Allhelgonahelgen
Allhelgonahelgen och Halloween i Sverige: Ursprung, Traditioner och Skillnader
Allhelgonahelgen blandas ofta samman med Halloween, som har kommit till Sverige under senare år. De båda helgerna har vissa beröringspunkter, men det är inte alls samma sak. Allhelgonahelgen bär på en lång kristen tradition, medan Halloween har sina rötter i äldre keltiska seder och har utvecklats till en mer kommersiell och lekfull högtid. Här kan du läsa mer om hur de olika traditionerna skiljer sig och vilka värden de representerar i dagens Sverige.
Allhelgonahelgen – en tid för minne och eftertanke
Allhelgonahelgen firas i Sverige på den lördagen och söndagen som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november. Kärnan i firandet är att hedra och minnas de nära och kära som har gått bort – en tradition som går tillbaka ända till 800-talet. Alla helgons dag har kristna rötter och var ursprungligen en dag för att högtidlighålla kyrkans helgon. I Sverige återinfördes denna nationella helgdag år 1954 och markeras i år av den 1 november, som råkar infalla på en lördag.
Söndagen efter följer Alla själars dag, en dag som började firas på 1100-talet då man särskilt skulle minnas och be för alla avlidna. Dessa dagar är tänkta att stå för ljus, kärlek och värme – att vi tillsammans minns våra kära bortgångna, precis så som Allhelgonahelgen ursprungligen var tänkt.
En uppskattad tradition är att tända ljus på gravar, smycka med vackra vinterdekorationer och samlas till minnesstunder i stillhet och eftertanke. Kyrkogårdarna förvandlas under helgen till hav av små ljuspunkter – det är otroligt vackert att se alla de tusentals ljusen som lyser upp kvällsmörkret! Se till exempel den stämningsfulla Humlebaek-kyrkogården eller stenar och höstlöv vid gravar.
Att fira Allhelgonahelgen kan också innebära en gemensam stund med barnen där man tittar på bilder av släktingar, berättar om deras liv och tänder ett ljus till deras minne – något som hjälper barn förstå och värdesätta sin historia och de personer som gått före oss.
Minnesstunder och gravsmyckning
Att pynta gravar och tända ljus är en djupt rotad sedvänja i Sverige under Allhelgonahelgen. Många familjer samlas vid gravar, lägger kransar och blommor, eller skapar egna dekorationer tillsammans.
Halloween – Leka med skräck och konsumtionskultur
Halloween firas alltid den 31 oktober, och traditionen har sitt ursprung i den keltiska högtiden Samhain som markerade övergången till vinterhalvåret. Under Samhain trodde man att gränsen mellan de levande och de dödas värld var som tunnast, och att de onda krafterna kunde röra sig fritt. Eldar tändes för att skrämma bort häxor och spöken, precis som vi gör i vissa svenska vår- och höstseder.
Namnet "halloween" kommer av engelskans All Hallows' Eve – alltså kvällen före Alla helgons dag. Under 1800-talet förde irländska emigranter traditionen vidare till USA, där Halloween så småningom utvecklades till det vi idag känner igen: med utklädnad i häx- och skelettdräkter, pumpor, godis och spektakulära dekorationer (som här). På 1990-talet kom denna kommersiella och lekfulla variant även till Sverige, där den främst firas av barn och ungdomar som klär ut sig och går "bus eller godis", eller ordnar spökfester för både vuxna och barn.
Bus eller godis och maskerad
En av de mest populära Halloweentraditionerna är att barn klär ut sig och går från dörr till dörr för att fråga efter "bus eller godis". Många ordnar också spökfester eller dekorerar sina hem med pumpor och spöken.
Jämförelse: Allhelgonahelgen och Halloween
| Aspekt | Allhelgonahelgen | Halloween |
|---|---|---|
| Ursprung | Kristen, katolsk högtid (800-tal) | Keltisk naturreligion (Samhain) |
| Syfte | Minnas och hedra döda och helgon, samling och eftertanke | Skrämma bort onda väsen, leka med döds- och skräckteman |
| Datum | Lördagen och söndagen mellan 31 okt – 6 nov | 31 oktober |
| Typiska traditioner | Tända ljus på gravar, minnesstund, gudstjänst, familjesamling | Utklädnad, pumpor, godisjakt, spök- och maskeradfester |
| Stämning | Värme, ljus, hopp, eftertanke | Lekfullhet, skräck, kommersiell |
| Utbredning i Sverige | Firande av alla åldrar, samling på kyrkogårdar och i hemmet | Främst barn och ungdomar, men sprids till fler åldersgrupper |
Likheter och skillnader
Båda högtiderna handlar om liv, död och minnen – men de gör det på olika sätt och med olika uttryck. Allhelgonahelgen har fokus på ljus och stillhet, medan Halloween handlar om skratt, lek och skräckblandad förtjusning.
Dagens firande i Sverige
Halloween har blivit en etablerad tradition i Sverige under senare år, ofta kopplad till höstlovet och med fokus på lek, skräck och bus. Samtidigt lever Allhelgonahelgen kvar som en viktig högtid för många – ett tillfälle till stillhet, minnen och samvaro. Debatten om att kommersen och "spöktemat" tar över eftertanken och det traditionella firandet har blivit alltmer aktuell. Ibland föreslås därför att man håller tydlig isär hållning, till exempel "fredag bus, lördag ljus" – så att Halloweenfirandet sker dagen före den lugnare Allhelgonahelgen.
Oavsett om man vill fira med stillsamma minnesstunder eller med spökfester, finns det idag plats för båda traditionerna i Sverige. Det viktiga är kanske att komma ihåg ursprunget och meningen med varje högtid – att ge både eftertanke och glädje, minnen och nuet, utrymme.
Tips: Skapa minnesplatser och gravsmyckning
Vill du läsa mer om olika sätt att smycka gravar och skapa vackra minnesplatser? Titta gärna på bilderna från [Humlebaek kyrkogård i Danmark](https://odla.blob.core.windows.net/images/artik