Kompostering
Om du tidigare har läst några böcker i ämnet så har du säkert fått en inblick i vilka komplicerade processer som äger rum i en väl fungerande kompost. Låt inte detta avskräcka dig, i själva verket är värme, fuktighet och syretillförsel allt som behövs för att förvandla avfall till näringsrik mylla.
Det behövs ingen av dessa dyra plastbehållare som numera finns i överflöd på varuhus och byggmarknader. Visst kan det fungera, men även om du bara har en liten trädgård fyller du snabbt en behållare på ett par hundra liter, och när du fyllt den inser du tämligen omgående att du i själva verket behöver två behållare eftersom det även under extremt gynnsamma förhållanden tar en tre, fyra månader innan komposten i den första behållaren är färdig. Vill du ändå tvunget ha någon form av behållare så tillverkar du lätt en av spillvirke eller några meter nät enligt våra anvisningar.
Att välja en lämplig plats för komposten.
När man ska anlägga en kompost bör man placera den i anslutning till trädgårdslandet eftersom man i regel använder det mesta av den färdiga myllan till att förbättra jorden där. Flera författare till kompostböcker rekommenderar att man placerar komposten i närheten av köksingången för att man inte ska behöva gå så långt när man bär ut det komposterbara hushållsavfallet. Har man en liten trädgård kan man kanske finna en lämplig plats mitt emellan huset och trädgårdslandet.
Om det är möjligt anlägger man komposten i skuggan av ett träd eller några större buskar. Eventuella rötter från träd eller buskar som växer in komposten gör ingen större skada, utan är snarare en fördel eftersom de tar tillvara en del av den näring som i annat fall läcker ifrån komposten och förorenar grundvattnet.
Kompostbehållare eller inte.
Det finns på marknaden en mängd olika typer av kompostbehållare och det enda de har gemensamt är det höga priset. Om du väljer att kompostera direkt på marken i en enkel hög, i en hemmabyggd konstruktion, eller i en köpt behållare av grön plast är väl mest en smaksak. Vissa anser att en köpt behållare ser prydligare ut, men en komposthög direkt på marken täckt med ett lager löv eller halm kan se väl så bra ut och upplevs av de flesta som ett naturligare inslag i trädgården.
Om du väljer att köpa en behållare så ta i rejält, om du räknar med att behöva en på 500 liter, köp då en minst dubbelt så stor, för efter ett tag kommer du att upptäcka att den ändå är för liten för dina behov. Dessutom är det i en större behållare betydligt enklare att hålla värme och fuktighet på en för nedbrytningen gynnsam nivå. Se till att det är en stabil konstruktion som tål hårda tag under många år, den ska ha en öppen botten där det eventuellt kan finnas ett grovmaskigt nät, det finns även kompostbehållare med tät botten vilket är helt förkastligt, dessa har överhuvudtaget inte i trädgården att göra. En kompost måste för att fungera tillfredställande ha direktkontakt med marken under.
Hur går man tillväga vid anläggningen.
Det viktigaste är alltid blandningen av materialet samt att det är lagom fuktigt och det finns en god syretillgång.
Finfördela materialet.
Tänk på att vid alla former av kompostering går nedbrytningsprocessen snabbare om råmaterialet är finfördelat, dessutom tar materialet mindre plats i komposten.
Löv, häckklipp och klenare kvistar finfördelar du enklast genom att köra över det ett par gånger med gräsklipparen. För grövre material i större mängder behövs det däremot någon form av kompostkvarn.
Storleken är viktig.
En komposthög direkt på marken formar man enklast som en limpa med en bredd på en och en halv meter och knappt en meter hög, längden bestäms av hur mycket material som ska komposteras. Tänk på att en liten kompost har svårt att få upp temperaturen och lätt kallnar, uppnås inte en tillräckligt hög värme går processen betydligt långsammare och dessutom överlever patogena bakterier, ogräsfrön och skadliga insektslarver.
Nedbrytningen i komposten har bäst förutsättningar när temperaturen ligger mellan 35 och 55 grader, som allra snabbast går den vid en temperatur mellan 40 och 55 grader.
Fuktighet.
