mellan rovdjur och skadeinsekter samt för möjligheten att utveckla nya växtskyddsstrategier källa.

Bladlössens val av värdväxt och deras försvarsmekanismer

När en bladlushona ska välja var hon ska slå sig ned gör hon det mycket noggrant. Att etablera sig på en växt innebär dels en investering i tid och energi för att borra in sugsnabeln och börja ta upp näring, dels en potential att föda levande ungar under en längre period. Eftersom rovinsekter som nyckelpigor utgör ett allvarligt hot mot stationära bladluskolonier, har bladlössen genom evolutionen utvecklat flera försvarssätt för att minska risken att bli upptäckta och uppätna. Det har länge varit känt att när bladlöss angrips utsöndrar de ett alarmferomon som får andra i kolonin att snabbt släppa taget om växten och falla till marken för att undkomma faran. Vad den nya forskningen från SLU nu har visat är att bladlössen dessutom kan känna av risken för predation redan innan de etablerar sig på en växt – och alltså undviker växter som ofta varit utsatta för nyckelpigors närvaro.

Experimentella resultat: Bladlössens respons på nyckelpigespår

I studien undersökte forskarna hur havrebladlusen (Rhopalosiphum padi) reagerar på de kemiska spår som lämnas av sjuprickig nyckelpiga (Coccinella septempunctata) på kornblad, till exempel doftande fotavtryck och avföring. Resultaten visar tydligt att spår efter nyckelpigor utlöser ett undvikande beteende hos bladlössen: betydligt färre bladlöss etablerade sig på blad där dessa spår fanns. Experimenten visade också att reaktionen var starkast om spåren var färska och kom från flera nyckelpigor, särskilt från honor som dessutom kan lägga ägg på växten. Om endast en enda nyckelpiga hade lämnat spår på bladet kunde det till och med vara lockande för bladlössen, vilket tyder på att bladlössen noggrant värderar risken utifrån spårens omfattning och karaktär. Spårets ålder hade också betydelse; ju äldre spåren var, desto svagare blev bladlössens undvikandereaktion, vilket tyder på att de kan anpassa sitt beteende för att inte i onödan undvika växter där ingen rovdjursrisk längre föreligger källa.

Denna flexibilitet i bladlössens respons gör att de kan välja växter att kolonisera med stor omsorg, vilket stärker predationstrycket som biologisk kontrollmekanism även utan direkt predation – blotta närvaron av nyckelpigor eller deras spår kan alltså i sig ha en avskräckande effekt. Upptäckten understryker betydelsen av nyckelpigor som nyttodjur och pekar mot nya vägar för att använda kemiska signaler i integrerat växtskydd.

Framtida möjligheter och kontaktinformation

— Vi tror att denna predationsundvikande mekanism spelar en viktig roll i den biologiska kontroll av bladlöss som nyckelpigor står för i jordbrukslandskapet, säger Velemir Ninkovic. I framtiden kanske vi till och med kan utnyttja denna kunskap i växtskyddssammanhang källa.

För den som vill veta mer, kontakta gärna Velemir Ninkovic vid institutionen för ekologi, SLU, Uppsala, telefon 018-67 25 41 eller via e-post: Velemir.Ninkovic@slu.se.

Läs mer om studien på SLU:s webbplats.