Kompostering

Har du inte tidigare komposterat ditt organiska avfall kan du här få en hel del tips om hur du blir självförsörjande på den jord och näring som dina växter behöver. Att du sen samtidigt gör en miljöinsats får väl närmast betraktas som en positiv bieffekt.

Kompostering för moderna trädgårdar

Om du tidigare har läst några böcker i ämnet har du säkert fått en inblick i vilka komplicerade processer som äger rum i en väl fungerande kompost. Låt dig inte avskräckas – egentligen är det ganska enkelt. Värme, fuktighet och syretillförsel är allt som behövs för att förvandla avfall till näringsrik mylla. Processen sköter sig till stor del själv, och du kan läsa mer om enkla metoder och komposteringstips i november.

Du behöver inte köpa dyra plastbehållare som numera finns i överflöd på varuhus och byggmarknader. Visst kan de fungera, men även en liten trädgård fyller snabbt en behållare på ett par hundra liter – och du kommer snart att märka att det behövs minst två för kontinuerlig kompostering, då det tar flera månader innan en behållare är färdig, även i bästa fall. Vill du ha en behållare kan du enkelt bygga en själv av spillvirke eller några meter nät. Steg-för-steg-anvisningar hittar du på Odla.nu.

Att välja en lämplig plats för komposten

Placera komposten nära trädgårdslandet – där du ändå använder den mesta myllan. Vissa rekommenderar att placera komposten i närheten av köksingången för att lätt kunna bära ut hushållsavfall. Har du en mindre trädgård kan en kompromiss vara att välja en plats mitt emellan huset och landen, så det blir lätthanterligt både för trädgårds- och köksavfall. Låt praktiska tips guida dig till rätt plats.

Om möjligt, anlägg komposten i skuggan av träd eller större buskar – detta skyddar mot uttorkning på sommaren. Eventuella rötter gör oftast inte skada, utan kan tvärtom ta tillvara på överflödig näring och minska näringsläckaget till grundvattnet.

Behållare eller hög?

Det finns idag många olika kompostbehållare på marknaden – deras gemensamma nämnare är ofta priset. Om du vill kompostera direkt på marken, i en enkel hög eller i egen konstruktion fungerar det minst lika bra som en köpt behållare, så länge du ser till att komposten har direktkontakt med marken. En prydlig plastbehållare kan vara estetiskt tilltalande, men en täckt hög med löv eller halm smälter in naturligt och fungerar utmärkt.

Köper du en behållare – tänk större än du först tror dig behöva, gärna minst 1000 liter, eftersom nedbrytningen gör att volymen snabbt minskar men du fyller på fortare än du tror. Det underlättar också värmehållningen och därmed nedbrytningen. Behållarens botten ska vara öppen för markkontakt och gärna förses med grovmaskigt nät mot sorkar. Undvik heltäckande bottenplattor – dessa försämrar både syretillförsel och tillgänglighet för mikrober och maskar.

Grunderna för lyckad kompost – så gör du

Det allra viktigaste för en effektiv kompost är en blandning av olika material, lagom fuktighet och god syretillgång.

Finfördela allt material

Ju finare du delar t.ex. löv, häckklipp och tunna kvistar, desto snabbare går nedbrytningen (läs varför här). Gräsklippare och kompostkvarn gör jobbet effektivt. Grövre material bryts långsamt ned, men förbättrar luftcirkulationen.

Kompostens optimala storlek

En öppen hög på marken formar du bäst som en "limpa" – cirka 1,5 meter bred och knappt 1 meter hög. Mindre högar når inte tillräcklig värme, vilket gör processen långsammare och ökar risken för kvarvarande ogräsfrön och patogener. Vid rätt storlek uppnår du lättare en temperatur mellan 35 och 55 grader – optimalt för snabb nedbrytning och hygienisering.

Rätt fuktighet

Komposten ska kännas som en urkramad tvättsvamp – fuktig men inte blöt (50–60% fuktighet). Uteslutande torra eller blöta material försvårar processen. Är sommaren torr, vattna försiktigt, men undvik att blöta ner den helt – då rinner vattnet bara rakt igenom. Täck ytan med löv eller halm, det bevarar fukt och minskar ogrästillväxt.

God ventilation

Syre är livsviktigt för de mikrober och maskar som omvandlar avfallet till jord. Blanda in grovt material i botten och varva grövre och finare material, detta underlättar luftväxling. Trampa aldrig ihop eller packa komposten! Om innehållet blir för kompakt – vänd eller rör om, alternativt tillsätt mer grovt material för att lufta.

Tillsatser – vad är värt att ha?

Lite trädgårdsjord eller gammal kompost påskyndar processen genom att tillföra mikroliv. Särskilda “kompostmedel” från handeln kan du spara pengarna på – de behövs sällan, vilket också påpekas i komposteringstipsen. Undvik att tillsätta kalk, det riskerar att påskynda kväveförlusten; handelsgödsel behövs inte, och är tveksamt ur miljöperspektiv.
Har du mycket torra, kolrika material (löv, spån, halm) – addera gräsklipp eller annat kväverikt – och för balansens skull kan även små mängder urin tillsättas om du vill.

Anläggning – så bygger du upp komposten

Börja med ett luftigt bottenskikt, t.ex. grenar, kvistar eller häckklipp, därefter varvar du trädgårdsavfall och köksavfall i omgångar. Håll lagren blandade, undvik att lägga materialet i tjocka skikt av samma sort. Animaliskt avfall, sjuka växtdelar och ogräs lägger du i mitten av högen och täcker noga för att minska lukt och eventuella problem med skadedjur.

Toppa gärna med ett tunt lager jord eller gammal kompost då och då. När behållaren är full eller högen har lämplig storlek, låter du den vila 3–12 månader, beroende på material och temperatur. Täck öppen kompost med löv eller halm för att isolera.

Vill du snabba på nedbrytningen? Vänd högen någon eller några gånger under processen – men oroa dig inte om du hellre vill låta tiden göra jobbet. Ju oftare du vänder, desto fortare blir komposten klar, men komposteringens styrka är att den fungerar såväl aktivt som passivt.

Vad är lämpligt material?

Gott att lägga i komposten:

Löv, gräsklipp, kvistar (finfördelade), häckklipp
Köksavfall, frukt- och grönsaksrester
Träaska (i liten mängd; max 2 dl/100 liter – ännu bättre att sprida på gräsmattan där den motverkar försurning)
Stallgödsel, sågspån (blanda alltid med kväverikt material)
Tidningspapper och hushållspapper (i mindre mängd)
Sjögräs, tång, krossade snäckskal
Barr (ej för mycket granbarr)
Ben (bryt eller mal mindre ben, stora förmultnar dock mycket långsamt)
Vass, grästorv, halm (gärna blandat med annat material)
Fjädrar (kväverika)
Jord, gammal kompost

Undvik att lägga i komposten:

Kalk: risk för kväveförlust
Handelsgödsel och kompostmedel: onödigt eller direkt dåligt för miljö/ekonomi
Fett, matolja, stora mängder salt
Tobaksaska, cigarettfimpar, dammsugarpåsar (tungmetaller)
Oorgan