Konsistensen ska vara som en urkramad tvättsvamp, det innebär en fuktighetshalt på 50-60 procent. I en öppen behållare eller i en komposthög direkt på marken är det i regel inga problem att hålla en jämn fuktighet. I normala fall sköter naturen själv om det på ett föredömligt sätt. Vid långvarig torka eller i en sluten behållare får man däremot vattna med jämna mellanrum. Vänta inte för länge, en helt uttorkad kompost är inte lätt att vattna, risken är stor att vattnet bara rinner rakt igenom.
Tänk på att ogräs som växer på komposten stjäl vatten, täck därför alltid ytan med ett lager löv, halm eller annat lämpligt material så inte ogräset får fäste.
Ventilation.
En god tillgång på luft är en förutsättning för en väl fungerande kompost. En blandning av olika material i olika storlekar är oftast tillräckligt för att ombesörja den luftväxling som krävs. Blir innehållet för kompakt luftar man enklast genom att blanda i något grövre material. Komposten får absolut aldrig packas eller trampas till.
Tillsatser.
En liten mängd trädgårdsjord eller ännu hellre gammal kompost bör alltid tillsättas för att skynda på processen. Undvik däremot de speciella kompostmedel som finns i handeln, det är bortkastade pengar eftersom allt som behövs för att sätta igång komposteringsprocessen finns i överflöd i naturen. Undvik också att tillsätta kalk eftersom det är lätt att överdosera och då försvinner det värdefulla kvävet ut i luften som ammoniak. En viss mängd organiska gödselmedel (blodmjöl, urea mm.) kan eventuellt tillsättas om komposten innehåller mycket kolrikt material som torra löv, halm, sågspån och liknande. Men dessa medel är förhållandevis dyra och gör definitivt bättre nytta direkt i trädgårdslandet. Försök i stället balansera det kolrika materialet med en inblandning av färskt gräsklipp som är kväverikt och oftast finns tillgängligt i överflöd.
Handelsgödsel är något du av miljöskäl helt bör undvika i trädgården och har givetvis inte hellre i komposten att göra.
Anläggningen.
Börja alltid med att lägga ett lager luftigt material i botten t.ex. grenar, kvistar eller häckklipp, fyll sen på med material från trädgården och köket efterhand som det finns tillgängligt.
Försök hela tiden lägga på en blandning av material så det inte blir enhetliga skikt av de olika ingredienserna. Animaliskt avfall från köket samt sjuka växtdelar och ogräs lägger du alltid i mitten av komposten och täcker noga så slipper du problem. Emellanåt strör du över ett par liter trädgårdsjord eller gammal kompost.
När behållaren är full eller den öppna komposten har fått den storlek du vill ha kan den ligga ifred ett par månader. Har du lagt en kompost direkt på marken utan någon form av behållare så täcker du den lämpligen med löv eller halm som isolering.
Det tar nu allt från tre månader till två år innan komposten är färdig, allt beroende på vilken typ av avfall som ingår och förhållandena under processen. Allt du behöver göra är att någon gång då och då kontrollera fuktigheten. Om du vill kan du självklart vända komposten några gånger för att påskynda nedbrytningen även om det inte är nödvändigt. Rent generellt kan man säga att ju oftare du vänder komposten desto fortare blir den färdig, men det är ett tungt arbete och absolut inte nödvändigt om du har tid att vänta på din mylla.
Vilken typ av avfall kan man kompostera.
- Aska
Träaska från vedpanna, braskamin och öppenspis, men inte i för stora mängder, högst 2 dl per 100 liter kompost. Strö ut askan på gräsmattan istället, där gör den bättre nytta där den motverkar försurning och mossbildning.
