Julens botanik

Julens traditioner i förändring: Från mandel till mistel

Under de senaste hundra åren har svenska jultraditioner genomgått stora förändringar. Flera nya inslag har blivit en självklar del av firandet, som jultomten, advents- och Luciafirande samt julklapparna. Samtidigt har de äldre traditionerna inte försvunnit helt – julens alla dofter, smaker och stämningar känns fortfarande igen år efter år.

Smaker och dofter som förenar generationer

En av de tydligaste kopplingarna till det gamla julfirandet är just dofterna: kanel, saffran och pepparkaksdoft är fortfarande oumbärliga för den rätta julkänslan. Lika självklara är dofterna av gran och hyacint, som sprider sig i hemmen. Traditionella rätter som julskinka och risgrynsgröt smakar lika gott idag och julottan samlar fortfarande många till tidig morgonmässa.

Historiska perspektiv: Från utställning till julfirande idag

För ett antal år sedan anordnade Göteborgs botaniska trädgård en utställning med temat "Från mandel till mistel", som presenterade många av de historiska julvanorna, deras betydelse och koppling till dagens firande. Mycket fokus låg på just de äldre sederna och hur de fortfarande lever kvar, även om formerna utvecklats.

Inför julen var förberedelserna både tidskrävande och omfattande, särskilt innan hel- eller halvfabrikat fanns att tillgå. Allt skulle göras från grunden: hemmen skulle städas, bakas, syltas och stekas, kött och fisk konserverades, och dekorationer och små pyssel tillverkades lång tid i förväg. Först när allt var klart kunde den stora julhelgen, ofta omgiven av den utökade kärnfamiljen, börja. Annandagen var traditionellt bjudningsdag, då man träffade vänner och släkt, antingen hemma eller på besök.

Kryddor, nötter och frukter – julbordets självklara ingredienser

Kryddorna har alltid haft en särskild plats i svensk jultradition. Bland pepparkakskryddorna märks kanel, pomerans, ingefära och nejlika som de mest kända, men även kryddpeppar till pressyltan, anis, saffran till julebröd, vanilj till kakor och bullar, samt glöggkryddor och snapskryddan åbrodd bidrar till en rik doftupplevelse som hör julen till. Saffran, i synnerhet, har blivit något av ett signum för svenskt julbak och förvandlar såväl lussekatter som saffransbullar till klassiker på gottebordet.

Nötter har alltid varit ett traditionellt inslag – hasselnötter, valnötter, sötmandel och krakmandel, pekan-, paranöt, cashewnöt och ännu fler sorter samsas än idag med russin, torkade dadlar och fikon. Dessa har inte bara gett smakupplevelser, utan även sysselsättning under långa helgdagar då nötknäckandet blev en familjeaktivitet. I dag ses ofta även en kokosnöt på gottebordet, till glädje för småfåglarna när resterna hängs ut i trädgården.

Fruktkorgen är också obligatorisk vid julbordet. Tidigare bestod den mest av äpplen och apelsiner, men nuförtiden kan det vara ett riktigt ymnighetshorn, fyllt med frukter från hela världen, vilket speglar både förändrade handelsmönster och utökad tillgång.

Julmat, drycker och dekorationer

Den klassiska julmaten har sitt ursprung i självhushållets dagar: hemmaslaktade grisar gav skinka och korv, och olika kålsorter – som röd- och grönkål – odlades och tillagades på många sätt inför storhelgen. Risgrynsgröt var ett måste, och att lägga fram ett fat gröt till tomten hörde till traditionen.

Dryckerna har också en given plats på det svenska julbordet. Klassiskt är glögg i olika tappningar – ibland som variationsrika kryddblandningar, ibland som Glühwein. Det är också vanligt med svagare drycker som enbärsdricka, lingondricka och julöl. På den starkare sidan finner man saffransbrännvin, kryddbrännvin och besk – men här har också många lokala varianter utvecklats med tiden.

När det gäller dekorationer utgjorde halmslöjd länge en viktig del av julpyntet. Stolta halmbockar, stjärnor, kransar och självklart småfåglarnas julkärve tillverkades och prydde hemmen. Grankvistar, lingonris och mosslummer användes flitigt för att skapa en naturlig och festlig stämning.

Blommor i julens tecken

Ingen jul är komplett utan blommor. Hyacinter köptes förr som lökar och drevs till blom i tid för jul. Julkaktusen, sällsynt men efterlängtad, skulle till exempel gärna slå ut till själva julhelgen. Senare har amaryllis blivit populär och många driver den själva hemma. Även moderna inslag som julstjärna, julbegonia, tazetter och cyklamen har tillkommit och fortsätter utgöra vackra julblommor. Nya sorter dyker dessutom ständigt upp på marknaden.

Gammalt och nytt möts i julens firande

Att bryta nötter, känna dofterna av saffran och gran, och pynta hemmen med halmslöjd och blomster har alltjämt en förmåga att skapa traditionell julstämning – trots all modernisering kring firandet. Många av våra nutida traditioner och smaker bygger fortfarande på de äldre jularnas ordning, och även om vi numera gärna tar hjälp av nya ingredienser och influenser, är grunden densamma.

Julseder förändras, men dofter, smaker och känsla av gemenskap – från mandel till mistel – förblir evigt förknippade med svensk jul.

Bilderna i artikeln (se ovan) illustrerar klassiska inslag: kålsorter, frukter, halmslöjd, kryddor, nötter, julbak, vackra orkidéer (vanilj) samt småfåglarnas julbord – och speglar tydligt hur gammalt och nytt blandas i vårt julfirande.

Vill du veta mer om saffran och dess plats i svensk jultradition? Läs vidare här: Saffran – doft, färg och smak i juletid