Växtinformation Buxbom

Buxus sempervirens (Buxbom) – Utökad och Uppdaterad Fakta

Buxbom (Buxus sempervirens) är en klassisk och mycket uppskattad buske som numera är populärare än någonsin, både i traditionella och moderna trädgårdsmiljöer. Den har i århundraden använts som kantväxt i engelska rosenträdgårdar, på gravplatser samt i svenska krydd- och prydnadsträdgårdar. En av de främsta anledningarna till dess ökande efterfrågan idag är buxbomens unika förmåga att enkelt låta sig klippas till runda klot, koner, spiraler, djurfigurer eller nästan vilken fantasifull form som helst. Detta gör den idealisk både för låga, tätväxande häckar och som enskilda, formklippta solitärer.

Växtform

Buxbom är en långsamväxande buske som, rätt skött, kan bli mycket gammal och robust. Den karakteriseras av sitt täta, glänsande bladverk – vintergrönt och dekorativt året runt. Olika sorter av buxbom kan skilja sig åt, framför allt vad gäller bladens färg och storlek. Storbladiga sorter uppskattas för sin friskgröna och frodiga karaktär medan småbladig trädbuxbom är vanligast till formklippta figurer och häckar, tack vare sitt täta växtsätt.

Växtplats och användning

Buxbom är mycket lättodlad och anpassningsbar. Den trivs ypperligt i vanlig trädgårdsjord och klarar sig lika bra i sol som i halvskugga eller skugga. Undvik dock alltför fuktig jord, eftersom arten är känslig för stående väta – väldränerad, gärna kalkhaltig jord ger bästa resultat. När plantan väl etablerat sig är den också relativt torktålig, vilket gör den lämplig för olika typer av trädgårdar. Som låga häckar kring odlingar, inramning av rabatter eller på gravplatser är buxbom ett klassiskt val. Dessutom är den mycket dekorativ i stora krukor av till exempel terrakotta.

Plantering

Buxbom planteras i väldränerad, kalkrik vanlig trädgårdsjord. För täta låga häckar rekommenderas ett avstånd på 15–20 cm mellan plantorna. Eftersom buxbom växer långsamt krävs inte omplantering särskilt ofta, särskilt inte med redan formklippta exemplar i kruka. Tänk på att den inte trivs med blöta, tunga jordar utan vill ha syre till rötterna.

Skötsel

Nyare och förädlade buxbomssorter kräver minimal beskärning, men vill du skapa låga häckar eller specifika former är det bäst att klippa mellan midsommar och slutet av juli, gärna under mulna dagar för att minska risken för skador på det nyklippta bladverket. För krukodlade exemplar är det fördelaktigt att på våren ta bort det översta jordlagret och ersätta det med ny, välförmultnad kompostjord; detta gynnar både tillväxt och hälsa. I rabatter är buxbom härdig åtminstone till Stockholmstrakten (zon 3). Låt krukodlade plantor stå ljust och frostfritt under vintern för att undvika frysskador.

Tradition, användning och nya perspektiv

Buxbom är djupt förankrad i den europeiska trädgårdstraditionen, både vad gäller prydnadsvärde och möjligheten till exakt formklippning. Den förekommer flitigt i klassiska, stramt formade parker och köksträdgårdar men har också fått ett nytt uppsving i moderna trädgårdsdesigns tack vare sin mångsidighet och tålighet. Det vintergröna, täta bladverket skapar struktur året om och buxbom fungerar lika bra i sofistikerade som i lekfulla trädgårdsstilar.

Sammanfattningsvis

Buxus sempervirens är ett utmärkt val för dig som söker en stadig, lättskött och formbar buske, oavsett om den ska användas som grön häck, formklippt solitär eller robust kantväxt. Dess kombination av långsam tillväxt, vintergrönt bladverk och tålighet gör att den passar i såväl gamla som nya uterum – ett framtidssäkert och prisvärt inslag i trädgården.

Formklippt buxbom är oftast färdigplanterad i sin kruka.
Foto: PPH

Månadens Växt
Ett samarbete mellan Plant Publicity Holland och svenska garden-centerorganisationer.