Stallgödsel
Stallgödselns egenskaper, användning och betydelse för odling
Stallgödsel är ett klassiskt organiskt gödselmedel som tillför viktiga näringsämnen som kväve, fosfor och kalium samtidigt som det förbättrar markens struktur och ökar mullhalten. Genom att återföra näring och organiskt material till jorden bidrar stallgödsel till ett hållbart kretslopp i både småskalig och storskalig odling. Olika djurslag ger gödsel med varierande näringsinnehåll och egenskaper, vilket påverkar hur och när de bäst används.
Tillämpning och grundläggande råd
Obränd stallgödsel bör inte tillföras på våren, eftersom grödorna då lättare angrips av skadedjur eller drabbas av sjukdomar. Dessutom kan smaken försämras. Vid odling av rotfrukter bör man vara speciellt försiktig, eftersom både kvalitet och lagringsduglighet lätt kan påverkas negativt. Allra bäst är att tillföra stallgödsel på hösten och vända ner den i jorden—detta minskar risken för näringsförluster, eftersom en del av näringen annars riskerar att gå förlorad till luften eller rinna bort med nederbörd om gödseln lämnas ytligt över vintern. På så vis kan grödorna dra nytta av ett välbalanserat näringsinnehåll under påföljande växtsäsong.
Olika former av stallgödsel
Fårgödsel
Torr och kväverik, vilket gör den snabbverkande och näringsrik. Gödseln bryts ner snabbt och avger då värme, vilket kan gynna mikrolivet i jorden.
Hästgödsel
Näringsrik och snabbverkande, även den torr och sönderdelas snabbt med värmeutveckling som följd. Passar särskilt bra att använda i varmbänkar där man vill ha tidig jorduppvärmning. Bäst effekt uppnås under första året, men hästgödsel är också ett utmärkt jordförbättringsmedel generellt.
Hönsgödsel
En av de mest näringsrika gödselsorterna, med mycket högt kväveinnehåll. Eftersom den är så snabbverkande lämpar den sig utmärkt som övergödsling under sommaren, det vill säga för att snabbt tillföra extra näring om grödorna visar tecken på näringsbrist. Dock måste man vara försiktig vid användningen, då överdosering lätt gynnar bladtillväxten på bekostnad av rot- och fruktutveckling, och kan försämra grödans lagringsegenskaper.
Kogödsel
Innehåller mindre näring än får-, häst- eller hönsgödsel, men är rik på mullämnen som förbättrar jordens struktur. Kogödsel är kall och fuktig och bränner därför långsamt, vilket gör att dess näringsverkan ofta sträcker sig över flera år. Därmed är den utmärkt till jordförbättring och långsiktig odling.
Grisgödsel
Liknar kogödsel men har generellt något högre näringsvärde och ett högt innehåll av kalium, vilket är viktigt för flera trädgårdsodlade grödor.
Är stallgödsel nödvändigt?
Det är en vanlig missuppfattning att stallgödsel måste användas om man avstår från konstgödsel. Många odlare har framgångsrikt odlat i många år utan att tillföra vare sig stallgödsel eller konstgödsel, genom att istället utnyttja alternativa metoder som växtföljd, täckodling, gröngödsling eller kompostering av trädgårdsavfall. Om du saknar tillgång till stallgödsel finns det alltså goda möjligheter att ändå uppnå fina odlingsresultat utan kemiska tillsatser, särskilt om du anammar ett kretsloppsbaserat arbetssätt i trädgården.
Stallgödselns roll och miljöaspekter
Stallgödsel är en resurs som, när den används på rätt sätt, kan stärka bördigheten och långsiktiga hälsan i både liten och stor skala. Dess betydelse är särskilt stor inom ekologisk odling, där konstgödsel är uteslutet, och där stallgödsel tillsammans med andra organiska tillskott utgör basen för näringsförsörjningen. Samtidigt kräver hanteringen noggrannhet—felaktig utbringning, fel tidpunkt eller ytspridning kan leda till näringsläckage och miljöpåverkan. Planera alltså spridningstidpunkt och inarbetning av gödsel efter grödans behov och markens förutsättningar.
Genom att välja rätt typ av stallgödsel och sprida den med omsorg får du ut största möjliga nytta i trädgårdslandet—eller på åkern—och bidrar till ett mer hållbart kretslopp i odlingen.
Läs mer om övergödsling här.