Buxbom

Den vintergröna buxbomen är i södra Sverige, upp till zon 3, en mycket populär häckväxt, särskilt för låga, klippta häckar. Man kan också forma roliga figurer av den, antingen genom frihandsklippning eller genom att låta busken växa runt en ståltrådsform och sedan klippa efter denna.

Olika former av "klot" i kruka har på senare år också blivit mycket populära.

Självklart kan man ha buxbom även friväxande, bara man kortar in ev. för långa uppstickare i april. Annars beskärs den under april och i augusti, men man kan också göra en sommarbeskärning vid midsommartid för att hålla den vältrimmad och i stram form.

Av buxbom odlas två arter i Sverige. Koreabuxbom, Buxus microphylla var. koreana som är en 25-60 cm hög och lika bred buske med håriga unga skott och runda till ellipsformade 6-15 mm långa blad. Den är endast härdig i sydligaste Sverige, zon 1, ev. 2.

Rundklippta bollar av Buxus microphylla 'Faulkner' ses allt oftare till salu i plantskolorna. Tänk bara på att ta in krukan i frostfritt utrymme under vintern särskilt om du bor kallare än i zon 1-2, så att den inte fryser. Man kan också pröva att övervintra med en jutesäck runt plantan.

Den vanliga buxbomen, Buxus sempervirens, kan bli upp till 3 m hög hos oss. Den är dock långsamväxande. De läderartade, glänsande vintergröna bladen kan bli 3 cm långa beroende på sort. Skotten är kantiga, olivgröna. Den blommar med oansenliga, små gröngula blommor.

Några namnsorter som finns i odling nämns här. Det kommer nya hela tiden, t.ex. bedriver holländarna ett flitigt korsningsarbete.

'Angustifolia', smalbladig buxbom. Dess blad är smala och lancettlika, ljusare gröna än hos arten.

'Handsworthiensis' är en robust sort med upprätt växtsätt och styva, tjocka grenar och tjocka, mörkt gröna blad.

'Rotundifolia' har rundade äggformiga, blågröna blad som blir ca. 2,5 cm långa.

'Suffruticosa' kallas för kantbuxbom och är den mest använda sorten till infattning, t.ex. på örta- och kyrkogårdar.

'Vrams Gunnarstorp' är en sirlig och småbladig sort med blågröna blad.

Som 'Variegata' säljs tydligen felaktigt flera olika former. En del har vitfläckiga, smala blad, den skulle egentligen heta 'Argentea Variegata'. Hos denna sort kan man också se lite rosa skiftningar i de nya bladen.

En annan sort som ses säljas som 'Variegata' har gula kanter på de smala bladen, den är förmodligen sorten 'Elegantissima' eller också 'Elegans'.

'Aureovariegata' har snyggt gulgrönvariegerade, rundade blad, den är småvuxen och vacker.

'Marginata' är mycket liknande föregående.

'Newport Blue' har blågröna blad med gulvita skiftningar på bladen.

'Blauer Heinz' är svårbeskrivbar, de nya bladen är ljust gröngula med blådaggiga ovansidor, senare ljust blågröna.

'Globosa' har naturligt klotformad växtsätt och kan användas till klot.

'Pyramidalis' däremot har ett smalt pyramidformat växtsätt och kan därmed användas till att göra koner av.

Även 'Raket' växer rakt upprätt.

'Sultan' och 'Sentinelle' har gul nytillväxt och bladen är sedan livligt gröngula.

'King Midas' är helt gulbladig, även under sommaren.

'Butterworth' har smala blad och nytillväxten är just smörgul.

'Pendula' har lätt hängande grenar och antar ofta bronsfärg under vintern.

'Aureopendula' har samma växtsätt men gulvariegerade blad.

'Parasol' är också hängande, men har kraftigare växtsätt än föregående.

Det pågår försök med en ny, lovande sort av buxbom, 'Polar'. SLU håller på med att jämföra den med andra på marknaden förekommande sorter samt några kloner från SLU/Ultuna respektive SLU/Alnarp.

E-planta har sökt och erhållit växtförädlarrätt på sorten inom EU, vilket innebär att vid all kommersiell förökning av sorten ska royaltyavgift betalas in till E-planta.

'Polar' finns redan ute till försäljning. Hittills har den bedömts att klara zon 1-4, men försök görs ännu längre norrut.

Även sortnamn som 'Polaris' och 'Kiruna' finns i handeln, dessa ska också vara härdigare än arten.

Dessutom verkar 'Polar' vara immun mot buxbombladloppans, Psylla buxi, angrepp. Denna loppa orsakar annars skador på buxbomshäckar genom att de unga skotten blir hämmade i tillväxt och bladen blir koppformade.

Även buxbomsgallmyggan kan orsaka skador, som vid kraftiga angrepp kan få bladen att gulna och dö. På bladens undersida syns en typisk galla, om det är gallmyggan som varit i farten.

Även sköldlöss kan ibland angripa buxbom.

Att föröka buxbom är tämligen lätt med sticklingar, gärna med klack. Små, ca 10-15 cm långa sticklingar brukar rota sig lättare, men jag har rotat även lite större, förgrenade sticklingar, nerkörda direkt på växtplatsen.

Man får räkna med 3-4 månader innan rötterna kommer, så att ta sticklingar när man ändå sommarklipper i juni-juli går ju bra. Man sticker ner sticklingarna runt kanten på 10 cm plastkrukor med sandblandad jord, 6 stycken i varje kruka blir lagom. Sen står krukorna nergrävda i landet och man ser till att de aldrig torkar ut. Man kan också gräva ner dem i en kallbänk över vintern. På våren har de flesta bildat rot och kan krukas om i egen kruka eller planteras på växtplatsen. Efter ett par år kan man börja klippa dem.

Mer att läsa om buxbom
och hur man odlar den:
Buxbom - Buxus sempervirens
Växtinformation - Buxbom
Rundklippt Buxbom

Buxus sempervirens 'Aureovariegata'

Hellekis Säteri, sommarbeskärning av buxbom

Välklippt buxbomklot

Buxus microphylla - tät buxbom

Buxus rugulosa var. intermedia

Buxus sempervirens 'Polar'

Bra förökningsmaterial för buxbom