Bedårande liljor

Översikt över liljor och deras grupper

Liljor (Lilium) är en fascinerande och mycket omtyckt växtsläkt som framför allt har sitt ursprung i tempererade områden i Asien, Europa och Nordamerika. I både handel och trädgårdslitteratur är det vanligt att se en grov indelning i asiatiska, orientaliska och Lilium longiflorum-grupper, men det är viktigt att inse att detta huvudsakligen är en kommersiellt betingad uppdelning för att förenkla sortimentshanteringen. Den egentliga vetenskapliga klassificeringen av liljor är betydligt mer detaljerad och omfattar sju olika sektioner med en lång rad undergrupper, men den fullständiga systematiken går vi inte in på här.

Denna förenklade indelning underlättar dock valet av liljor för både hobbyodlare och yrkesträdgårdsmästare. Kungsliljorna, såsom Lilium regale-hybriderna, räknas ofta till en egen grupp – trumpet- eller långblommiga liljegruppen (Lilium longiflorum-gruppen), som gärna odlas för sina ståtliga, doftande och trumpetformade blommor.

På senare år har mycket hybridiseringsarbete skett, särskilt i Holland, vilket lett till att nya grupper ofta dyker upp i katalogerna, exempelvis Lilium x hollandicum och den så kallade LA-gruppen. Dessa är ofta resultatet av korsningar mellan asiatiska och Lilium longiflorum-grupper, och kan ha inslag från många olika arter och sektioner. Även amerikanska hybrider kan ibland erbjudas, främst i internationella sortiment.

Utöver dessa hybrider finns dessutom mängder av rena arter och särskilda specialiteter, vilket gör det lätt att bli lite villrådig kring vilken liljegrupp som passar bäst för just din trädgård.

Viktiga liljegrupper (kommersiell indelning)

• Asiatiska hybrider: Kallas också flockliljor då de har flera klockor per stängel. De återfinns ofta under namnet Lilium x hollandicum i kataloger och är resultat av korsningar bland annat mellan tigerliljan, eldliljan, och den europeiska brandliljan. Dessa liljor är färgstarka, har upprättstående blommor, och är populära som snittblommor. De passar bra i kruka och urnor men kan även planteras på friland, med viss försiktighet då vinterhärdigheten är måttlig. Exempel på sorter: ’Asiatic Pink’, ’Asiatic White’, ’Lollypop’.
• Orientaliska hybrider: Dessa är resultat av korsningar, bland annat mellan Lilium auratum och Lilium speciosum. Blommorna är ofta mycket stora, stjärnformade, nickande och intensivt doftande – typiska snittblommor. Orientaliska hybrider blommar senare än de asiatiska. Exempel: ’Sheherazade’, ’Beverly Dream’, ’Star Gazer’, ’Oriental White’.
• Trumpet- och longiflorum-liljor: Hit hör särskilt kungsliljan (Lilium regale) och påskliljan (Lilium longiflorum). De har stora, trumpetformade och ofta doftande blommor, men är känsligare för vinterfukt och kyla.
• LA-hybrider: Detta är korsningar mellan asiatiska liljor och Lilium longiflorum-grupperna, vilket ger robusta växter med stora, men oftast doftfria, blommor.
• Amerikanska hybrider: Säljs främst via internationella lök- och specialkataloger, där de ofta består av korsningar mellan arter från Nordamerika.
• Rena arter och specialiteter: Utöver hybridsorterna finns en lång rad rena liljearter, alla med egna krav på växtplats och skötsel. Dessa kan ofta ge särskild karaktär och mångfald till trädgården.

Odlingsråd för liljor i Sverige

Att odla liljor på friland i Sverige är utmanande på grund av de långa kalla och ofta fuktiga vintrarna. Många liljor trivs bäst när de har det torrt kring löken under vintervilan. För att lyckas gäller det att skapa så gynnsamma betingelser som möjligt:

• Plantera lökarna relativt djupt och omge dem med sand från alla håll för att minska risken för röta. 
• Både vår- och höstplantering är möjlig: För känsligare sorter fungerar vårplantering bäst. Vid höstplantering rekommenderas riklig vintertäckning med t.ex. torra löv och granris – särskilt första vintern.
• Gammaldags och beprövade hybrider och arter är oftast säkrast att plantera på friland.

Planteringsdjup

Det finns många olika råd, men följande riktlinjer är etablerade:

• Lilium candidum (madonnaliljan) ska planteras grunt, ca 2,5 cm under jordytan och täckas med lös sandjord.
• Mindre liljelökar: 7–10 cm djup.
• Större liljelökar: 10–15 cm djup.

Liljejord

Det finns nästan lika många åsikter om liljejord som det finns trädgårdsböcker, men några grundregler är väl beprövade:

• Jorden ska vara lucker och porös, så att du lätt kan sticka ner armen till armbågen.
• Vattnet ska avledas effektivt, gärna med böjd lutning i rabatten så att vinterväta aldrig står kvar runt lökarna.
• Undvik kompakt, blöt och hård lerjord.
• Bottna rabatten med grov singel till åtminstone 50 cm djup, så att vattnet aldrig blir stående.
• Den rekommenderade jordblandningen för friland är:
  • 1 del sand (kornstorlek upp till 2 mm)
  • 3 delar högklassig plantjord
  • 1 del högklassig kogödsel på säck
• Lägg denna blandning ovanpå det dränerande singellagret, och se till att jordlagret är ungefär 50 cm djupt.

Odling av liljor i kruka

För särskilt känsliga och exotiska liljor är odling i kruka det mest praktiska alternativet. Använd stora och tunga kärl för stabilitet, och bottna alltid med ett lager grus för både tyngd och god dränering. Bind gärna upp de allra högsta liljorna, även om de ofta är ganska stadiga.

Jordblandning och skötsel i kruka

• Jordblandning: 
  • 1 del sand
  • 8 delar kogödsel
  • 8 delar plantjord
• Vattna med flytande blomsternäring varannan vecka under sommaren.
• En stor fördel med krukodling är att du kan flytta liljorna precis när de är vackrast – och även ta undan dem när blomningen är över. Du slipper dessutom liljebaggar lättare.
• Från knöl till blomma tar det ca 14 veckor (100 dagar). Plantera liljor med några veckors mellanrum för blomning hela sommaren.
• Krukan kan inför vintern grävas ner på väldränerad mark, isoleras ordentligt eller helst förvaras frostfritt, t.ex. i en potatiskällare. Välj frostfritt men svalt utrymme – plusgrader är idealiskt.
• Ömtåligare liljor, som annars skulle ha svårt att klara sig på friland, mår bäst av denna behandling.

Exempel på liljegrupper och sorter