Höstastrar

Höstastrar – Senhöstens glädjespridare

När nästan alla andra växter har gett upp lyser de ännu – höstastrarna. Med sin färgprakt och långa blomningstid är de ovärderliga för att skapa liv i trädgården ända in på senhösten. De fungerar också utmärkt som snittblommor och ger vackra höstbuketter, gärna ihop med kvistar och bär.

Aster-släktet är stort, med över 500 arter som inkluderar både annueller, bienner och perenner. Det är dock de perenna arterna och sorterna som blommar sent och oftast kallas ”höstastrar”, även om begreppet innefattar flera olika arter och hybrider.

Viktiga arter och populära sorter

Aster amellus (brittsommaraster)

Aster amellus är en buskig och lättodlad art som blir 50–70 cm hög. Den har håriga stjälkar, lansettlika blad och blommar länge, ofta från juli till oktober. Blommorna är stora, upp till 6 cm, och oftast blålila eller rosa med en gul mitt. Några kända sorter är 'King George' (extra storblommig), 'Lady Hindlip', 'Dwarf King', 'Sonia' och 'Veilchenkönigin'. Växten är tålig och angrips sällan av sjukdomar, härdig till zon 5.

Aster novae-angliae (luktaster)

Luktastern är känd för sin höjd, 90–200 cm beroende på sort, och dess sena blomning från september till november. Det är en imponerande perenn med grova stjälkar och lansettlika blad länga växten; bladen längst ner vissnar ofta tidigt, så plantera gärna luktastern bakom större växter som kan dölja detta. Färgskalan går från rosa och rött till djupt violett, och blombladen är smala i flera lager kring en gul mitt. Bland sorterna märks 'Barr’s Pink', 'Septemberrubin', 'Alma Pötschke', 'Rubinschatz' och 'Andenken an Alma Pötzschke', alla zon 5.

Aster x frikartii (kokardaster)

Kokardastern är en korsning mellan Aster amellus och Aster thomsonii. Den blir 50–100 cm och blommar redan i augusti–september med stora, blåvioletta blommor (upp till 8 cm i diameter). Stjälkarna är kraftigt förgrenade, och bladen är mörkgröna och ovala. Den tål bara mildare vintrar och kräver vinterskydd (zon 1–2). Populära sorter är 'Jungfrau' och 'Mönch'.

Aster novi-belgii (höstackster, inkl. oktoberaster)

Den så kallade "riktiga" höstastern har starkt förgrenade stjälkar och blir 100–120 cm hög. Blommorna är ca 3 cm och finns i många färger och former – enkla, dubbla, ljusrosa, röda, blå eller vita. De senblommande, låga oktoberastrarna (20–45 cm), tidigare kallade A. dumosus, räknas nu hit, och blommar sent, ofta i oktober–november – ibland så sent att de inte hinner slå ut i högre zoner. 'Lady in Blue', 'Jenny', 'Alice Haslam', 'Chequers', 'Crimson Brocade', 'Marie Ballard' och 'Blandie' är några kända namn.

Aster sedifolius (prickaster)

Prickaster blommar i augusti–september och blir mellan 50–150 cm hög. Blommorna är ljuslila, samlade i täta kvastar. Särskilt populär är 'Nanus', en lågväxande variant (30–50 cm). Väldigt härdig, klarar zon 6.

Aster vimineus (slöjaster)

Slöjaster blommar länge från sensommar till höst och bildar buskar runt 1 m höjd. Sorten 'Lovely' har små, rosavita blommor och är uppskattad för sin långa blomningstid.

Odlingsråd

De flesta höstastrar är typiska rabattväxter och vill ha kraftig, näringsrik, väldränerad och gärna kalkhaltig jord. Gott om sand förbättrar syretillgången i jorden. Plantera dem soligt till halvskuggigt för mest blomning. Gödsla tidigt på våren, men inte precis före blomning – för mycket kväve minskar antalet blommor och ökar mörka blad samt risken för sjukdomar. Satsa hellre på fosfor och kalium.

Vattna så att jorden hålls jämnfuktig men aldrig blöt; torka ökar risken för att framför allt oktoberastrar angrips av mjöldagg. Dela tuvorna vartannat eller vart tredje år för att undvika kala mittpartier och föryngra beståndet. Särskilt sena sorter kan få en bättre start nästa år om du vintertäcker dem.

För att dölja fula, vissna nederblad på sorter som luktaster kan du plantera dem längre bak i rabatten, bakom lägre perenner med yvigt bladverk. Håll rabatten luftig och kombinera höga och låga växter så att luftcirkulationen blir god och mjöldagg förebyggs.

Sjukdomar och problem

Mjöldagg är den vanligaste sjukdomen, särskilt hos låga oktoberaster och vid torr eller trång växtmiljö. Förebygg genom regelbunden vattning, god gödsling med lågt kväve och genom att hålla plantorna luftiga. Ta bort angripna blad för att minska smittspridning. I allvarliga fall kan särskilda svampmedel användas, men ofta räcker förebyggande åtgärder. Om plantorna får