Undvik kol-, koks- och cigarettaska. - Bark
Alla typer av finfördelad bark kan läggas i komposten, bryts sakta ner på grund av sitt stora kol innehåll och bör därför blandas med t.ex. gräsklipp. - Barr
Alla typer av barr kan läggas i komposten, men speciellt granbarr i stora mängder kan vara farligt för vissa växter. - Ben
Ben kan läggas i komposten men bryts ner mycket långsamt. Mindre ben från t.ex. fågel kan köras i kompostkvarn, medan grövre ben får krossas för hand. - Fjäder
Fjäder innehåller en hel del kväve och passar därför bra i komposten. - Frukt
Frukt och bär går bra att lägga i komposten, dock måste skal från apelsiner, citroner m.fl. finfördelas för att brytas ner inom rimlig tid. - Grenar och kvistar
Finfördelade grenar och kvistar blandat med t.ex. gräsklipp passar utmärkt i komposten. Använd kompostkvarn, eller om du har gott om plats lägg grenarna i en hög att torka över en säsong, sen kan man mer eller mindre smula sönder dem för hand. - Grillkol
Krossad grillkol kan man i begränsad omfattning lägga i komposten, men eftersom den praktiskt taget aldrig bryts ner så tillför den ingenting. - Gräsklipp
Måste blandas väl med ett mer kolrikt material. Använd hellre gräsklippet som ytkompost i trädgårdslandet där det gör bättre nytta. - Grästorv
Grästorvor från t. ex. gräsmattans kantskärning är perfekt att lägga i komposten om du skakar av den mesta jorden så det inte blir för kompakt. - Häckklipp
Lämpligt som underlag för komposten. Finfördelat går det bra att blanda med annat material i komposten om det inte är i för stora mängder. - Hö och halm
Måste blandas med ett kväverikt material, t.ex. färskt gräsklipp eller stallgödsel. - Jord
Lite trädgårdsjord gör underverk i komposten. - Kottar
Bryts ner sakta men luftar bra i komposten - Köksavfall
Kväverikt, och bland det bästa man kan lägga i komposten. - Latrin
Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över. I regel krävs det speciellt tillstånd för att kompostera latrin. - Löv
Löv läggs i komposten så färska som möjligt. Gamla löv bör helst finhackas och blandas med något kväverikare material. - Ogräs
Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över. - Papper
Hushållspapper, oblekta servetter, papperspåsar, äggkartonger och andra liknande förpackningar kan man lägga i komposten. - Sjögräs och Tång
Sjögräs och tång från stranden innehåller mycket kväve och blandas lämpligen med torra löv eller sågspån. Tänk på att det stora innehållet av natrium kan vara skadligt för vissa växter. - Snäckskal
Krossade eller malda, men inte i några större mängder. - Stallgödsel
Stallgödsel gör underverk i komposten. Blanda med torra löv, halm sågspån eller annat kolrikt material. - Stenmjöl
Stenmjöl innehåller mycket kisel och dessutom en mängd andra viktiga mineralämnen som bryts ner av bakterier. En mindre mängd stenmjöl kan därför utan problem läggas i komposten. - Sågspån
Sågspån går utmärkt att lägga i komposten, men blanda väl med annat material. Om du sågar upp ved med motorsåg tänk då på att sågspånet alltid innehåller en liten mängd kedjeolja och inte är lämpligt att lägga i komposten. Om du inte redan har gjort det så byt till biologiskt nedbrytbar kedjeolja. - Tidningar
Dagstidningar rivna i strimlor eller hopknycklade, blandat med gräsklipp eller köksavfall, men aldrig i några större mängder. - Torv
Går bra att blanda i komposten i mindre mängder men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet. - Urin
Går bra att blanda i komposten men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet eller som gödning till gräsmattan. Vass
Vass är rik på näring och finfördelad passar den därför bra i komposten.Vad ska man undvika att blanda i komposten.
- Kalk
Det är en vanlig missuppfattning att man bör kalka komposten, men det är helt fel, och gör i regel mer skada än nytta eftersom för komposten värdefullt kväve avgår till luften som ammoniak. - Handelsgödsel
Bör av miljöskäl undvikas. - Kompostmedel
En onödig utgift och gör dessutom ingen större nytta. - Sand, sten, lera, gyttja
- Fett
T.ex. smör och matolja i större mängder bör undvikas. - Salt
Kan i större mängder vara skadligt. - Tobaksaska och cigarettfimpar.
Innehåller tungmetaller och för växterna skadliga ämnen. - Dammsugarpåsar
Innehåller mycket tungmetaller. Oorganiska material.
T.ex. glas, plåt, plast mm.ska inte läggas i komposten.De viktigaste punkterna för ett lyckat resultat.
- Ett blandat finfördelat material med ett väl avvägt kol/kväve förhållande.
- En fuktighet på 50-60 procent.
- God syretillförsel.
En temperatur på 40-55 grader.
Även om du inte kan uppfylla dessa fyra punkter till 100 procent behöver du inte vara orolig. Det är så vist ordnat i naturen att även om du gör allting fel så är kompostering ingenting man direkt kan misslyckas med. Ditt organiska avfall blir under alla förhållanden alltid till den finaste mylla även om det kanske tar lite längre tid.
Christina Alvner