Anläggning av potatisland
Av Göran Lindeberg
Ibland vill man ha ett tjockare jordtäcke än det som naturen eller byggentrepenören lagt ut på tomten. Om man inte har sitt hus på gammal åkermark så är oftast jorden dålig för odling. Matjordslagret är tunt och det ligger kanske på näringsfattig moränmark.
Med dagens byggmetoder spelar inte topografin någon roll. Man spränger bort och fyller ut så att man får en tomtmark som passar husen. På 1700- och 1800-talet då Sveriges odlades upp var man noga med placering av byggnader så att man kom i närheten av odlingsbar mark, vatten och annat som behövdes.
Det betyder att om man lagt ett modernare hus på en grusås så är det svårt att få något att växa. Grundvattnet ligger djupt och marken blir torr.
Om man ska komplettera med jord för t.ex. ett potatisland måste det övre jordskiktet, matjordslagret, vara minst 40 cm. Den bästa jorden är s.k. mosand som är sorteringsfraktionen som har mindre kornstorlek än putssand. Man kan få tag på sådant material hos grusleverantörer. I grusåsarna finns det "linser" av sådant fint material som inte har någon annan användning är som fyllnadsmaterial. Det används också då man tillverkar matjord. Då blandas sanden med torv och förmultnad bark (för att det skall bli svart). Matjord från åkermark går sällan att få tag på nu för tiden.
Sådan matjord läggs ut i ett ganska tunt lager då man ska så eller lägga ut gräsmatta. När man vill ha ett trädgårdsland är det viktigt att man får mineraljord och inte en massa torv. Den multnar bort ganska snart och då blir jordlagret för tunt.
Man kan lägga ut mosanden nu på våren eller på hösten. Den sätter sig snabbt och kan brukas med det samma. Mosanden är dock näringsfattig. Ett bra sätt att tillföra växtnäring är att lägga på gräsklipp. Efter några år med gräsklippsgödsling ökar mullhalten och jorden blir svart. Daggmaskar flyttar in och omvandlar gräsklippet till växtnäring.